Change of Seasons

Jag skrev nyss ett aslångt inlägg om varför jag känner mig låg och vad som hände igår. Men jag tog bort det. Jag insåg att det finns väl ingen som vill läsa det. Och vad gör jag mig själv för tjänst genom att lägga all den energin på att fokusera på det negativa som har varit? Man känner det man tänker. Och man mår som man känner. Även om jag inte känner mig positiv så hjälper det mig att skriva och tänka positivt. Dessutom innefattar gårdagens händelser information som inte ens hör hemma här. Det är därför jag aldrig skriver direkt när jag är upprörd även om jag har ett trängande behov av att ventilera, för jag har lätt att göra övertramp, men jag är nog fortfarande lite upprörd faktiskt. Jag hade en jobbig kväll igår av många olika anledningar. Små skitsaker och större företeelser. Jag övervägde först att inte skriva alls, men å andra sidan så har jag inga problem med att erkänna att livet inte är guld och gröna skogar jämt även om jag kan vara så där oförskämt over-the-top-happy för småsaker större delen av tiden. Just keeping it real.

 

Idag är i alla fall en ny dag och även om det känns bättre idag så är jag inte on top. Man kan inte vara det varje dag och det är okej, har jag försökt lära mig. Ikväll är det release i bodycombat och jag har verkligen inte lyckats få in koreografin i huvudet även om jag (faktiskt) övat jättemycket. Men jag har inte ens ångest inför det, känner mig mest likgiltig. Vi kommer alla komma levande därifrån och det kommer säkert bli skitkul när vi väl kör. Bodycombat har den effekten på mig, den liksom väcker liv i något så djupgående att jag känner det i hjärtat. Kia kaha. Stay with the fight.