nine circles

Åh jisses, jag är helt slut. Vet inte vad det är med mig, jag gör så mycket mindre än vanligt (jobb och träning) men känner mig lite som en zombie för det mesta. Bara att go with the flow så tror jag att jag ska komma ikapp snart.

Jag hade i alla fall en riktigt lugn dag både innan och på jobbet igår. När jag slutat så åkte jag hem, tog hand om lite grejer hemma, satte mig sedan i sängen med datorn för att redigera lite Santorinibilder och lyssna på andra presidentdebatten. Politik har aldrig varit min grej men det som pågår i USA just nu intresserar mig. Jag ska verkligen inte påstå att jag förstår allt med statsskick och deras historia men det här valet är verkligen något utöver det vanliga. Drama.

Ja just det, jag pratade med min bästa vän och chef Sanja en stund efter jag slutat. Helt hastigt och lustigt fattade jag beslutet att frysa två av mina instruktörslicenser i ett år. Känns så sjukt konstigt, men så himla skönt på ett sätt. Jag kan alltid avbryta det när som helst (tror jag tar upp pumpen igen vid årsskiftet inför release 100 men vi får se. Jag vet liksom inte riktigt vad jag ska göra nu. Att inte få jobbet som gruppträningskoordinator var kanske inte.. en besvikelse.. men mer snopet. Jag har satsat så hårt på det och verkligen trott att det var den vägen jag ville och skulle gå, men så snavade jag på mållinjen. Beskedet att jag inte fått det lämnade mig med en känsla av "vad nu då?" och jag har liksom inte riktigt klurat ut det än. Det är inte första gången jag känner att jag inte vet vad jag vill göra med mitt liv men det är första gången känslan besvärar mig. Men jag tror också att efter alla småsaker som varit och byggt upp till stort obehag lite varje dag så känner jag också att allting kvittar. Jag bryr mig inte riktigt heller. Jag vill inte göra något alls, helst. Stundvis har jag lust att gå till läkaren och gråta krokodiltårar och säga att jag gått in i väggen bara för att få bli sjukskriven och ta en paus från allt. Lite semester liksom. Men samtidigt så vet jag att om det är något jag blir galen av på riktigt så är det avsaknaden av rutiner och jag behöver jobba och hålla igång för att inte gräva ner mig. I slutänden är det vad jag behöver, MEN jag har också plockat bort en del stressmoment och även om det känns konstigt så är det
 
SÅ.

HIMLA.
 
SKÖNT.

Nu har jag i alla fall tagit helg och det känns helt fantastiskt. Imorgon ska jag på bio med Martin och vi ska se Inferno som äntligenäntligenäntligen kommit! Jag har läst alla Dan Browns böcker och freaking älskar dem, har väntat i flera år på den här filmen så jag är fett taggad. Dessutom; popcorn med smörkrydda.

 
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.


Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
Trackback