Change of Seasons

I onsdags när jag jobbade stängning tvingades jag åka från jobbet efter ungefär en och en halv timme för att besöka vårdcentralen. Urinvägsinfektionen sedan semestern och Spanien har liksom aldrig släppt och i onsdags trodde jag att den hade brutit ut. Egentligen fanns inga lediga tider men de gjorde plats åt mig ändå, bra jobbat Bohuslinden!



Skrivbord ståendes i korridoren på sjukan. Ruskigt fint.

Vi hade till skillnad från dagen innan en schysst stängning och jag var hemma strax innan halv elva. Öppnade mitt paket från Webbhallen och vad låg där om inte min Walking Dead-actionfigur i form av Daryl Dixon!





Ruskigt snygg.

Dagen efter skulle jag egentligen ha tagit helg men min chef bad mig så snällt komma in och öppna ihop med Martin så jag sa ja. Om det var säkert att jag inte behövde stanna längre än till tolv så var det okej, för jag hade stora planer för dagen, innan min födelsedag..



Klockan tolv stämplade jag ut och hade tänkt handla julklappar men det blev inte så. Istället åkte jag in till stan för ett andra besök på vårdcentralen och efter det hann jag praktiskt taget bara hem och vända för att sedan åka och hämta Martin när han slutade jobba. Hann i alla fall köpa en julklapp i väntan på honom..

Resten av kvällen skulle jag ägna åt att storstäda huset. Storstäda som i städa-så-noggrant-som-jag-någonsin-kommer-göra och jag började i badrummet, alltför sent. Tror ni inte jag stöter till ett rör så det börjar läcka? Det bara sprutade vatten! Aaaaaaaaaaaaaaah. Efter försök att sätta ihop skarven igen insåg vi att problemet var bortom vår förmåga att lösa och för att rådfråga ringde jag farmin som halv tolv på natten satte sig i bilen och åkte hit för att byta skarv på röret. Hur fantastisk?

Resten av natten hjälptes vi åt att städa, städa, städa. Framför allt badrummet fick sig en ordentlig genomgång där Martin skrubbade toaletten och avlopp, jag skrubbade duschkabinen med en tandborste och vi spolade av hela golvet.. Och fy faaasen så rent och snyggt det blev, i hela huset! Nu kändes det rent och redo för min födelsedag.



Jag började mitt 22-åriga liv med att sova alldeles för lite, gå upp smärtsamt tidigt och åka in till kiropraktorn. Det var ungefär ett halvår sedan sist så det var lite nervöst faktiskt, att se ifall jag lyckats bibehålla symmetrin i kroppen och så där. Han knäckte rätt lite ben i handen, knäckte min nacke, masserade ländryggen och gav mig akupunktur i vänstra skinkan, haha. Kände mig som mörbultad när jag gick därifrån, men det kändes helt klart välbehövligt!

Åkte sedan för att handla fika och besökte min farmor som jag bokat in förmiddagen med. Vi drack kaffe, åt bullar, myste, kollade på gamla kort (som alltid) och jag fick en födelsedagspresent av henne, ett guldarmband som varit i hennes ägo i 30 år. Jag blev så himla rörd.. Jag har sett henne bära den många gånger så jag blir direkt påmind om henne när jag ser den. Min älskade, älskade farmor. Jag är så lyckligt lottad som har henne.





En av bilderna jag hittade.. Cool tjej.



Mötte sedan upp farmin för att få tillbaka bilnyckeln eftersom bilen varit inlämnad (och nu går som den ska, hurra!) och rent spontant ville han bjuda på lunch. Och det tackar man inte nej till!

Vi besökte Heat där de hade asiatisk buffé. Sååå gott!



Vi satt ändå där ganska länge innan vi sa hejdå för nu och jag åkte hem till en himlans uppklädd och stilig Bowies. Han hade dessutom en liten presentjakt förberedd åt mig..



Jag hann lägga märke till att min ZT-figur inte stod på sitt rätta ställe innan jag fick bilden.. Om Martin vidrör någon av mina prydnassaker så måste han räkna med att jag ser det. Direkt. Men skattjakten började!



Fick ungefär öppnat tre paket och läst tre lappar innan jag hittade min present (som låg gömd i kassaskåpet). Det var en jawbone! Jag har inte hunnit prova den än eftersom det krävt en ny uppdatering på programvaran i mobilen men snart så ska jag ta mig tid att sätta mig ner och lära mig hur den funkar. Det är en tilläggspryl till mobilen kan man säga, stegräknare och så vidare. Mycket spännande!

När jag öppnat min present satte vi oss i bilen och bilade mot Uddevalla för en dubbeldejt på fantastiska Lejas Café, ihop med PJ och hennes kille.





Framme, efter att ha sprungit i ösregn..









