creations

Okej jag tänker börja inlägget med något helt vansinnigt relaterbart. Heter det så?


För det mesta är jag en sån där _hemsk_ person som faktiskt tycker att det är rentav jobbigt att inte göra ingenting. Det är en vanföreställning jag har, att om jag behöver kliva utanför dörren under dagen så har det ställts krav på mig och då har jag inte varit hundra procent avslappnad och ledig. Sedan ett tag tillbaka har jag lovat mig själv att ha en dag varje vecka i kalendern där det står "Zen" i mitten och inte under några som helst omständigheter något annat. Det känns bra att ha den där dagen. Nu händer det oftast att jag under just den dagen kanske gör en massa produktiva saker ändå, kanske sånt som jag inte hunnit göra tidigare i veckan, men huvudsaken är att jag valt det själv utan att behöva öppna kalendern eller ha en tid att passa. Konstigt kanske men jag behöver strukturen.

Idag var en zendag.

Men det här är vad som hänt det senaste.

Tog Signedingelingnedinglepingn till veterinären för hans sår. Världens snällaste katt alltså, låg och skakade av smärta men sa inte ett pip när veterinären grejade i såret. Skrämmande att han fyller 15 år i år, det börjar ju närma sig årets höst.. Det bästa man kan göra är väl att njuta av tiden tills den tar slut. Älskade katten, så länge du funnits med oss ändå. ♥





Han får inte gå ut i och med sitt sår men gör sina behov inne på golvet i ren protest så jag försökte ha honom i kaningården i några timmar i hopp om att han skulle göra lite därute.



Förresten så har jag rensat lite här hemma som jag skrev igår. När jag är färdig med ena sovrummet får jag fasen gå igenom mitt egna rum igen, så mycket skit som jag samlat på mig. Men sedan har jag faktiskt gått igenom hela huset och slängt ut vansinniga mängder grejer som inte använts på många, många år. Har två flyttkartonger med grejer och kläder främst (och en massa prydnassaker kvar på sin plats) som ska säljas på Tradera men i lugnare tempo den här gången. Blev alldeles knäpp av att behöva hålla koll på 100 auktioner åt gången. Vem kunde ana.

Dessa har stått i min garderob sedan jul, det är allt jag fick i min Ritualskalender! Är nöjd med den faktiskt. Fick den för halva priset, annars hade jag nog inte köpt den, men det var väldigt kul att öppna och få en liten hudvårdspryl varje dag. Förutom ansiktskrämerna, de kunde jag ha skippat. Hade gärna tagit en spraydeodorant istället för tre duschkrämer också men i övrigt väldigt nöjd! Tack Rituals!



Mina fina. ♥



Skulle sälja lite kläder. Fick inte ta kort för Jonny ska ju gärna vara ivägen så mycket som går.



I tisdags tog jag ledigt från jobbet och drog till Göteborg på eftermiddagen för Strong Together-audition! Varje år anordnar Nordic Wellness ett stort träningsevent på Svenska Mässan i Göteborg och från förra året fick de feedback från instruktörerna att det hade varit kul att få vara med och presentera. Så de drog igång en auditionturné är de besöker Göteborg, Stockholm och Malmö där man får visa vad man går för.

Jag velade fram och tillbaka ganska mycket. Jag är inte i mitt essä och efter Superstar känner jag mig inte jättesugen på att stå på scen igen utan att ha övat mer. Men istället för att presentera bodyycombat som är mitt hjärta närmast körde jag på det jag känner mig tryggast i och kan instruera mest naturligt. Så jag valde en av mina favoritlåtar från bodypumpen, från den release jag faktiskt körde tillsammans med Ida Sarström just på Backaplan i Göteborg för ett år sedan.

Vi var ganska många och alla skulle presentera i upp till 5 minuter var. Vi började i en liten sal utan redskap, med jättelåg volym på musiken och varje gång man höjde rösten i micken så försvann musiken. Tyckte helt vansinnigt synd om de som fick presentera i den salen de första två timmarna faktiskt. Det är väldigt svårt att uppnå fitnessmagic utan musik och bra mick. Det bör ju inte spela roll men känslan blir annorlunda för betraktaren och det blir defenitivt skillnad för instruktören.

