Change of Seasons

Ja. Det här gick ju inte så bra.

Dagen till ära hade jag ju tänkt bo i min onepiece framför datorn tillsammans med diverse onyttigheter. Vaknade vid nio och allt verkade så lovande. Martin, som somnat betydligt senare än jag, sov fortfarande och jag ville varken åka därifrån utan att säga hejdå eller väcka honom. Men det spelade ingen roll, jag hade ju hela dagen på mig, mer eller mindre. Så jag låg och grejade med mobilen och halvslumrade till klockan var runt tolv. Då gick jag ut och satte mig i solen och lyssnade på mysmusik. Det var så varmt och skönt, riktigt sommarväder. När han väl vaknat åt vi frukost framför Firefly. De ringde från sjukhuset och ville att jag skulle komma in med ganska kort varsel. I samma veva skickade Emma sms och frågade om jag ville äta ute med henne. Stressen blev snart ganska påtaglig. Rev dessutom ner en utav mina favoritljusstakar som gladeligen gick i tre bitar (det går bra nu). Emma var snäll och följde med mig på mina ärenden och vi åt mat på Park. Det var så mysigt. Välbehövligt. I fetstil. När vi skulle åka hem saknade jag min mobil och jakten påbörjade. Hela min värld stannade upp, jag skämtar inte. Om jag skulle tappa bort min mobil skulle jag antagligen lägga mig ner och självdö. Hittade den i alla fall, trots allt.

När jag kom hem var klockan halv sju och jag kände mig smått besviken över hur dagsupplägget blivit, förutom restaurangbesöket med Emma då, som var mer än en välkommen impulsgrej. Men istället för att chilla hade jag fått stressa och spendera dagen med att pissa i muggar och sitta i väntrum. Behövde göra något. Så jag tog med min lillebror på en kort och spontan tur till Nordby. Bara för att göra något annat än att sitta hemma och sura, typ. Det var kul.

Kom hem och kollade ett avsnitt Dexter. Städade dessutom mitt hus, det var verkligen dags. Dock så har jag börjat känna av en brutal smärta i ryggen, antagligen är det njurarna som indikerar om att jag fått njursten. När jag var på sjukhuset sa läkaren att urinprovet hade förskräckliga värden och dessutom innehöll blod. Ni vet, den typen som inte bör vara där. När han frågade om jag kände någon smärta i njurarna sa jag nej men insåg sedan att jag sedan två dagar tillbaka klagat på en smärta i ryggen, som jag beskrivit som "ryggskott fast på höger sida istället för i mitten". Under dagen blev den tio gånger värre och nästintill outhärdlig. Så större delen av kvällen spenderade jag i sängen. Gråtandes. Ska ringa vårdcentralen det första jag gör imorgon.

Hade dessutom gått och åmåt mig över ett möte med cheferna på Cherry imorgon. Jag ville så gärna ha en helt ledig dag, utan tider att passa, ställen att åka till och folk att klä upp sig för. Så jag har beklagat mig jättemycket över den förlorade tisdagen och skickade ikväll ett sms till Jessica och förklarade läget med min rygg och att jag gärna ville hoppa över de delarna av mötet som inte var direkt relevanta för mig, om det blev värre. Till svar fick jag att jag skulle krya på mig men att mötet inte var förrän nästa vecka. Jag vet inte vad som var mest övervägande, frustrationen över att jag tagit fel på vecka eller glädjen över att jag får en helt ledig tisdag ändå.

Ska försöka sova nu. Har nog mycket att ta itu med imorgon, min lediga dag till ära.



(Ikväll brände jag upp det sista som fanns kvar. Det lämpar sig inte nu. Det kommer det aldrig göra.)