in my sobriety
Åh. Idag är inte min dag. Jag skrev ett jättelångt inlägg (bland annat om att jag har en sådan ofantlig otur och desto mindre tålamod idag) och tro sjutton att hela inlägget försvann. Så jag tar några djupa andetag och gör ett nytt försök. Det fanns säkert en mening med det. Det var väl offensive på något sätt eller nåt.
Jag vaknade på lite fel sida idag. Jag var effektiv och snabb (läs: stressad) på morgonen, fick lagat lunch (som jag sedan sket i att äta) och gjort mig i ordning, åkte hyfsat i tid till jobbet.. Men måttligt irriterad för ni vet, en massa småsaker som bara strular hela tiden. Brände mig på olja och sånt.
Inte blev mitt humör direkt bättre av att jag höll på att stryka med på väg till jobbet. Skojar inte. Jag kommer körandes in i en högerkurva (i typ 40 km/h för det var otroligt halt). Jag får möte av en större bil och föraren var väl rädd att ta ut svängen ordentligt eftersom det var halt så in i bänken.. Så han kör i mitten av vägen för att vara säker, på bekostnad av mig. I kurvan. För att inte krocka måste jag alltså lägga mig långt ut i sidan, så långt att ena hjulspåren hamnade utanför vägen och i djupa snödrivor. Bilen drar neråt mot diket och jag vet inte hur jag tänkte eller om jag tänkte alls, men jag lyckades hålla andra delen av bilen kvar på vägen och så försiktigt som möjligt komma upp igen.. jag hinner preciiiis väja för en snöpinne innan jag kommer upp på vägen igen, får bredsladd, och glider rätt med sidan mot en mötande bil. Världen stog still ni vet. Jag lyckades än en gång få kontroll - det var som om allt bara stannade upp - och hamnar på min sida igen innan vi möter varandra. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv tror jag. Framför allt var jag så arg. Jag rannsakade mig själv och funderade på om jag får skylla mig själv som kanske körde för fort, men när allt kommer omkring så ska man ju räkna med att var och en håller sig till sin sida av vägen. Jag har upplevt förr att många som kör stora bilar (det här var en stor bil) på något vänster verkar tycka att de har rätt till större delen av vägbanan på landsvägar. Kan man inte köra en stor bil för att man saknar känsla för vad man har den så kanske man ska FUCKING LÅTA BLI ATT KÖRA EN STOR BIL. Åh. Jag vet inte om jag blev mest rädd eller arg. Jag försöker ofta vara förstående.. men vet ni vad jag gör i en vänsterkurva när jag känner mig osäker på om jag klarar av svängen eller inte? Jag växlar ner. Och kör långsammare. Har kontroll. Är inte ivägen för någon annan. Tar mig inga jävla friheter. Idioti.
Var rädda om varandra. Okej?
Med detta sagt tänkte jag berätta lite om gårdagen.
När jag jobbat klart i fredags åkte jag till gymmet. Jag mådde inte så bra så jag körde bara ett lite lättare axelpass. Helt okej med tanke på omständigheterna.
Började sedan lördagen med mitt morgonpass GRIT och ett järngäng brudar! Inget får självförtroendet att skjuta i höjden så som att överleva ett GRIT-pass. Man känner sig snygg och stark. Det är en av många goda anledningar till att träna, man mår bättre av att bo i sin kropp.
Efter passet åkte vi till Backlunds där Bowies bjöd på en frukost. Min No Sugar Challenge i januari har gått så där. Jag har fuskat och ätit gluten vid typ fem tillfällen. Men inte socker-socker liksom. Det handlar om att jag bara glömmer bort mig egentligen, jag brukar äta glutenfritt till stor del men bröd händer ju ibland, särskilt när man äter ute. Jo när vi hade varit utan vatten i två dagar sa jag "Kan vi inte bara säga 'fuck it' och åka och köpa en pizzajävel? Jag orkar inte diska." och då gjorde vi det. Min med glutenfri botten åtminstone, men det sista jag orkade tänka på då var att äta hälsosamt.
Efter min andra frukost åkte vi till Sanja för att hämta hennes kanin som skulle bo hos min familj på Söle under tiden hon är bortrest till nästa helg. Sedan bilade vi mot Nordic Wellness i Tanum.
