Change of Seasons

 

Jag kom i säng klockan sex på morgonen, igår. Lovade mig själv att oavsett vilken tid jag somnade så skulle jag sova ut, så jag satte väckarkloockan på 1. Halv nio, tre timmar senare, vaknade jag och hade så ont i halsen och var så täppt i näsan att jag inte kunde somna om. Så jag gick upp.

Städade och åt frukost framför ett avsnitt Supernatural. När jag höll på att göra mig i ordning hörde jag en smäll mot rutan och antog att det var en fågel. Gick ut för att titta och där låg en liten krabat flåsande, med vingarna åt alla håll. Först trodde jag att den var döende men sedan kom jag på att fåglar ofta hamnar i chock när de kraschat så där och att allt de behöver är lite tid. Så jag höll ett öga på honom i ungefär en halvtimme innan han försynt skuttade bort och flög iväg.

 

Jag åkte in till gymmet. Tog en sväng förbi apoteket för att köpa Strepsil (de funkar ju faktiskt) samt salva till mina dödsspruckkna läppar. På gymmet var jag inne i röda salen och nötade. Nötade. Nötade. Nötade. Var där i fem timmar och var helt slut i kroppen efteråt.. Även om jag inte kände att programmet satt perfekt så fick det duga, för jag behövde en paus, och mat. Åkte hem och åt upp den sista av min chili con carne framför ett avsnitt Family Guy. Tog en dusch och sedan gick både jag och Martin till sängs för att sova en stund innan bodypumpen. Jag totalkraschade direkt. Så jäkla sliten. Men efter en halvtimmes sömn var det dags att åka in till gymmet igen för the final showdown!

 

Det gick faktiskt riktigt bra! Jag hade tio deltagare (så många har jag aldrig sett på en och samma klass överhuvudtaget) och det var skitroligt. Däremot var batteriet i mikrofonen kasst så jag hördes inte särskilt väl och fick skrika en del (till min ömma hals stora förtret). Koreografin satt inte till hundra procent och jag hade lite problem med CD-spelaren. Men det gick att skratta bort och jag tror inte någon brydde sig. På axellåten släppte jag alla hämningar, höjde musiken och skrek lite extra högt. Det var jätteroligt! En gammal klasskamrat till mig, Josefine, var instruktör när jag började gå på bodypump och hon slutade för några månader sedan men var med på min klass igår. En stor trygghet kan jag säga, även om hon inte kört releasen förr. Hon och hennes kompis gav mig de finaste av ord efteråt och det gjorde mig så glad! Känslan i kroppen när mitt första hela pass var avklarat, det var mäktigt. Alla spärrar är borta nu, som att ta ett enorm steg framåt. Ser framemot att kunna utvecklas härifrån nu!

 

Efter gymmet åkte jag och Martin (som också var med på min debut, tack så jättemycket älskling) till Ica för att handla mat. Vi köpte en massa kött och lite virke till nyttiga chokladbollar som Ellen visat mig. Väl hemma lagade Martin mat och jag satt mest på en stol och glodde. Så sliten har jag inte känt mig på evigheter. Vi åt rostbiff, lövbiff och en massa sallad till det. Fräscht och lätt, annars brukar jag ha svårt att äta en massa mat direkt efter träning. Vi städade undan och la oss sedan i sängen för att mysa. Kollade på bilder och videor i mobilen, på gerbilerna och på oss själva när vi tränar. Lyssnade på Omnia och bara njöt av att få vara stilla en stund. Det var för övrigt våran 14-månaders dag igår. Som vi båda glömde bort, haha. Efter två timmar var klockan halv två och jag bestämde mig för att sova. Förvånansvärt tidigt för att vara jag, ehe.

 

Och idag vaknade jag upp ännu mer sjuk än jag var igår. Jag är hyffsat säker på att jag hade feber när jag vaknade, för jag är så orklös och känner mig så tung, mår illa och är varm och kall om vartannat. Halsen är markant mycket bättre men näsan rinner desto mer. Vill bara gå och lägga mig igen men jag ska åka till jobbet om två timmar. Jag har övervägt att försöka sjukanmäla mig (men vette fasen om det finns någon som kan hoppa in istället för mig, förbannat att alla ska gå på semester samtidigt) men jag tror jag ska göra ett försök ändå. Oftast blir det ju bättre när man väl kommer dit. Blir det inte bättre får jag försöka se ifall någon annan kan hoppa in. Tror min kropp skriker efter vila just nu. Bortsett från idag skulle jag nog kunna räkna mina timmars sömn på två händer, för de senaste tre dagarna. Och jag har antagligen varit på gymmet fler timmar än jag sovit. Det blir så ibland.

 

Nu ska jag dricka ett glas juice och lyssna på Five Finger Death Punchs nyaste.