from the heaven of my heart



Herregud så hormonell jag känner mig. På ett bra sätt, bör tilläggas. Blir liksom väldigt varm inombords och tårögd av de minsta sakerna.. Går utanför dörren, tittar på naturen och tänker "fan va fint" och blir alldeles blödig. Vad händer.

Nåväl, i lördags när jag kom hem från jobbet var jag så trött. Tog hand om lite tvätt och sånt och ramlade sedan ihop i en liten pöl på soffan. Martin bygde hamburgare och vi åt en väldigt god middag!



Sedan var det dags att vakna till liv och göra mig i ordning inför nattjobb.. Det är kul att man får känna sig party-snygg på jobbet faktiskt. Behöver alltid lång tid på mig för att göra mig i ordning och det händer ju att man fastnar med att ta en del selfies.





Älskar, älskar, älskar dessa Freddybyxor!

Jobbet gick ganska bra, hade inte en kotte i baren förrän vid halv två men jag ska inte klaga, jag har jobbat hårdare för snålare lön. Det var salsakväll och alla var på övervåningen och dansade till husbandet och drack vatten liksom. Men en och en halv timme innan stängning blev det full rulle. Jag hade en jättegullig norsk dam som satt hos mig och ville att jag skulle lära henne att spela, hon lärde sig jättefort och var verkligen världens bästa gäst någonsin. Hon ville bjuda mig på lite av sin drink och berättade om sitt liv och vad hon tillsammans med sina vänner gjort under sin semester i Strömstad. Fantastisk kvinna verkligen, vissa människor är så naturligt sociala. Sedan satt hon med runt bordet resten av kvällen och spred god stämning mellan de andra spelarna. Sådana människor gör jobbet värt det. Annars hade jag halvjobbiga gäster, fulla och otydliga och långsamma. Det är alltid jobbigt när spelet liksom aldrig flyter på. Jag föredrar de rutinerade gästerna som pratar för att vara trevliga men som alltid har framförhållning och visar i god tid med händerna hur de vill spela. När man liksom aldrig behöver räkna åt dem eller ställa frågor, man bara pekar på ett kort och söker ögonkontakt så vet de vad man vill fråga. Det är därför jag föredrar att vara på Laholmen, det är mest sådana spelare där.

Men inte i lördags. Det var trevligt ändå, bortsett från två killar som satt och tjatade på mig att jag skulle följa med dem hem, att jag var snygg (taget ur sitt sammanhang jättesmickrande så klart) och att de trots att jag sagt "nej tack, jag tror min man vill att jag kommer hem" (jag har alltid en guldring på förlovningsfingret när jag jobbar, man besparas så mycket då) så envisades de med att säga att de skulle vänta på mig utanför. Sånt är alltid lite obehagligt.

Men när kvällen var över kom tre spelare förbi och kastade in varsin hundralapp till mig och gick. Vi som inte får ta emot dricks..

Kom hem, gick och la mig med smink och hela tjottahejti och hade svårt att somna.. Det var ju hur ljust som helst ute och fåglarna kvittrade frenetiskt. Även om man är trött så klart så är det så svårt för hjärnan att förstå att dagen är slut och inte ska börja. Men vid halv fem somnade jag, bara för att vakna igen halv nio. Jag hade inte satt någon väckarklocka för jag ville kunna sova ut men jag var så taggad inför vår treårsdag att jag liksom inte ville sova. Lyckades sova en timme till innan jag vaknade igen och bestämde mig för att gå upp. Väckte Martin, bättrade på sminket, åt frukostgröt och bilade sedan till Havets Hus i Lysekil!