På väg dit skulle jag lägga upp på Instagram att jag nu är klar med mina studier, och min mobil föreslår nästkommande ord när jag skriver.. fick syn på detta. I am officially done with my.. Friends? Life? Family? Vad i hela friden?
Framme på löjligt snygga och fräscha NW Tanum! Pia är ju helt fantastisk.
Klockan 13.00 var det dags för första uppvisningen. Jag fick ju veta först dagen innan att jag faktiskt kunde vara med och eftersom Pontus och Ida gjort om både struktur och koreografi så fick jag hänga på bäst jag kunde, haha.
Gudars som jag ÄLSKAR det här jobbet och allt kul jag för uppleva i samband med det! Hade aldrig kunnat tro att jag skulle bli en träningsmänniska eller kalla det för min passion men jag har hamnat så himla rätt.
Vi åt lite kebab.. jag tog kycklingkebab med mos! Såå gott! Säkert socker i kebabsåsen också.. Som sagt, små misstag bara av ren (o)vana. Annars har jag hållit mig bra.
Gänget som representerade Nordic Wellness Tanum denna gången! ♥
Och vet ni vad..
.. här är beskrivningar för koncepten som erbjuds på Tanum-klubben. Jag har för avsikt att fylla ut den sista rutan nere till höger med GRIT. Pia frågade nämligen mig om jag var intresserad av att ha en dag i veckan som jag kommer till dem och kör PT och kanske pass också. Är så sugen. Längtar tills praktiken är gjord! Så att jag dessutom kan vara ledig på mina lediga dagar.. inte långt kvar ändå.
När vi kom hem tog jag en lång dusch och kröp sedan ner under täcket i sängen. Vi satt där i många timmar. Spelade TV-spel, såg på film, åt middag. Halv nio på kvällen frågade Martin om jag ville åka till gymmet och jag trodde han skojade.. men insåg sedan att jag var ganska taggad ändå efter dessa timmar på soffan och med en stadig middag i magen. Så vi åkte in för att köra rygg tillsammans, och jag fick strukturera upp hela passet.
Hittade ett nytt album av Kamelot som lät sjukt lovande. Den kommer pumpas hårt i träningslurarna sedan! Jag fick dem i december och har fortfarande inte behövt ladda dem.. de är grymmast i världen.
Anyway så körde vi rygg. Jag hade såå torr och irriterad hud på insidan av överarmen och starx nedanför armhålan och det gjorde sååå ont att utföra övningarna, kändes som att bli sandpapprad.. ja det är ett ord. Vi avslutade med den här övningen som jag hittade på, där och då. Det var lite klurigt tekniskt, att hitta rätt placering för att inte få vikterna mot bröstet men bra övning för magen som fick jobba hårt med att stabilisera så man inte ramlade åt sidan. Jag tänkte egentligen köra en annan variant på den men nu blev det så, visar någon annan gång.
Sedan bredde jag ut vingarna och flög hem.
Jag har helt klart varit på bättre humör än idag men haft en bra dag på Bodypower och hela tiden tröstat mig med att jag ska få köra combat ikväll. Såg nu på eftermiddagen att jag glömt handskarna hemma. Förbaskat, det är verkligen inte samma sak utan dem.. Så jag smet in på Intersport för att köpa lindor istället men de var slut. Om min tur inte vänder ikväll kommer jag gå och lägga mig direkt jag kommer hem för jag har verkligen inte lust med annat.
Jajajajajaja nu kör vi!
