Change of Seasons

Så otillfredsställande det är att skriva ett megainlägg där man summerar en vecka. Man går miste om många detaljer och det är egentligen de som är viktigast. Nåväl.

Gårdagen var riktigt.. konstig. Jag lyckades komma iväg till jobbet i god tid och var taggad som fasen! Men det föll pladask när jag kom in i byggnaden. Det var jättekonstig stämning verkligen, ingen sa någonting. Det verkade inte vara något särskilt, men det var ändå, jag vet inte, obehagligt? I alla fall allt mitt taggande blev som bortblåst och fick successivt byggas upp igen. Vår stängning började bra men ändå halkade vi efter och till sist var vi inte klara förrän vid halv elva ändå.

Jag satt lyssnade på Esmeralda av Ben Howard när jag långsamt bilade hem genom mörka skogar. Den låten får mig att vilja dö lite grann, den är så fruktansvärt melankolisk. Drog ner mitt mående och upp dagens grubblerier. När jag kom hem låg Martin i sängen och jag la mig med huvudet på hans arm och började gråta. Var tvungen att behärska mig för att inte låta tårarna forsa. Det handlade om jobbet och vad som kommer hända i framtiden, något som gnagt hela dagen. Jag är ganska villrådig och kan inte få bukt med alla faktorer som spelar roll. Jag har kommit underfund med vad jag vill göra men fick under dagen veta vad Martin nosar på för möjligheter och oundvikligen påverkar det mig. Det ska väl lösa sig.

När jag laddat ur alla tunga tankar tog vi med oss täcket och satte vi oss i soffan istället. Han spelade Dark Souls och jag kollade på. Somnade dock efter en liten stund, jag var så fruktansvärt trött. Tog en snabb dusch innan jag förflyttade mig till sängen och jag nickade till hela tiden. Trött tjej.

Men idag är min sista dag för den här perioden och imorgon är jag ledig. Det ska bli så jävla skönt att komma i fas med livet igen och inte låta jobbet stå i centrum. Jag har en massa småsaker att ta itu med också, tänkte beta av listan lite nu faktiskt. Städa. Pilla med lite grejer på datorn. Jag längtar till ikväll så mycket att jag dör.