heart on
I söndags gick jag upp klockan åtta. Hade egentligen tänkt åka in till gymmet men en del av mig ville också gå in och somna om bredvid Martin. Jag övervägde länge.. Men så hörde jag regnet smattra mot rutan. Och då bestämde jag mig för att gymmet kunde vänta och att det här var sista chansen på länge som vi kunde sova ihop en stund. Så jag förlängde mina 6 timmars sömn med två timmar till! I min älskades armar dessutom.
Vi åkte sedan till gymmet och jag kickade igång veckan med det nya träningsprogrammet, benpass bummer ett av två såklart! Jäklar så jobbigt det var.. Jag missförstod Emelies instruktioner så istället för att göra 10x5 (med olika positioner med fötterna) gjorde jag 10x5x5.. 250 istället för 50, haha! Inte konstigt benen skrek. När jag var klar med benpasset stundade bodypump men något märkligt inträffade.. Det kom ingen! Det har hänt mig en enda gång tidigare och det var vid samma tid på året. I december går det från 12-15 deltagare på varje pass till 0-3 typ. Och i januari smäller det till och blir fullsatt.. Fitnessbranschen är nog en av de få branscher som är mest gynsamma under januari månad.
Pre- och postworkoutsnacks.
Natten till igår sa jag till Martin att jag så gärna ville sova hos honom.. Så han välkomnade mig till hans säng och jag har inte sovit så dåligt på riktigt jäkla länge, haha.. Så jag var väldigt trött på kvällen. Stendäckade runt halv tolv och fick sova sju timmar inatt, men ändå har jag varit smärtsamt trött idag alltså. Åkte till jobbet tidigt och kom därifrån lite tidigare än planerat också. Kom hem och kände ÅH SÄNGEN MIN ÄLSKADE OMFAMNA MIG men motstod frestelsen att sova. Istället åt vi mat framför ett avsnitt Walking Dead och Martin somnade fyra gånger. När avsnittet och mina tre ägg var slut la jag mig bredvid och somnade jag med.. Vi vaknade till en timme senare och konstaterade att gymmet kunde vänta en dag. Det var ändå dags för vilodag, och jag har haft ont i magen till och från hela dagen.. Så vi åkte bara in till stan en snabbis, Martin köpte lite lussekatter och pepparkakscookies och jag skickade iväg mina sålda Freddybrallor. Jag har sålt mina byxor på internet för att ha råd att leva några dagar till. Sant faktiskt. Pratade dessutom med Alexandra på Bodypower idag och nämnde något om ett Freddyevent i butiken på lördag. Jag ska kolla upp det och se ifall man kanske kan få vara med, i egenskap av ambassadör för Celsius liksom.
Imorgon går Martin rutin och jag öppning så vi båda börjar klockan åtta. Tagga tagga tagga och så vidare!
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.
Vi gick upp, åt frukost och sedan skjutsade jag Martin till jobbet. Lagom lycklig kände jag mig eftersom jag kände symptom på urinvägsinfektion.. Men gladare skulle jag bli när jag sedan bilade ut till Rossö för att julbaka ihop med mina vänner som för en gångs skull var samlade.
När vi ätit och myst med glögg var det dags att skiljas åt. Mitt hjärta kändes tungt.. Det gör ofta det när vi setts, när jag tänker på hur mycket jag älskar mitt kompisgäng och att vi antagligen inte kommer ses på ett tag nu igen. När jag satt mig i bilen ringde mobilen och det fick mitt hjärta att kännas ännu tyngre. Från min instagram:
Idag när jag satte mig i bilen efter att jag varit på Rossö och julbakat med mina fina vänner, ringde min farmor. Hon sa "jag såg i min bok att du fyller år snart.. Men jag är så dålig i huvudet nuförtiden att jag vet inte ifall jag kommer komma ihåg dig då. Så om jag glömmer bort kan du tänka att jag i alla fall ringde dig nu för att gratta dig i förskott och säga att jag tänker på dig och tycker om dig väldigt mycket". Jag fick anstränga mig väldigt, väldigt mycket för att hon inte skulle höra på mig att tårarna bara rann och rann.. Min farmor har funnits för mig hela mitt liv och det gör så ont i hjärtat att se henne sakta bli sämre och sämre. En del av mig vill spendera oändligt mycket tid tillsammans med henne medan en annan del av mig bara vill ta avstånd för att slippa se hur hon förändras, och glömmer. Men inget har någonsin känts så självklart i det ögonblicket, att efter vi lagt på vände jag bilen och istället för att åka till gymmet som planerat åkte jag till affären för att köpa fika och åkte sedan och knackade på farmors dörr och bjöd in mig själv på adventskaffe. Glädjen hon visar när man kommer på besök är ovärderlig. ❤️
Så jag åkte dit och vi fikade och myste. Farmor ursäktade sig så mycket, jag har inte bakat eller pyntat, jag orkar inte längre.. Det var smått jobbigt men jag ångrar ingenting alls att jag åkte dit, det var en väldigt fin stund som betydde så mycket för mig.
