nova prospekt
Så otillfredsställande det är att skriva ett megainlägg där man summerar en vecka. Man går miste om många detaljer och det är egentligen de som är viktigast. Nåväl.
Gårdagen var riktigt.. konstig. Jag lyckades komma iväg till jobbet i god tid och var taggad som fasen! Men det föll pladask när jag kom in i byggnaden. Det var jättekonstig stämning verkligen, ingen sa någonting. Det verkade inte vara något särskilt, men det var ändå, jag vet inte, obehagligt? I alla fall allt mitt taggande blev som bortblåst och fick successivt byggas upp igen. Vår stängning började bra men ändå halkade vi efter och till sist var vi inte klara förrän vid halv elva ändå.
Jag satt lyssnade på Esmeralda av Ben Howard när jag långsamt bilade hem genom mörka skogar. Den låten får mig att vilja dö lite grann, den är så fruktansvärt melankolisk. Drog ner mitt mående och upp dagens grubblerier. När jag kom hem låg Martin i sängen och jag la mig med huvudet på hans arm och började gråta. Var tvungen att behärska mig för att inte låta tårarna forsa. Det handlade om jobbet och vad som kommer hända i framtiden, något som gnagt hela dagen. Jag är ganska villrådig och kan inte få bukt med alla faktorer som spelar roll. Jag har kommit underfund med vad jag vill göra men fick under dagen veta vad Martin nosar på för möjligheter och oundvikligen påverkar det mig. Det ska väl lösa sig.
När jag laddat ur alla tunga tankar tog vi med oss täcket och satte vi oss i soffan istället. Han spelade Dark Souls och jag kollade på. Somnade dock efter en liten stund, jag var så fruktansvärt trött. Tog en snabb dusch innan jag förflyttade mig till sängen och jag nickade till hela tiden. Trött tjej.
Men idag är min sista dag för den här perioden och imorgon är jag ledig. Det ska bli så jävla skönt att komma i fas med livet igen och inte låta jobbet stå i centrum. Jag har en massa småsaker att ta itu med också, tänkte beta av listan lite nu faktiskt. Städa. Pilla med lite grejer på datorn. Jag längtar till ikväll så mycket att jag dör.
2013-03-31
10:03:57
Vardag
Kommentera! (0)force feedback
Jag åkte hem och möttes av Martin som fått sluta jobbet mycket tidigare. Det var bra, för då fick vi ätit mat tillsammans. Vi stekte kyckling och bacon och la ner i en köpt färdigblandad sallad, tillsatte lite krutonger och dressing och det var helt underbart gott. Åkte sedan motvilligt (skräll) till nattjobbet och blev lagom förskräckt när jag märkte att bromsarna vid ett tillfälle inte tog ordentligt. Bestämde mig ändå för att jääävligt försiktig köra vidare och märkte inte av några missöden (än). Natten visade sig bli en klass för sig, det var helt stendött i början och de som väl spelade växlade in en hundring var och gick därifrån med närmare tusen spänn, vardera. Det var ett av det sjukaste jag sett. Jag låg tvåtusen spänn back när ett gäng medelålders norskar kom fram för att spela. En av dem var "erfaren" och hans vänner hade lite koll på vad spelet gick ut på men inte så mycket mer. Förstnämnda måste vara en av mina jobbigaste gäster någonsin, för han klagade på allt. Han letade fel hos mig också, men tack gode Gud i himlen lyckades jag hålla mig skarp och korrekt hela kvällen och kunde motargumentera honom varenda gång. Tillslut fick jag be honom att antingen vara tyst eller gå därifrån. Två gånger. Den ena gången lite trevligare än den andra. Det slutade med att både han och hans vänner förlorade, han var världens sourpuss men hans vänner hade haft skitkul och skakade hand med mig och tackade för en trevlig kväll. Han bara blängde på mig och sedan gick. Höwwa.
Att komma hem har aldrig vari så skönt någonsin, tror jag. Det var en väldigt påfrestande kväll (trots att Terry jobbade och att jag hade med mig en av Martins tröjor så jag slapp frysa) och när jag kom hem slängde jag mig på mage i sängen och kramade om madrassen. Drog en djup och ljudlig suck och bara insöp känslan. Somnade väldigt snart.
