this is the life

Idag har jag haft en sån där viktig zen-dag som jag planerar in en gång i veckan. Inga planer. Inga måsten. Egentligen inga tider att passa fast det blev en halvspontan fika inbokad ändå. Tog en välbbehövlig, två timmar lång semlefika på Backlunds med Sanja och Åsa, annars har jag bara varit hemma och chillat hela dagen.
 
Jag går just nu och väntar på ett samtal från XXL för besked om jag fått jobbet eller inte. Jag tänker mycket på hur det skulle förändra min situation och hur jag skulle disponera min tid. Jag känner att jag har fått tillbaka min energi och motivation från en oerhört lång svacka och risken är att jag återigen tar på mig för mycket och hamnar i obalans. Jag vill ju göra så mycket. Och hela tiden tänker jag att jag får fokusera på jobb (och träning, etcetera) tills jag får tid för allt jag vill göra.. men sanningen är att man tar sig ju tid för det man tycker är viktigt.
 
Saker jag skulle vilja göra:
- ta ridlektioner eller vara i stallet minst två gånger i veckan
- ha ett jobb som innefattar en ledarroll
- instruera tre gånger i veckan
- utöka instruktörsregistret med CX Worx och bodybalance
- spela igenom Ocarina of Time med pappa
- spela gitarr på veckobasis
- föreläsa om personligt ledarskap
- fotografera/redigera på veckobasis
- skriva mer
- läsa mer
 
Vi får väl se vad jag tar mig tid till.

Förra året träffade jag en kvinna vid namn Madeleine när vi köpte hennes spisfläkt via Salutorget Strömstad. Har i efterhand haft lite kontakt med henne för att vi dels diskuterat PT-jobb och dels så har jag köpt en lampa av henne. Hon och hennes man ska öppna en ranch i Strömstad 2019 öppen för bröllop och andra event, och jag bara nämnde att om ni behöver hästskötare så finns jag tillgänglig. Allting är under construction nu så att säga men vi spånade lite i möjligheterna och hur de kommer strukturera upp verksamheten. Hon sa "jag gillar dig som perrson. Jag tror vi kan åstadkomma både det ena och det andra tillsammans". Oavsett vart det tar mig så kändes det så häftigt att höra.

Idag diskuterade Sanja och jag en medlemsfest via Nordic Wellness till sommaren och jag frågade om hon önskade en trubadur elelr två. Har nämligen via gymmet mött en kille som heter Jonny som alltid stannar och pratar en stund, sjukt trevlig kille, och sist pratade vi om mitt musikintresse och hur det runnit ut i sanden. Tanken bara slog mig att han och jag kanske kunde öva in något och göra ett litet framförande.
 
Det är inga stora grejer men alla sådana små spontana saker som dyker upp gör livet så himla intressant tycker jag. Möjligheter. Kan inte hålla mig från att drömma ibland. Om än bara småsaker.
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
Trackback