Change of Seasons

Det var lite halvt förgäves att se fram emot att åka och jobba i förrgår. Det var helt galet mycket folk när jag kom dit och tempot var ganska högt hela dagen. Vid något tillfälle var det något som satte käpparna i hjulet (slut på kött, antagligen) vilket innebar att jag inte fick ut någon mat på närmare en kvart. En av gästerna som väntat länge började svära åt mig och var så fruktansvärt otrevlig. Det är i sådana tillfällen man vill säga "Du har helt rätt, det är inte okej att behöva vänta i en kvart. Men nu råkade det bli så, det är inget att bli upprörd över och jag ber dig att visa respekt - vi är ju trots allt människor också, vi som jobbar här. (Jävla idiot.)". Men gästen har ju alltid rätt och det enda jag kan göra är att be om ursäkt, kompensera och le. 

[Seriöst. Det handlar om mat. Det handlar om 15 minuter av ditt liv och det handlar om att ingen är perfekt. Det är så fruktansvärt onödigt att bli upprörd över. En arbetskamrat till mig har sagt att alla människor borde prova ett år inom restaurangbranschen, världen skulle bli en lite bättre plats då. Det ligger något i det! Från det att man beställer något sätts det ändå igång en relativt lång process tills maten ligger på brickan. Och alla gör ju sitt bästa för att det ska gå så fort som möjligt och bli så bra som möjligt. Men som sagt så kan det alltid gå fel någonstans. Efter att ha jobbat några veckor på Max lovade jag mig själv att jag aldrig ska gnälla över att det tar lång tid, och framför allt inte låta det gå ut över personen som tagit emot beställningen (för oftast är det i köket som det gått snett och det kan inte vederbörande göra någonting åt). Och dessutom, ber någon om ursäkt så besvarar man det.]

Efter att ha blivit av med den här gästen var jag så fruktansvärt arg att jag gick in i diskrummet för att slå något. Istället började jag gråta av ilska och det var så galet jobbigt. Tog tre djupa andetag och gick sedan ut igen. Men jag kunde ändå inte släppa det, jag lät honom förstöra många timmar av min dag. Senare fick jag istället några vänliga gäster som innan de gick därifrån sa att jag var fantastisk och gjorde ett utmärkt arbete. Jag ville bara krama dem.

Efter en jobbig dag på Max åkte jag för att jobba på Laholmen. Det var lugnt och skönt ändå. En gäst satt vid bordet och pratade i timmar. Några andra kom fram och ville visa sina kunskaper i det svenska språket och när jag godkände dem så gjorde de high-fives, skålade och applåderade. Det var roligt! Fast återigen så var jag så fruktansvärt trött att jag inte kunde hålla ögonen öppna. Det kändes inte okej. Efteråt struntade jag i gymmet och åkte istället direkt hem där jag gick raka vägen till min säng och bara dog. Sov i fem timmar innan jag gick upp och åkte för att jobba. Efter jobbet handlade jag lite, skjutsade hem Krille och åkte sedan till gymmet. Sprang 5000 meter i intervaller och efteråt mådde jag så himla dåligt. Hemma åt jag världens godaste mat, potatis- och purjulökssoppa that is, och la mig sedan ner på soffan. Sov i några minuter innan jag satte mig upp och åt lite till. Jag var så fruktansvärt trött att jag gick och la mig kvart i tolv. Somnade återigen till Ben Howard. Det är en sådan vardagslyx för mig, jag blir så glad av att tänka på det. Det är så mysigt att somna till och framför allt att vakna upp till. Sov i nio underbara timmar. Och om en halvtimme ska jag åka till jobbet. Sedan är jag ledig i fyra dagar.

Rent fysiskt så mår jag inte särskilt bra alls. Jag har tränat alldeles för mycket i proportion till hur mycket jag ätit/sovit. Jag känner mig slut i hela kroppen, inte på ett "skön träningsvärk"-sätt utan på ett sätt som om jag hade feber och var orklös. Att sträcka ut armen eller att sätta mig ner på huk ger mig akut mjölksyra i musklerna. Jag är onaturligt trött större delen av dagen och jag är konstant hungrig. Det spelar ingen roll hur mycket eller hur ofta jag äter, jag känner mig ändå hungrig 15 minuter senare. Jag har i 48 timmar haft ont i en viss punkt i bakhuvudet. Det känns.. inte bra.

Men men. Fredag till söndag jobbade jag sammanlagt 37 timmar och det spelar väl roll det med. Det ska bli skönt att få vara ledig ett tag. Ta mig tid att sova. Äta. Andas.