Morgonen efter ångrade jag inte alls att jag tagit mig an det lediga passet halv tolv till åtta. Inte. Alls. Jag fick i alla fall värmt upp lite mentalt inför den kommande veckan. När jag kom hem från jobbet satt Martin i soffan och spelade Dark Souls. Jag kröp ner under täcket och myste ordentligt av att bara göra ingenting. Åt lite mat och sa sedan att något som hade varit gott hade varit glass. Han föreslog att vi skulle åka och köpa lite Ben & Jerry's på Statoil. Så det gjorde vi. Fyra burkar. Dyrt, men fruktansvärt gott!
Som jag tidigare nämnt så har jag haft lite problem med bromsarna. Vid rondellen vid räddningsstationen bromsade jag in, och när jag skulle köra iväg bara låste sig vänster bakhjul. Panik! Jag lyckades ändå ta mig till diket där jag stannade och satte på varningsblinkersen. Dafuq do I do now liksom. En annan bil stannade och ur kom en man som frågade om jag behövde hjälp. Jag förklarade problemet och han började undersöka så gott som gick, på plats. Han lyckades få bort min bil till en av räddningstjänstens tvätthallar, tog av ett däck och konstaterade vad felet var och att bilen var kaputt i nuvarande tillstånd. Jag fick återigen panik men var samtidigt så sjukt tacksam över att han tog sig tid att hjälpa mig, jag har ingen aning om vad jag gjort annars. Jag planerar att ge honom en tårta samt en dagens ros i Strömstadtidningen. Tycker att det är stort gjort att släppa sina planer och ägna 40 minuter åt att hjälpa en främling.
Bilen fick stå kvar på deras parkering och jag ringde farmin, och var helt förtvivlad. Han lovade att det skulle lösa sig och snyftandes blev jag tvungen att tro honom. Martin kom och hämtade mig när han slutat och jag hade svårt att finna ro. Jag har inte råd eller tid med det här, tänkte jag. Sedan är jag förbannat trött på att bilen aldrig fungerar som den ska. Att andra får hjälpa mig hela tiden. Som tur var jobbade jag och Martin samma tider de närmaste dagarna, det lugnade mig lite. I vanliga fall brukar jag gå och lägga mig runt 3, 4, på natten men den kvällen var jag så trött att ögonen gick i kors, redan när klockan var tio. Så jag gav efter och fick sova länge.
Dagen efter fick både jag och Martin stå i kassan på jobbet och vi tävlade om vem som hade högst dagskassa vid dagens slut. Jag har nog aldrig varit så taggad att stå i kassa tror jag! Martin fick springa lite mellan expressen och sin egen kassa i början, men å andra sidan fick jag stå en kvart kortare tid än han så jag vet inte om det var orättvist. Vi hade så galet mycket att göra och Kajsa, vår biträdande chef, kom in och ropade att vi hade slagit nytt timrekord och att jag låg tusen spänn före Martin. Jag taggade till riktigt jävla hårt och när allt var räknat och klart visade det sig att jag vunnit. Vi båda hade sålt för runt 30 000 spänn var, men jag lyckades slå honom med 74 spänn. Haha! Jag har för övrigt aldrig sålt för så mycket på en och samma dag, det var ganska galet. Fick världens sämsta merförsäljning dock, men det var kul att sträva efter andra mål också.
Dagen efter var Dagen D. Då vi sålde som mest. Vi kom till jobbet lite tidigare för att hjälpa till att öppna. I vanliga fall brukar det vara två elelr tre pers som öppnar, och tar två timmar på sig. Den här gången var vi sju pers och de som var där först var där i tre och en halv timme. Allt var smockfullt och prepat, leveransbilen hade bara med sig varor till oss och jävlar så taggade vi var! Jag och Martin ställde oss återigen i kassan och tävlade. Vid middagstid ledde jag återigen över honom med tusen spänn men jag tappade sedan. När jag låg back 800 spänn och det var en timme kvar till jag slutade, gav jag upp. Ska man väl förlora kan man förlora så jäkla hårt, och skylla på någonting annat. Skräckscenariot inträffade en gång under dagen, våra kortterminaler slutade fungera, och ändå lyckades vi plocka ut tre timmar med samma timrekord som gårdagen, följt av en fjärde timme med ett nytt timrekord. Det var så jävla kul att jobba när det bara rullade på så himla bra! Tråkigt att jag förlorade mot Martin dock. Jag hade ändå tagit emot 40 beställningar mer än han, men bara sålt ett mål mindre (jag sålde 300 och han 301, så förargligt) så det talar faktiskt lite för att jag hade otur med mina beställningar. Många beställningar på bara en liten cheeseburgare.