Herregud som jag missbedömde avståndet.. När jag såg första skylten mot Havets Hus knäppte jag min Celsius som jag sparat på eftersom koffein är ganska vätskedrivande.. Men vi åkte och åkte och åkte och skyltarna bara lovade och lovade och tillslut fick jag knäppa upp bältet som låg mot blåsan för jag var så kissenödig att det gjorde ont. Vi verkade liksom aldrig komma fram och när vi väl prakerat var man tvungen att gå resten av vägen, inte mindre än 700 meter. VAD FAN. Så jag sprang. Och sprang. Och sprang. Och tanken slog mig att det var längesedan jag sprang så långt, haha. Men herrejävlar som jag trodde jag skulle kissa på mig. Och vet ni, tillslut gav jag upp och satte mig i ett buskage bakom en byggnad. När jag sedan skulle gå tillbaka och möta Martin insåg jag att jag sprungit förbi Havets Hus! Haha! Vilken tur att jag gav upp mitt letande för annars hade det garanterat slutat i nerkissade byxor alltså. 

Kolla! Jag letade ju liksom efter en skitstor byggnad, men här var det. I ett litet vitt hus. Det var naturligtvis större på andra sidan men från detta håll såg det ut som en vanlig villa.



Jag tog jättemycket bilder med systemkameran som ni ska få se ikväll! Ett mycket värt besök! Jag tycker det är viktigt att man supportar djurparker och dylikt som jobbar med att bevara och återupprätta utrotningshotade arter och faktiskt fyller ett syfte. Parker som bara stänger in vilda djur för vi ska kunna titta på dem för nöjes skull borde inte få finnas. Man ska välja attraktionerna med omsorg och just Havets Hus gör ett bra och aktivt jobb för att ta vara på våra havslevande djur. Bland annat släpper de om en månad ut några småfläckiga rödhajar i havet, så antalet kan öka sakta men säkert.

Vi hade precis dissat deras restaurang och tänkte åka hem när vi såg att de hade minigolf. Challenge accepted! (Även här tog jag alla bilder med systemkameran, ni får se sedan.)



Min boll fastnade under en ramp..



När vi var klara gick vi tillbaka till tidigare nämnda restaurang för jag var såå hungrig. Vi handlade lite souvenirer (konstigt ord för övrigt), salt från Döda havet samt en liten hammarhaj till min samling.



MAAAT! Min tallrik kostade 170 spänn. HUNDRASJUTTIO SPÄNN! Men gott var det. Som fasen. Martins soppa smakade ännu bättre, till mitt förtret..



Efterrätt så klart. Och jag fick Martins hallon, vilken gentleman.



Inte alls less på att aldrig få hugga in på maten..

Vi tog en sväng till Torp för Martin letade efter en treårspresent till mig men den visade sig vara slutsåld i hela Sverige. En Jawbone 3! Gulle dig. Det är tanken som räknas.

Jag tog en liten sväng in och köpte heminredning för blygsamma 120 kronor.



Frukostbricka..



Skissblock, servetter och en ram för 20 kronor!



En hållare för post..



Och en servetthållare.



Samt några bokstäver i trä.



Istället för min Jawbone 3 fick jag plocka spel på GameStop som Martin bjöd på. Fast de två till höger köpte han till sig själv, hähä.

Vi bilade sedan hem och jag åkte nästan direkt in till stan för att hålla ett pass bodycombat. Spelade in licensvideo och kämpade som helvete alltså, fy så jobbigt det var.. Videon blev inte jättebra men jag tror jag rykt på en benhinneinflammation så jag skickade in den i alla fall för bara gudarna vet när jag får chans att spela in en ny.. Förargligt och onödigt men det finns väl värre saker. Ska till kiropraktorn imorgon och ta reda på vad jag ska göra för att återhämta mig.

Resten av vår treårsdag var faktiskt inte så spännande. Jag var helt död och superduper trött så jag gick faktiskt och la mig ganska tidigt, efter att ha ätit pizza och somnat på soffan framför Sherlock Holmes med en Martin snarkandes i mitt öra.

Sedan blev det måndag och jag var ledig. Lämnade in bilen på verkstad på morgonen och catchade sedan up med Martin för ett gympass. Ryggbiff och potatis stod på schemat! Lats och biceps, that is.



Älskar denna outfit!

Frågade om han efteråt ville med och ta en ridiculously overpriced coffee och så blev det. Fast jag tog en bagel med kyckling samt en iste med mango.



