Beautiful disaster



Den omtalade artikeln. Jag är inte citerad en enda gång. Skälet? "Jag älskar att stå i centrum". Haha.

Nu är det bara Stars on Stage-genrep som gäller fram tills torsdag då vi ska ha 3 föreställningar. Det ska bli så roligt, men allt skolarbete gör mig så SJUKT stressad. Typ.
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

The unspeakable thing..



Klockan halv fyra natten till igår hade jag fortfarande inte somnat, och tänkte försöka somna till en film. New Moon var det enda som fanns tillgängligt (inspelat) så jag tittade på den. Jag somnade inte ändå, fast det var inte direkt för att filmen var spännande eller dylikt. Fattade typ, ingenting?

När jag var i Göteborg och väntade på bussen idag så gick jag in i bokaffären. Fick syn på de där bäckerna och tänkte.. Vafan. Jag ger det en chans. Så jag köpte den (och av någon anledning skämdes jag som fan när jag skulle betala, att vara mainstream är helt enkelt inte min grej). Och jag ska ge en åsikt när jag läst klart.

Nu ska jag packa upp och sedan sussa. Den här veckan kommer bjuda på en massa äventyr. Peppelipepp.
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

Good Enough

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

luft

luften är för tung, den är så tung att den sjunker till marken, jag måste kräla för att andas. den innehåller inte tillräckligt med syre, jag kvävs. drunknar i min självömkan. dör. och det finns ingenting kvar.
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

Amaranthine



Ett frisörbesök och 1200 spänn senare ser jag ut så här i håret. Ju mer jag tittar på det, desto nöjdare blir jag. Av alla hårfärger jag haft (praktiskt taget alla inom de "normala" kretsarna) så måste jag säga att rött är det jag trivs bäst i. Det kräver mycket vård, vilket jag aldrig orkar ge det, men det är kul så länge det varar.

Jag ska återgå till mitt plugg och sedan se på film med Familjen med stort f. En fet film på Blu-ray samt hemmabiosystemet inkopplat. Och en Tom Collins. Ibland är livet lite för fint.
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

Svärdord



[2 år gammal bild, en av de första jag tog med systemkameran.]

Det var skapligt längesedan jag uppdaterade nu. Men mitt liv är så hektiskt att jag inte känner att jag har tid, även om det finns så mycket att berätta. Typ.

För tillfället är jag i alla fall hemma i Strömstad. Jag kom hit i förrgår, och har inte förrän nu gått upp till mitt egna lilla hus. Jag har suttit nere i stora huset med farmins laptop och pluggat så mycket jag förmått. Att beta av den där listan med plugg, ja det känns som att simma i betong ungefär (antar jag).

Det här innebär i alla fall att jag inatt sov på soffan. Vilket i sin tur innebär att jag vaknade kvart i sex imorse av att familjen var uppe. Jag och Findus låg i soffan och halvsov när jag hörde Simon (en av mina charmanta småbröder) ha en ordentlig utläggning för farmin. Han berättade bland annat att "jävlar" är ett svärdord, och att man kan ha det för att skära i saker. Jag uppfattade inte riktigt resten av utläggningen, men efteråt svarade pappa "Simon, det heter SVÄRord och det har ingenting med varken stark mat eller att skära i saker, att göra". Då brast jag ut i skratt, Simon tror nämligen att stark mat kallas stark, just för att man blir stark av att äta den. (Igår dränkte han sitt potatismos med grillkrydda och påpekade förnöjt att nu skulle han bli riktigt stark.)

Sist men inte minst, när de skulle åka så sa Simon "Näe, nu drar vi!". Pappa mumlade något till svar, och Simon kom tillbaka, använde sin mest pedagogiska röst och sa "Ja? 'Dra' betyder samma sak som 'åka'. Det är samma sak!"

Jag låg i soffan och skrattade mig pigg, så jag kunde inte somna om. Sedan dess har jag städat både stora huset och mitt lilla hus, och nu tänkte jag hoppa in i duschen eftersom jag ska göra mitt efterlängtade besök hos frisören om några timmar.

Resten av dagen fortskrider antagligen i skolarbetets tecken. Skoj skoj.
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

Lördagshumor



Jag må ha en superkass humor, men jag har praktiskt taget skrattat ihjäl mig åt bilden ovan. (Jag bara MÅSTE se Inception snart igen, för övrigt.)