Efteråt när chefen satt på kontoret och kollade vår försäljning och våra kassor sa han till mig att jag varit duktig de här dagarna. Det var kul att höra, men naturligtvis kunde inte Gurra låta bli att påpeka att Martin var lite, lite bättre. Men det är okej, jag gillar dig ändå (ät bajs tänkte jag, haha). Pricken över i:et för dagen blev när jag ringde för att fråga om jag kunde komma och hämta bilen jag skulle få låna, och fick veta att pappa lagat min bil. Lättnaden var enorm. Jag åkte hem på kvällen för att ge farmin lite choklad som tack för hjälpen men familjen hade gått och lagt sig. Angelika var dock vaken och inte sen med att tända en massa lampor och välkomna mig in. De hade ett påskägg till mig! En presentpåse med en flaska sweet chili sås (internskämt, dog lite på insidan) en Ben & Jerry's Chocolate Fudge Brownie samt ett jättevackert påskägg fyllt med naturgodis (kärlek!) och ett presentkort på Gina Tricot. Vi satt och pratade en stund innan jag fick åka hem för att äta pizza framför TV:n med min fina.
Värsta dagen avklarad och dagen efter stundade ledighet. Åh du heliga ledighet. Vi firade vår niomånadersdag den dagen! Skadat så fort tiden går alltså. PJ var på visit så vi tog tillfället i akt att träffas den dagen. Jag åkte till Håby och hämtade henne och vi åkte hem till oss och snackade skit och åt en massa godis och lagade mat. Martin åkte in till stan för att hämta det nya modemet, då det andra gick sönder. Så nu har vi äntligen wi-fi hemma! Lyckan var total för mig! Äntligen har jag internet på min egna dator i mitt rum, slipper känna mig handikappad eller ivägen eftersom jag tidigare varit beroende av hans dator. Helt fantastiskt! Det var dock ganska mysigt när internet var borta, jag och Martin umgicks lite mer än vanligt, men så förlorad man är utan internet. (Och nu när vi har varsin dator i varsitt rum lär vi väl aldrig se varandra igen.)
Det var i alla fall askul att ha PJ här! Martin var med oss när vi käkade och satt och tjötade. De har en del gemensamt de där två, bland annat att de besitter en ganska frekvent tendens att skämtsamt förolämpa andra. Det kastades överdrivet spydiga kommentarer fram och tillbaks från alla till alla och det lät så fruktansvärt roligt. Jag och PJ åt glass och kollade på Men Who Stare at Goats och efter ett tag kom Martin ut och joinade oss. Och åt upp glassen vi lämnat, haha. När det blev sent skulle jag skjutsa hem PJ och Martin följde med för att kunna sällskapa mig på vägen hem. Vilket var tur, eftersom jag var så jävla trött att jag höll på att somna. Så sista biten satt jag i passagerarsätet och halvsov till Ben Howard. Nöjd efter dagen äventyr.
Martin fick även ett påskägg, dagen till ära. I den låg godis (kokos och choklad), en dosa snus och ett paket cigaretter. Samt ett paket! Jag tycker att Martin har så otroligt fina armar att jag ville ge honom ett armband som framhäver det. Så det gjorde jag (och när jag skulle köpa det var jag med om ett av de värsta butiksbiträdena världen någonsin skådat, det var så illa att jag faktiskt skickade ett klagomejl) och det var verkligen ett shot in the dark då jag vet att Martin som regel inte använder smycken. Men det passade honom så jäkla bra och jag tror han tyckte om det, även om det inte innebär att han kommer ha det hela tiden. Vi får inte ha smycken på jobbet och jag tror han är lite för lat för att orka ta av och ta på det. Men ändå!
På kvällen var jag egentligen åt skogen för trött för att röra mig men ville inte somna tidigt som vilken kväll som helst. Så jag taggade till och städade huset, otippat nog. När jag var klar ägnade vi resten av kvällen åt att mysa och lyssna på musik (upptäckte att Machinae Supremacy har gjort tre album mer än jag trodde, inte helt fel). Överröste Martin med sockersöta sanningar den kvällen. Känslan av lycka är så överväldigande när jag är här med honom. Jag kommer inte ifrån det. (Och varför skulle jag vilja göra det?)