Åkte hem, städade en himla massa efter gårdagens bravader då vi bara släppt allt på plats och inte orkat bry oss. Öppnade post och såg att detta kort låg och väntade på mig, personalrabatt på Intersport.



Hade tänkt att klippa gräsmattan men trimmern bara gav upp efter fem minuter så jag orkade inte bry mig. Tog hand om tvätt, disk, städade huset, städade lite på altanen och rensade ur vår tehylla och sånt. Rensade gerbilernas burar. Sedan tog jag en löjligt lång dusch och satte mig med en kopp te, och i vanlig ordning bringade YogiTea visdomsord som bonus.



Hade helt glömt bort den här muggen! Min favorit ju!





Köpte liljor och ställde i köket, doftade alldeles underbart.

Sedan kom tisdag och det var dags för jobb. Inventering..... Började två timmar tidigare och kunde få lite försprång. Mina ben gjorde fortfarande ont så nu var jag ganska säker på att det var benhinneinflammation jag fått. Det gjorde ganska ont att gå omkring men som sagt så finns det värre. Inventering till exempel.



Men även den dagen tog slut tillsist. Egentligen hade vi planerat att åka till NW i Tanum för att gå på yoga men ingen av oss kände att det var värt det så vi handlade mat och åkte sedan hem.



Jag ritade en teckning till Martin, haha. Jag låg i hans säng under tiden som han gjorde lite utbildningar inför jobbet och då sa de så.. Så rent spontant ritade jag den.

När jag kom till jobbet igår var inventeringen fortfarande inte klar så jag fick eld i baken och två timmar senare var dn slutförd. Firade med att knäppa dagens örsta Celsius och knapra på lite proteinbites, sjukt goda!



Eftersom min arbetskamrat på Västra blev lite sen till jobbet hade jag ingen möjlighet att ta rast under dagen så jag slutade en timme tidigare istället. Åkte in till stan för att tanka och köpa en blomma till vår platschef Johannes som gjorde sin sista dag, träffade både farmin och storebror på vägen och mötte sedan upp Martin för lite mat innan gymmet.



Angusburgareeeee! Har fått sån dille på det. Jag drog ett skämt precis innan jag tog bilden, därav Martins väldigt plågade ansiktsuttryck.



Sedan blev det dags för benträning i den grymma värmen! Gick ganska bra men när det tog stopp så tog det tvärstopp verkligen. Jag har blivit väldigt noggrann med att lyssna på kroppen och ge mig när jag känner att det räcker. Så jag var hemma vid åtta ungefär.



Satte mig vid datorn och redigerade lite bilder från Lysekil. Faktiskt sjukt nöjd hittills.

Mamma ringde under kvällen och jag satt i soffan med Martin som spelade TV-spel. Själv åt jag glass och ritade en teckning åt Sanja, en likadan som jag ritat åt Martin. Redigerade lite mer bilder innan det var dags att totaldäcka i sängen.

Imorse när jag vaknat och skulle bädda min säng, vet ni vad jag upptäckte? EN SPINDEL. En ganska äcklig sådan dessutom. Men jag lyckades faktiskt få ut den helt själv, utan att döda den dessutom. Men usch vad det är otrevligt att de är i sängen.....

Nu ska jag bege mig mot jobbet. Bjuder på två bilder på Lil BUB för det gör alla glada.



Nu finns det BUB-filtar att köpa i hennes webshop.



Ta det med ro! Särskilt ni som är lediga idag.. Njut ordentligt av vädret! Själv ska jag försöka hålla mentaliteten uppe trots att kroppen känns kass i knän och smalben och allt som är. Kiropraktorn Elisabeth ringde igår och frågade om jag ville följa med henne ut och klättra och det gör mig fortfarande frustrerad att jag inte kunde följa med..

Men allt har sin mening och sin tid. Eller hur? En arbetsdag kvar innan jag tar helg, tagga det fina vädret.
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.


Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
Trackback