a welcome burden



Jag måste börja med att säga att jag känner mig så. himla. sliten. Så, nu var det gjort!

I fredags jobbade jag öppning på Max och sedan natt på Laholmen. Bara två timmar efter att jag lagt mig var det dags att gå upp för att jobba öppning igen. Följt av ytterligare ett nattpass (där jag hade världens trevligaste gäster, som skrattade och gjorde allting exemplariskt, samt ville ge mig 200 kronor i dricks) och efter de där två timmarnas sömn var det dags att gå upp igen. På lördag morgon nickade jag till när jag körde bil, jag var så himla trött, så på söndagen sov jag hemma på Söle och fick istället skjuts till jobbet morgonen efter. Guld värt! På söndag kväll övervägde jag att träna men kände att det kanske inte vore en jättebra idé. Jag hade fått nya, dösnygga, träningskläder som jag ville inviga men förståndet tog över och jag gick och la mig runt halv tio. En stund senare kom Martin hem från jobbet och kröp ner bredvid. Det var så fruktansvärt mysigt att ligga där och mysa och lyssna på Ben Howard och vara så trött att jag knappt minns någonting alls. Jag sov 13 timmar den natten, sedan var jag tvungen att gå upp för att jobba stängning. Trots att jag var trött så fick jag tränat vader och axlar med Adis, mitt första träningspass på tre dagar. Det var skönt men jag var samtidigt ganska omotiverad. Och trött. Men jag har fortfarande träningsvärk, tre dagar senare.

Tisdagen efter sov jag också ganska länge och sedan åkte jag med Martin in till stan för att äta frukost på Backlunds. Och det var så himla fint väder, trots att det var helt galet kallt! Jag såg dessutom att de börjat sälja semlor så jag var bara tvungen att ha en. En helt underbar start på dagen vill jag lova! När Martin sedan åktför att jobba åkte jag till gymmet för att köra lite bröst och triceps. Det skulle bli ganska skönt att träna ensam, bara lyssna på musik och ta allt i min egna takt. Dock så behöver jag lite back-up när jag kör bänkpress, annars vågar jag inte utmana mig själv. Och tur nog så var Adis där! De ringde sjuttioelva gånger från Max för att försöka lösa morgondagen. Efter att jag jobbat ihop 37 timmar, en heltidsvecka, på tre dagar, och dessutom jobbat både dagen innan och dagen efter de tre dagarna så hade jag sett fram emot mina två dagars ledighet, tisdag och onsdag. Men det var tydligen superkris så efter lite kompromisser löste det sig och jag fick ta ett öppningspass. Det kändes helt okej. Jag var på gymmet i fyra timmar den kvällen, la för ovanlighetens skull in ett kardiopass där jag förbrände semlan jag ätit. Och jag fick en halvokej träningsvärk efteråt så jag är rätt nöjd.

Dagen efter jobbade jag då tidigare nämnda öppningspass och dagen var överlag ganska tung då vi bara var tre pers de första fyra timmarna. Men jävlar vilka duktiga arbeskamrater jag har alltså! Den sista delen av mitt pass fick jag gå och handla mjölk och sedan sluta tidigare. Så jag är helt klart nöjd över att jag tog det där passet, även om det berövade mig en ledig dag. Efteråt tränade jag med Adis. Vi skulle köra ben igen, vilket vi gjorde för en vecka sedan och jag faktiskt satte nytt personbästa i knäböj, hela 90 kilo. Jag trodde vi skulle försöka sätta nytt eftersom vi fick avbryta i torsdags men han visade sig ha något helt annat i göringen. Herregud vilket pass det var! Intensivt och så jävla tungt. Samma princip som X-fit fast mycket tyngre. Efteråt bara låg vi på golvetoch flåsade och det enda jag kunde fokusera på var att behålla allt maginnehåll. Det tog lång tid innan jag återhämtade mig kan jag tala om, men det var ett helt galet bra pass! Efteråt åkte vi och köpte varsin pizza, och jag avnjöt min i soffan, under ett täcke framför några avsnitt Glee. Lycklig, men så jävla trött.

Så idag stundar ytterligare ett stängningspass. Sedan är jag ledig fredag till och med söndag, från Max i alla fall. Dock jobbar jag natt både fredag och lördag. Men tro mig, min mobil kommer vara så himla avstängd och jag kommer vara så himla otillgänglig att det är galet. Inget Max för mig i helgen, punkt slut. På åtta dagar har jag jobbat sju, varav tre dagar var de där 37 timmarna. Nu är det min tur att vara lite halvledig. Spendera timmar på gymmet utan att stressa, umgås med Martin (känns som vi knappt har setts den senaste veckan), sova, dega i soffan.. Ikväll stundar träningspass med Adis igen, men den här gången är det jag som kör mitt race så får han haka på. Imorgon ska jag träna med Martin för första gången på evigheter och jag hade även tänkt att storstäda huset och färga håret, raka benen, noppa ögonbrynen och sånt där.

Nu sitter jag här och har skrivit in våra scheman i min kalender och försöker planera in en middag på Söle och en tripp till Karlstad. Har sjuttioelva andra saker som skulle behöva göras men för min egen skull gör jag inga listor och tar en sak i taget. Accepterar att jag kommer alltid ha små måsten liggandes i bakhuvudet och jag kan inte göra mig av med allt och sedan inte ha någonting alls kvar som jag måste eller bör göra. Det är en av mina största laster men jag jobbar på det, och det har blivit grymt mycket bättre!

Nu ska jag börja göra mig i ordning för jobbet. Sista stängningspasset på några dagar. Pepp!
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.


Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
» Adisen säger:

Eyyy glöm inte de svarta håren nu också! HAHA

2013-01-25 @ 09:26:25
Trackback