Change of Seasons

I framtiden ska jag försöka undvika dessa maraton (jag gillar dem verkligen inte). Men nu försöker jag bara komma i fas igen, då får det bli så här.

---

Shutter Island (2010)

Jag läste först boken och såg sedan filmen. Stort misstag. Det här är en typisk film som inte kan ses två gånger. Den är lite rörig, men helt grymt spännande! Och lurig som fasen. I slutet vet man inte riktigt vad man ska tro, och jag måste erkänna att jag kände mig.. överrumplad. Leonardo gör återigen att strålande jobb, men jag hade nog lite för höga förväntningar på den här filmen (och att läsa boken först förstörde allting).




Zodiac (2007)

Jag måste sluta ha så höga förväntningar på filmer. Den här sades vara jättebra (verkligen JÄTTEbra), verklighetsbaserad och den påstods vara i stil med Se7en. Personligen ser jag i princip inga likheter alls, bortsett från att det är en katt-och-råtta-lek. Jag tycker att filmen var alldeles för lång, lite för tråkig och den gav egentligen inte särskilt mycket alls. För att inte tala om slutet (stor besvikelse). Men jag är medveten om att andra - mer insatta i de verkliga händelserna - tycker att den är jättebra.




Spirit - Hästen från vildmarken (2007)

Det är egentligen inte första gången jag ser den här (inte andra eller tredje heller) och jag måste säga att den ger mig gåshud varenda gång. En familjefilm utan dess like, med underbar musik. Ett stort plus är att hästarna inte pratar, utan visar med kroppsspråket vad de vill och känner (samtidigt som det är en berättarröst som avslöjar lite tankar och funderingar ibland, annars ingenting). En film som berör och ja, ger en liten tankeställare faktiskt.




Apocalypto (2006)

Jag är inte direkt jätteimponerad av Mel Gibsons verk måste jag medge. Det här är inget undantag heller. Den är visserligen hemsk och har några starka scener, men samtidigt så är det ytterliggare en av de där filmerna som man satt och tittade på jättelänge, den tog slut och man tänkte bara "..jaha?". Jag vill ha en känsla efterlämnad i kroppen när en film tar slut. Men den här blev jag mest irriterad på. För att inte tala om att jag tycker att den dessutom var ganska osmaklig.




Draktränaren (2010)

Jag har i förväg tröttnat på alla dessa animerade filmer. Jag skulle antagligen aldrig ha sett den här heller om det inte vore för att min lillebror pratar om den stup i kvarten. Men den var bra. Faktiskt. Ganska platt, inga jättestarka karaktärer och ingen dragig filmmusik. Ingen slående sensmoral heller egentligen (typ, kärlek är bättre än våld). Men jag gillade den ändå, den var grymt mysig och dessutom så tyckte jag väldigt mycket om Tandlöse, eftersom han påminner väldigt mycket om min katt Signe! (Jag vill ha en Nattfasa.)




Monster (2003)

Ännu en av dessa verklighetsbaserade filmer. Jag vet inte vad som kan sägas om den egentligen. Jag tycker att den är stark just för att man står inte på någons sida riktigt. Man sympatiserar med tre olika parter som strider mot varandra, och det sätter igång en helt ny tankeverksamhet, i alla fall i mitt huvud. Lite dokumentäraktig, men funkar ändå som en söndagsfilm liksom.




Nyckeln till Frihet (1994)

Med högst betyg av alla filmer på IMDb så skulle man kunna säga att det här är världens bästa film.Så jag hade naturligtvis höga förväntningar på den här också. Och det var nog den jag blev minst besviken på. Okej, världens absolut bästa film vet jag inte om jag skulle säga att det är för mig i alla fall, men det är en film jag skulle rekommendera alla att se. För den bjuder på blandade känslor, och under sina ljusglimtar får man som en bubblande känsla av glädje inom sig. Den är fin helt enkelt.