Jag fick presentera så gott som sist. Nackdelen var att vi tränat i nästan 3 timmar och att jag var ganska ofokuserad vid det här laget, men fördelen var att vi hunnit flytta till en annan sal med grymt ljud, scen och grejer. Jag är väldigt tacksam för de instruktörer som höll skenet uppe, skrattade åt mina skämt och gav stora leenden trots att jag förstod hur tråkigt det måste ha varit. Dessutom är Göteborg ett ganska tajt gäng, så varje gång en instruktör blev uppropad blev det stora applåder och rop och varje gång de berättade vilken anläggning de kom ifrån kom ännu mer glädjetjut. Jag hade förberett mig på att det skulle bli lite awkward när jag gick upp, [nästan] ingen kände till mig och [nästan] ingen kände till Strömstad. Men ändå jublade de högt och fick mig att känna mig lika peppad som de andra. En liten sån där detalj som ändå betydde mycket för mig, är väldigt känslig för sådana små sociala signaler som kan bli fel. Typ om en grupp människor ska gå ut ur ett rum och lämnar en person på efterkälken. Är vansinnigt allergisk mot sånt. Så jag uppskattar alltid när folk tänker sig för och involverar alla så gott de kan i gruppdynamiken. Så tack, instruktörer i Göteborg!

Själva framförandet gick helt okej. Jag var ganska sliten och gjorde fel på koreografin en gång och det får ju bara inte hända, men annars var jag nöjd. Får svar inom två veckor så nu får vi hålla tummarna! Det hade givit motivationen en liten skjuts tror jag.



De senaste tre veckorna har jag faktiskt inte jobbat så mycket. Jag tog semester hela veckan i mellandagarna, jobbade bara 5 timmar på nyår. Veckan efter gick jag måndag till fredag, var ledig tre dagar, jobbade EN, och var sedan ledig två dagar till. Det har varit ganska välbehövligt men de två senaste dagarna har jag känt mig i ett stort behov av rutiner. En fast dygnsrytm, träning och mat. För att faktiskt lyfta på rumpan och inte hänga framför TVn. Det är skönt på ett sätt också såklart och jag har definitivt njutit av det, men någonstans måste jag dra en gräns för att inte bli.. lat.

Jag vaknar alltid vid åtta på morgonen och känner mig hyfsat pigg, men utan planer eller en direkt anledning att gå upp somnar jag om. För att jag kan. Och för att det är så himla skönt. När jag vaknar sedan känner jag mig hur trött som helst dock. Så här kände vi oss imorse efter för mycket sömn. 



Jag var på Nordby en sväng för att handla mat men annars har jag mest pluggat bodypumpkoreografi idag. Så här ser det ut när jag övar, för det mesta. Är jag fysisk av mig blir jag ofta trött och tappar fokus lätt. Jag föredrar att lyssna på låtarna och visualisera rörelserna och coachingen. Ibland kan jag prata högt för mig själv och instruera men som regel är jag i horisontalläge och helt still. Det är så jag lär in bäst. Oftast brukar jag lyssna på låtarna i bilen och så i flera veckor innan jag övar in koreografin. Kan man låtarna är det hundra gånger lättare, eftersom jag ofta lyssnar på musiken och hör när förändring sker. Just bodypump är väldigt förutsägbart som regel, så hittills har det funkat bra. Det är betydligt svårare med bodycombat, där använder jag nästan aldrig koreografihäftet utan brukar mest titta på videon om och om igen. 



Nu tycker jag låtarna sitter hyfsat. Det blir alltid annorlunda när man väl står där, men jag tror inte jag kan banka in någon låt hårdare idag!

Beställde för en månad sedan dessa specialdesignade Bodypump 100-kläderna från Reebok. De har legat i garderoben sedan dess med lappar kvar och allting, men imorgon bitti är det dags minsann!





Det känns onekligen väldigt tråkigt att befinna sig på en liten anläggning för denna dagen. Bodypump 100 släpps över hela världen imorgon och det är FEST! I Göteborg på en enda anläggning var det 500 pers bokade (100 platser och 400 i kö), de har folk som sminkar instruktörerna innan passet och grejer.. Så ska jag hålla i Strömstad där det är två bokade. Två. Det blir ju alltid bra på sitt egna sätt, efter att ha instruerat både i Göteborg och Strömstad kan jag ju utan tvekan säga att jag känner mig mer bekväm i Strömstad av den anledningen att det är mer personligt och ett lägre tempo, mindre prestige. Det är så kul att känna sina deltagare och känna att man genomför ett pass ihop, än står inför 80 främlingar som stirrar med tom blick och tänker "jajajaja kör nu bara". 


Många instrukötrsbetraktelser från mig ikväll men det får ni leva med. Imorgon kör vi!
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
Trackback