'til i collapse

Äntligen måndag! You know the drill. Måndag innebär ledighet och allmänt awesomeness.

Jag har däremot fått för lite återhämtning och laddat kroppen med lite fel sorts energi idag. Jag var ledig men hade ett möte med Maria, samtalsterapeuten, klockan åtta så kvart i sju ringde väckarklockan, efter ungefär fem timmars sömn. Efter semestern har jag blivit så himla duktig på att sova 7-8 timmar varje natt att kroppen blev helt knäpp utav fem timmar bara.. Men jag gick upp, åt frukost och bilade i grått spöregn in till stan. Det var väldigt mysigt. Hade ett givande möte med Maria också, de senaste gångerna har jag inte haft så mycket att säga men nu fick vi grävt lite i mina värsta farhågor och det var jobbigt men skönt. På väg hem sedan ringde jag mamma och hon gav mig också en del inspirerande ord att anamma, så nu känner jag mig motiverad att hantera mina svagheter på ett annat sätt. Det känns bra.

Kom hem och kröp ner i sängen bredvid Martin men somnade aldrig om eftersom klockan hunnit bli så mycket. Snart gick vi upp och åt mat och åkte sedan in till stan för att köra dagens första träningspass! Jag körde bröstrygg och jag var trött. Väldigt oinspirerad och det tog mig alldeles för lång tid att genomföra passet. Men det blev gjort och jag gjorde det bra, bara hade lite onödigt långa pauser mellan seten bara. Men å andra sidan så var det också skönt att inte ha någon tid att passa för en gångs skull.


Eftersom jag inte hade någon ätardag förra veckan och skulle köra dubbla träningspass idag passade jag på att unna mig en pizza!


Mmm.. Hungrig som en varg var bra förnamnet!

Vi kollade på American Dad och jag somnade helt befogat i soffan. Det var så mysigt, välbehövligt och uppskattat. Sedan semestern har Martin ett annat schema så vi är nästan aldrig lediga samtidigt nu, vi får passa på att ha vår klassiska somna-i-soffan-rutin när vi väl kan!

Vi åkte sedan in till gymmet igen, jag skulle hålla bodypump och Martin fortsatte sitt tidigare pass då han fick avbryta det när han hade en tid att passa.. Och jag lyckades faktiskt, efter ett års tjatande, få med Adis på mitt pass! My brother from another mother alltså. Bästa Adisen.


Det var 15 pers på passet, så jävla roligt! Vilken energi man får tillbaka! Sanja var också med och jag hade fruktansvärt roligt. Är tacksam över de människor jag har runtom mig!

Vi åkte hem och åt middag, bryggde en kopp te och kröp ner under ett täcke i soffan för att fortsätta spela The Evil Within resten av kvällen. Jag hade egentligen tänkt läsa en stund innan jag somnar men behöver nog få pli på dygnsrytmen i första hand. Ser mycket fram emot ännu en ledig dag med älskling imorgon.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.


Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
Trackback