Depth over distance



Mitt liv är så häftigt.

I tisdags skulle jag egentligen lunchat med farmin. Han mådde dock inte bra så jag lagade egen lunch, för första gången på evigheter. I form av fiskpinnar och rivna morötter med citron. Det låter inte speciellt gott, men det är det! Åkte upp till Max och betade av ett roligt stängningspass för att sedan åka hem till Felicia och hänga med henne och Mickis. Vi såg på A Serbian Film, den har jag velat se jättelänge. Har hört att den ska vara helt superprovokativ och fruktansvärd. Jag förstår vad det grundar sig i, även om jag faktiskt inte blev så illa berörd. Jag tyckte mest att filmen var sjukt osmaklig, och allt var så orimligt att det inte gick att ta på allvar. Tyckte jag.

Dagen efter åkte jag iväg för att träffa Robin. Han lärde mig spela Bomberman och det var svårt. Haha. (Ändå vann han bara med 5-4, varav han sprängt sig själv de där 4 gångerna jag fick poäng.) Vi åkte in till Strömstad och promenerade runt, åt lite mat på Kaffedoppet och satt på en bänk vid hamnen och pratade. Vi åkte hem till mig och han fick läsa mitt lilla namnlösa projekt. När han läst klart pratade vi lite om dess innehåll och vilken betydelse det har (för att slippa verka så hemlighetsfull så kan jag säga att det handlade om hur han sedan första gången vi möttes, påverkat mitt sätt att se på saker, på ett positivt sätt naturligtvis). Vi åt mat och kollade ett avsnitt Dexter innan vi åkte tillbaka till Lervik där han bor. Han skulle hänga lite med sina vänner och jag blev till min stora glädje inbjuden. Så onsdagskvällen spenderads tillsammans med honom, Johan (vår chef), Hedvig (Johans fru) och Oskar (vår arbetskamrat) framför Underworld: Awakening med varma mackor och Budweiser. Det var annorlunda, och väldigt roligt!

Robin följde med mig hem igen. När vi rullade in på gården la jag märke till att det var väldigt stjärnklart. Jag tänkte jag skulle visa honom en "egen" stjärnbild som jag hittat på och kallar för renen. (Nu blir jag väldigt tonårsromantikerfånig, men det var ett otroligt fint ögonblick.) Ett av det jag beundrar hos honom är hur han fascineras av och uppskattar naturen, så vi stod och höll om varandra och beundrade stjärnhimlen. Han la sin hand runt min och försökte se vart jag pekade när jag skulle visa min stjärnbild. Där och då så kändes det som taget direkt ur en film, i ett sånt tillfälle där de försöker förmedla känslan av total lycka. Att mitt i natten stå och beundra världen tillsammans med en fin vän. Det är sådana ögonblick man lever för.

Eftersom jag äntligen (och av en slump) fick köpt (500) Days of Summer häromdagen så kollade vi på den innan vi somnade. Det är nog en av mina absoluta favoritfilmer. Den är så himla fin! Vaknade lite väl tidigt och åt frukost innan jag körde hem honom. Pratade i telefon med min älskade mamma på vägen hem. Väl hemma har jag städat lite, ätit ett äpple, tagit itu med lite småmåsten och sitter nu här. Jag lyssnar på min spellista Döda mig som innehåller en massa Sigur Ros och andra melankoliska låtar. Det passar min sinnesstämning så himla bra, på ett motsägelsefullt sätt. Jag har tänt mitt enorma doftljus och öppnat fönstret, och jag känner mig så lugn och harmonisk och lycklig och tillfreds och allt som hör till.

Just nu håller jag på att ladda ner Heroes of Newerth. Jag som har förutfattade meningar om typ allt har intalat mig själv att det inte är något för mig. I 90% av de fallen har jag fel och eftersom Robin föreslog att jag kunde prova så ska jag se till att göra det. Jag kan behöva lite annat att spela, framtills jag införskaffat mig ett Playstation 3. Min lön ramlade in idag och även om det var betydligt mer än vad jag trodde så verkar mitt PS3 få vänta ytterligare någon månad eller så. Jag tänkte göra ett helhjärtat försök att spara pengar nu.

Ikväll stundar innebandy med mina arbetskamrater och jag ska ta en springtur innan dess (snart ska jag bannemej bli medlem på Westcoast också). Men innan dess ska jag damma av nörden i mig och lira lite Half-Life 2.

Jag mår så otroligt bra!
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.


Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
Trackback