Grabbarna var med på noterna att INGEN rör fikat förrän vi tjejer fått ta hundra kort på allt.



Så mycket fika.. Och säsongens första julmust för min del!



Min snygga man.





Hejdå Lejas och tack för den här gången!

Vi tog en tur till Torp där jag köpte gerbilmat och tog en sväng inom Chili men fktiskt inte hittade något. Så vi bilade tillbaka till Strömstad men ut till Söle denna gången! Magen full av fika och kroppen alldeles jättetrött.. Trots att klockan bara var sju.



Här fanns familjen och självklart min älskade Signe!



Skruttkatten..



Efter en mysig stund med familjen tog vi vårt pick och pack och åkte hem. Här är vad jag fick i present!



Kattkudden längst till höger av PJ, fast den var lite till Martin också eftersom jag vill att vi skaffar katt..



En POP!-figur i form av Batman! Så nördigt men roligt!



Sist men inte minst fick jag en polaroidkamera av familjen. DET är häftigt. Ska prova den på julafton tänkte jag!

När jag kom till jobbet igår fick jag dessa av min chef. Hur gulligt? Hon känner mig så väl, Breaking Bad-tema och så fick jag TVÅ så de kan typ matcha ifall vi ska dricka kaffe ihop, jag och Martin.



Igår efter jobbet stack Martin till gymmet men jag åkte hem. Satte mig i min sittpuff vid vardagsrumsbordet och tog hand om alldeles för mycket papper och räkningar som legat på hög som bara växt i säkert två veckor. Men det var så skönt att bli av med det! Lite tända ljus, en onepiece, skön musik och Celsius så var det inte så tokigt alls faktiskt.



När Martin kom hem kollade vi American Dad och åt middag. Följt av en lite lyxigare efterrätt, det var ju ändå lördag..



Världens bästaste te och en proteinbrownie som jag sparat på väldigt länge.

För första gången på typ en vecka sov jag sju timmar och lite till. Men fyttifasen så trött jag var när jag åkte till öppningspasset imorse..



Men dagen tog slut tillsist och hur motigt det än kändes så var det dags för mig att ta itu med julklappshandlandet. Näst sista chansen liksom. Så jag sprang omkring på Nordby i två och en halv timme till och lyckades få köpt nästan allt. Bara storebror, lillebror William och en bonus till Martin kvar. Känns helt okej. Handlade mat, kom hem helt jäkla slut efter att ha spenderat 12 timmar på Nordby, lagade chili con carne och ikväll var tanken att vi skulle adventsmysa men Martin somnade på soffan och helt ärligt så har jag inget emot att få en timme helt själv i tystnaden innan det är dags att sova. Jag trodde jag skulle vara ledig imorgon och på tisdag men jag hade glömt bort att jag i fyllan och villan drog på mig extrapass båda dagarna, så det är bara att gilla läget och ladda om i den mån som går. Förhoppningsvis kan jag somna inom kort och är  jag riktigt jäkla duktig hinner jag med ett pass på gymmet innan jag börjar klockan nio imorgon.. Det positiva är att jag på senare tid fått lätt för att somna igen. Praise the lord.



Jag har inte varit på gymmet på evigheter känns det som. Senast var i tisdags tror jag.. Jag har känt mig så trött och sliten och sakta fått mer och mer ont i lederna. Först tänkte jag "jag känner mig så stel och gaggis att jag kanske bör ta en vilodag till" men jag kan tala om för er att ju fler vilodagar jag tar desto värre känns det. Jag har inte haft vilovecka på oerhört länge och jag tror att kroppen faktiskt blir stel och knakig i lederna av att aluta röra på sig ens i närheten av vad jag är van vid.. Men eftersom jag verkligen haft fullt upp hela veckan, jobbat sex dagar och fyllt år den sjunde, så har jag kanske haft tid för att träna men verkligen missgynnat en genom att inte prioritera återhämtningen. Så nu har jag gått 5 dagar utan träning och känner mig sämre i kroppen än någonsin men imorgon blir det ändring på det, är väldigt taggad nu. Jag älskar måndagar så förhoppningsvis finner jag motivation bara i det. Jag känner mig ovanligt trött men inte sönderstressad, för ovanlighetens skull. Försöker ta en dag i taget utan att ta alt på så fruktansvärt stort allvar. Jag saknar all form av julkänsla och det är lite utav ett antiklimax men det finns värre saker här i livet.

Sista bilden jag bjuder på i denna fotobonanza är  en bild jag hittade från Celsiusjobbet jag gjorde förra veckan ihop med den snygga Marcus!



Önska mig lycka till inför morgondagen, ny vecka och nya möjligheter. Hoppas ni får en bra start ni också, och hinner med allt julstök tills det är dags för årets mysigaste dag!