Det känns så skönt att veta att hon har många hos sig. Imorse hade min farbror varit på besök, när jag kom hade hon besök av en kvinna från ålderdomshemmet som tittar till henne tre gånger om dagen och strax innan jag gick kom min kusin och hans dotter dit för att fika. Min faster ringer henne varje morgon också. Det känns så bra att hon i alla fall inte behöver sitta ensam och att många håller koll på henne. Min älskade, fina farmor.
Efter gymmet kunde jag kanalisera mina känslor och vända de till något konstruktivt. Frustrationen och sorgen jag kände kunde för en stund omvändas till ilska och styrka, lite jävlaranamma. Så mycket krävdes det inte egentligen eftersom jag bara körde veckans bonuspass armar.. Men jag körde på rätt bra. Det var för övrigt det sista passet innan jag påbörjade nya träningsschemat som Emelie gjort åt mig!
Kvällen till ära handlade jag sedan en massa mat och åkte till Nordby för att hämta Martin. När vi kom hem adventsglöggade vi och han fick två kakor som blev över efter mitt besök hos farmor. Min ätardag den här veckan, faktiskt en väldigt sparsam sådan. Brukar verkligen glufsa i mig men jag tog det med måtta. Försöker verkligen att inte äta om jag inte är supersugen.
Den helgen gick fort förbi i vanlig ordning och igår gick jag in på min öppningsvecka. Martin skulle egentligen vara ledig men tog ett extrapass så vi öppnade ihop. Det var verkligen stendött under dagen så halv tre fick vi stämpla ut och åka hem. Vi tog en sväng in till stan och besökte nya matbutiken Asian Market. Säkert jättekul ifall man är insatt, men 99 av sakerna jag såg visste jag knappast vad det var och ännu mindre vad praktiska tillämpningar.. Haha. Men helt klart värt ett besök och jag tror vi går dit förr gånger.
Vi åkte sedan till gymmet och jag kickade igång veckan med det nya träningsprogrammet, benpass bummer ett av två såklart! Jäklar så jobbigt det var.. Jag missförstod Emelies instruktioner så istället för att göra 10x5 (med olika positioner med fötterna) gjorde jag 10x5x5.. 250 istället för 50, haha! Inte konstigt benen skrek. När jag var klar med benpasset stundade bodypump men något märkligt inträffade.. Det kom ingen! Det har hänt mig en enda gång tidigare och det var vid samma tid på året. I december går det från 12-15 deltagare på varje pass till 0-3 typ. Och i januari smäller det till och blir fullsatt.. Fitnessbranschen är nog en av de få branscher som är mest gynsamma under januari månad.
Tack och lov för det i alla fall sa mina ben och oerhört tacksam över att slippa träna en timme till åkte vi hem. Vi stannade på vägen och Martin handlade mat så han kunde laga angusburgare till middag.. Dör så gott det var!
Pre- och postworkoutsnacks.
Tack vare träningen har jag lärt mig att älska mina ben och rumpa istället för att ha komplex för dem!
Resten av kvällen har Martin hjälpt mig färga håret och det blev awesome, han har fikat men jag nöjde mig med en kopp te och så har vi spelat Assassins Creed. Tänk så bra jag har det.
Men nu väntar snarkofagen! Jag orkar inte eftersträva många timmars sömn maniskt längre, jag mår alltså bättre om jag sover (bra) i 6 timmar än om jag sover 7-8. Vet inte varför men jag kan i alla fall konstatera att det är så.
Imorgon går Martin rutin och jag öppning så vi båda börjar klockan åtta. Tagga tagga tagga och så vidare!
2014-12-10
00:25:59
VardagKommentarer
Trackback