Inte blev mitt humör direkt bättre av att jag höll på att stryka med på väg till jobbet. Skojar inte. Jag kommer körandes in i en högerkurva (i typ 40 km/h för det var otroligt halt). Jag får möte av en större bil och föraren var väl rädd att ta ut svängen ordentligt eftersom det var halt så in i bänken.. Så han kör i mitten av vägen för att vara säker, på bekostnad av mig. I kurvan. För att inte krocka måste jag alltså lägga mig långt ut i sidan, så långt att ena hjulspåren hamnade utanför vägen och i djupa snödrivor. Bilen drar neråt mot diket och jag vet inte hur jag tänkte eller om jag tänkte alls, men jag lyckades hålla andra delen av bilen kvar på vägen och så försiktigt som möjligt komma upp igen.. jag hinner preciiiis väja för en snöpinne innan jag kommer upp på vägen igen, får bredsladd, och glider rätt med sidan mot en mötande bil. Världen stog still ni vet. Jag lyckades än en gång få kontroll - det var som om allt bara stannade upp - och hamnar på min sida igen innan vi möter varandra. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv tror jag. Framför allt var jag så arg. Jag rannsakade mig själv och funderade på om jag får skylla mig själv som kanske körde för fort, men när allt kommer omkring så ska man ju räkna med att var och en håller sig till sin sida av vägen. Jag har upplevt förr att många som kör stora bilar (det här var en stor bil) på något vänster verkar tycka att de har rätt till större delen av vägbanan på landsvägar. Kan man inte köra en stor bil för att man saknar känsla för vad man har den så kanske man ska FUCKING LÅTA BLI ATT KÖRA EN STOR BIL. Åh. Jag vet inte om jag blev mest rädd eller arg. Jag försöker ofta vara förstående.. men vet ni vad jag gör i en vänsterkurva när jag känner mig osäker på om jag klarar av svängen eller inte? Jag växlar ner. Och kör långsammare. Har kontroll. Är inte ivägen för någon annan. Tar mig inga jävla friheter. Idioti.
Var rädda om varandra. Okej?
Med detta sagt tänkte jag berätta lite om gårdagen.
När jag jobbat klart i fredags åkte jag till gymmet. Jag mådde inte så bra så jag körde bara ett lite lättare axelpass. Helt okej med tanke på omständigheterna.
Började sedan lördagen med mitt morgonpass GRIT och ett järngäng brudar! Inget får självförtroendet att skjuta i höjden så som att överleva ett GRIT-pass. Man känner sig snygg och stark. Det är en av många goda anledningar till att träna, man mår bättre av att bo i sin kropp.
Efter passet åkte vi till Backlunds där Bowies bjöd på en frukost. Min No Sugar Challenge i januari har gått så där. Jag har fuskat och ätit gluten vid typ fem tillfällen. Men inte socker-socker liksom. Det handlar om att jag bara glömmer bort mig egentligen, jag brukar äta glutenfritt till stor del men bröd händer ju ibland, särskilt när man äter ute. Jo när vi hade varit utan vatten i två dagar sa jag "Kan vi inte bara säga 'fuck it' och åka och köpa en pizzajävel? Jag orkar inte diska." och då gjorde vi det. Min med glutenfri botten åtminstone, men det sista jag orkade tänka på då var att äta hälsosamt.
Efter min andra frukost åkte vi till Sanja för att hämta hennes kanin som skulle bo hos min familj på Söle under tiden hon är bortrest till nästa helg. Sedan bilade vi mot Nordic Wellness i Tanum.
På väg dit skulle jag lägga upp på Instagram att jag nu är klar med mina studier, och min mobil föreslår nästkommande ord när jag skriver.. fick syn på detta. I am officially done with my.. Friends? Life? Family? Vad i hela friden?
Och vet ni vad..
När vi kom hem tog jag en lång dusch och kröp sedan ner under täcket i sängen. Vi satt där i många timmar. Spelade TV-spel, såg på film, åt middag. Halv nio på kvällen frågade Martin om jag ville åka till gymmet och jag trodde han skojade.. men insåg sedan att jag var ganska taggad ändå efter dessa timmar på soffan och med en stadig middag i magen. Så vi åkte in för att köra rygg tillsammans, och jag fick strukturera upp hela passet.
Anyway så körde vi rygg. Jag hade såå torr och irriterad hud på insidan av överarmen och starx nedanför armhålan och det gjorde sååå ont att utföra övningarna, kändes som att bli sandpapprad.. ja det är ett ord. Vi avslutade med den här övningen som jag hittade på, där och då. Det var lite klurigt tekniskt, att hitta rätt placering för att inte få vikterna mot bröstet men bra övning för magen som fick jobba hårt med att stabilisera så man inte ramlade åt sidan. Jag tänkte egentligen köra en annan variant på den men nu blev det så, visar någon annan gång.
Jajajajajaja nu kör vi!
2016-01-24
19:13:00
VardagKommentarer
Trackback
