Change of Seasons

Igår vaknade jag upp med eld i baken för jag hade bestämt mig för det, simple as that. Gick upp halv sju och åt frukost med Martin innan vi bilade till Nordby för att han skulle jobba.. Men jag begav mig in till gymmet för att komplettera benpasset som inte blev riktigt färdigt dagen innan.. Körde full fokus på baksida lår och rumpistumpen! Har förvånansvärt mycket träningsvärk i hamstringsen i förhållande till rumpan, det brukar vara tvärtom..

Jag åkte sedan till Ica för at handla lite mat, till Mekonomen för att köpa nya vindrutetorkare och sedan till Statoil för att tanka, tvätta bilen, torka den inuti och fylla på däcken med luft. Sedan bilade jag hemåt väldigt nöjd och belåten. Bästa av allt var att klockan bara var kvart i elva.

Jag bet i det sura äpplet och tog hand om mitt hår, både färgade och rakade. Det är inte det lättaste att precisera med varken hårfärg eller rakapparat när man ska fixa linjerna vid min sidecut.. Det blev inte perfekt men jag är ändå positivt överraskad över hur bra jag lyckades få det.

Lagade sedan lite mellanmål i form av bröd gjorda på surdeg, morot, palsternacka, rostade kikärtor och bönor. Värmde de i ugnen och la på lite salami, keso och oregano. Oh it was tasty!



Städade sedan huset och diskade innan jag gjorde mig i ordning för att åka in till Nordby. Mötte upp Martin och vi handlade mat, jag bytte in mina hörlurar som gått sönder (igen) men bestämde mig för att prova någonting annat.. Elgiganten har bästa servicen! Köpte även ny burk med BCAA (praktiskt taget det enda kosttillskottet jag använder) och ett fllak Celsius. Oh, the joy.





Ya, nu har även jag beatslurar. De är awesome.

Förresten, när vi var på väg in till Nordby så hände något magiskt, jag sprang på en barndomsvän som jag inte sett på nästan 7 år. Klara, som var min absolut bästaste bästa vän från dagis upp till sjunde klass. Ni anar inte hur mycket vi hängde ihop! Vi var som oskiljaktiga till högstadiet och jag följde alltid med henne hem efter skolan.. Det var så varje dag, jag behövde aldrig ringa farmin han bara kom dit klockan fyra och hämtade mig. Varenda dag under en väldigt lång period. Vi tappade kontakten helt efter högstadiet och visst har jag tänkt på henne många, många gånger men också vetat att hon alltid varit på resande fot eller bosatt utomlands så det har känts väldigt onaturligt att ta upp kontakten igen. Eftersom vi inte hörts på väldgt länge blev jag mycket positivt överraskad över att hon också verkade glad att se mig.

Jag vet inte vad det är med mig, men jag tror alltid att folk inte vill vara med mig eller vill ha med mig att göra. Varje gång jag "lämnar ut mig" genom att fråga om någon har lust att umgås så tror jag alltid, alltid, alltid att vederbörande inte vill och antingen hittar på en ursäkt för att slippa eller säger ja motvilligt. Det är en ovana jag avskyr men jag antar att det har med osäkerhet att göra.. Jag känner mig alltid väldigt sårbar och tänker ofta efter ett möte med vänner "undra om de tyckte det var jobbigt, eller tråkigt, eller att jag pratade för mycket om mig själv, eller att jag sa fel saker, eller att det blev pinsamt tyst". Det är faktiskt ett ganska påtagligt roblem hos mig som jag ändå är ganska förvånad över att jag har.. Om någon faktiskt skulle säga rakt ut "nej tack, jag vill inte umgås med dig" så gör ju fortfarande inte det mig till en dålig människa. Jag vet att jag inte gör någon något illa medvetet och så länge jag vet det med mig själv så ska jag inte låta någon annans tankar om mig definiera mig. Kom ihåg, ibland måste du be om ursäkt för saker du gjort men du ska aldrig be om ursäkt för vem du är. Om någon berättade för mig att denne hade detta problem skulle jag kunna mala på i evigheter om varför han eller hon inte bör känna så. Men det är ju som regel mycket lättare att förstå i teorin än att känna i praktiken..

Mitt möte med Klara lyfte verkligen upp mig, det kändes väldigt surrealistiskt men jag var så glad. Tänk som tiden gått..

På kvällen hade vi planerat att träna följt av mitt bodypumppass men Martin var så trött att jag nöjde mig med morgonens styrkepass och åkte in i tid till pumpen bara. När jag kom hem myste jag med Martin hela kvällen innan jag totaltdäckade och sov som en stock, vilket behövdes eftersom jag hade svårt att somna kvällen innan och bara fick ett fåtal timmars sömn.

Idag lämnade Martin mig åt mitt öde på gymmet eftersom han mådde halvkasst, så jag åkte in och körde en timmes ryggpass. Intensivt men lika tungt för det. Jag hade nämligen en lunchdate med Klara inplanerad klockan två!

Så vi möttes på Park där vi satt i lite mer än två timmar innan vi skiljdes åt och tackade för idag.. Ah, jag kan nog inte riktigt beskriva hur värdefullt det var för mig. Sentimental som jag är.

Jag har i alla fall bjudit hit henne på vin och ännu mer catching up imorgon kväll och jag försöker släppa all oro att inte duga och bara slappna av. Förhoppningsvis ser hon fram emot det precis som jag. Haha.

Så kvällen till ära tog vi en sväng till Systembolaget för att inhandla vin och resten av kvällen har spenderats i soffan framför TV-serier och TV-spel. Jag har nu bara tre dagar kvar av semestern men jag ska njuuuta!