Dagen till ära ska jag städa rummet, kanske cykla en sväng och sedan ta en dusch. Jag är så himla opepp på i princip allting, och vill inget annat än ha lov och åka hem till Strömstad. Bara 5 skoldagar kvar, härda!
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

Rio på bio



För tillfället sitter jag i skolan och har håltimme. Egentligen ska jag skriva på min inlämningsuppgift i Programmering B men med alla dessa högljudda teknister i rummet så GÅR. DET. INTE. Det är alltid kul med undanflykter.

Jag har så fint trixat in mina hörlurar i min halsduk så nu spelas Tom Petty i mitt högeröra non-stop, utan att någon ser det. Det är mitt sätt att överleva den här skoldagen, jag är så himla trött. Igår kväll runt åttatiden fick jag ett ryck och satte mig på cykeln för att - med Petty i öronen - bege mig ut på en 50 minuter lång runda i skymningen. När jag kom in duschade jag snabbt och satte mig med ett stort glas blodgrapejuice framför hockeyn. Det var sentimentalt, men mysigt.

Ikväll har det äntligen blivit dags att se Rio! Som jag har väntat! Dessvärre blir det i 3D, vilket inte jag är så där överförtjust i, men det är priset man får betala för att få engelskt tal. Men, den handlar ju trots allt om fåglar. Då är det överkomligt.
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

You wreck me, baby



You wreck me, baby
Yeah, you break me in two
But you move me, honey
Yes, you do

En dag fylld av diverse trevligheter. Hade vikarie på första lektionen, Sanna hette hon och var lärarstudent. Typ världens mysigaste människa. Sedan träffade jag Michelle och Jonas för att dra igenom manuset. Följt av detta träffade vi en journalist från Östgötatidningen, och hon pratade med mig och Jonas om Stars on Stage och så. Håll utkik efter artikeln på torsdag nästa vecka!

Det har varit en bra dag. Men jag är väldigt trött. Naturligtvis gick jag och la mig sent igår, trots att jag var så trött. Överväger faktiskt att ta en snabb tur på cykeln, med Tom Petty i öronen. Bara för att bli trött och somna riktigt gott inom kort.

Allting är lite uppochned men bra ändå.
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

You belong among the wildflowers




Långhelger är antagligen till för att man ska vila upp sig alternativt arbeta sig halvt medvetslös. Jag har gjort något mittemellan, där borta på västkusten. Jag åkte dit på fredagen och kom hem igår. Jag har haft det så himla bra, träffat EN MASSA fina vänner och umgåtts med familjen (katterna included). Efter en helg hemma med familjen samt Ellen och Mary begav jag mig till Uddevalla för att träffa min gamla klass och annat Uddevallafolk. Jag kan inte beskriva med ord, hur stor min lycka var ända från 5 på morgonen till 2 på natten. Att träffa NV1DNA (nuvarande NV08C, men ändå), Fabian och allihopa.. Tack till Robert också, som bistod med nattlogi och trevligt sällskap. Och disk.

Det var en väldigt trött och broken-hearted Ida som satte sig på tåget mot östligare breddgrader på tisdagen. På bussen från Göteborg lyssnade jag på hockeyn och Färjestad vann mot Skellefteå med 5-4. Jag kom inte i säng förrän halv ett, då jag kraschade för att sova riktigt tungt i 5 timmar. På morgonen var mina ögon helt blodsprängda - jag har aldrig varit så trött i hela mitt liv. Men tacka vet jag John Mayer och juice, det är en kombination som gör min morgon till den bättre.

Dagen till ära tänkte jag därför gå och lägga mig direkt efter Sveriges Mästerkock. Imorgon stundar Stars on Stage rep i princip hela dagen samt intervju med Östgötatidningen. Röda, svullna ögon med 16 påsar under varje är kanske inte att föredra då. Men efter en intensiv, känsloladdad helg som denna, med en förkylning som bara blir värre och värre, då kan man inte mer än försöka se lite anständig ut.

Before I enter study mode så ville jag bara dela med mig lite av en låt som skar i hjärtat redan första gången jag lyssnade på den. Jag har kommit in i en period där all den musik jag lyssnar på, känns utnött. Därför har jag gett mig på att lyssna igenom Wildflowers av Tom Petty (rekommendation à la Kristiansen). Första låten.. ah. You Wreck Me är antagligen minst lika bra, men den matchar inte min sinnesstämning för tillfället.

Snart är det lov igen. Då ska jag till väst(bäst)kusten. Igen.

You belong among the wildflowers
You belong somewhere close to me
Far away from your trouble and worry
You belong somewhere you feel free
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.