Sov åt skogen för lite och sedan var det dags för oss att jobba igen! Det var en bra dag på jobbet, jag fick stå i kök 2 vilket jag tycker är den absolut bästa positionen. Man är i sin egna lilla värld och behöver inte tänka, kroppen är på autopilot och tankarna någon annanstans. Och det funkar liksom.
På kvällen brast det lite för mig, vi har en arbetkamrat som jag har svårt att komma överens med. Inte för att jag ogillar honom men för att han själv har erkänt att han har aggressionsproblem. Det är svårt att kommunicera medd en sådan person utan att han tar det fel. Man måste gå på äggskal och dalta och be snällt. Det funkar inte för mig. För även om jag ber snällt tas det som kritik och så får jag en dryg kommentar till svar. Och då blir jag arg. Annars var det en bra dag.
När vi kom hem passade jag på att vila upp mig inför dagens andra arbetspass och myste med Bowies. Slängde i mig lite utav gårdagens tacos och åkte till jobbet. Det var en hektisk kväll eftersom det var spel i princip hela tiden även om det var tunt med folk. Glädjen var enorm när de sa till mig att de därför stängde en timme tidigare. Glädjen dog ut lite senare när jag insåg att jag lovat att skjutsa hem Bea när hon slutat, ordinarie tid. Men jag var så disträ, oförberedd inför efterarbetet och trött att det ändå tog lång tid, jag passade på att tanka bilen och sedan åkte jag till Laholmen och satte mig i baren och tog en kopp kaffe samtidigt som jag tjötade med Mattias som jobbade i baren (och inte heller hade så där mycket att göra). Det var inte hela världen ändå. Vi satt och pratade och tog det lugnt och istället var jag hemma mycket senare än vanligt. Men jag börjar klockan ett idag så det var helt okej! Det var så skönt att lägga sig i sängen, med Ben Howards spelandes på låg volym och bara.. försvinna.
Vaknade av mig själv kvart över sju, dödstrött men kunde ändå inte somna om. Gick upp och städade och satte mig här - skabbig som fan verkligen - med en kopp kaffe (som för övrigt smakade förskräckligt). Lyssnar på Machinae Supremacy och nu ska jag göra mig i ordning för att åka till jobbet. Ikväll ska jag gosa sönder min Bowies (som sagt, får abstinens när jag jobbar natt) och imorgon stundar ytterligare ett stängningspass.
På måndag börjar jag min välförtjänta tredagarsledighet, skärper mig med kosten igen nu när jag har tid att laga mat och återupptar min älskade träning. Och absolut bäst av allt är att Game of Thrones börjar!
Nu ska jag stressa iväg till jobbet. Snart är veckan över!
master of light
Vilken fantastiskt fin dag det har varit! Igår blev det ändringar i planerna, jag varken tränade eller åkte till Söle. Ville inte behöva stressa. Så jag chillade hemma, vek tvätt och spelade gitarr. Och drack kaffe. Åkte sedan och jobbade, vilket var helt okej. Det var nästan inget folk alls och jag satt i baren och pimplade kaffe och tjötade med Risco och Tengberg. Kvällen gick relativt fort och smärtfritt så jag var nöjd. Jag vaknade klockan nio idag efter fem timmars sömn. Gjorde mig i ordning och lagade frukost åt Martin som skulle jobba. Vi åkte samtidigt, han till Nordby och jag till Söle för att äta frukost med min fina familj. Jäklar som jag åt! Två havremackor med ost, två kokta ägg och keso med hallon. Jisses. Men jag blev lagom mätt och sjukt belåten! Vi pratade om allt och inget och jag delade ut mina påskägg innan jag begav mig hem igen. Kelade lite med katterna ute i solen också, det var så mysigt.
När jag kom hem tog jag hand om disken, fyllde på fågelmaten och tog mig an projektet att hacka bort det halvdecimetertjocka lagret is från trappan. Det var så jobbigt för armarna, och händerna, plus att jag fick en rätt stor blåsa på högerhanden. Men det var så skönt väder ute! Satte mig med en kopp kaffe på den senare isfria trappan och njöt av att inte behöva stressa. Åkte in till stan för att lämna lite småprylar till Emma som åker tillbaka till Frankrike imorgon. Är rätt nöjd med påskpresenten jag hittade till henne! En äggkartong med mjölkchokladsägg. Så skrev jag "one, two, three, crack!.. new egg!" på, som refererar till en film vi såg tillsammans för ett tag sedan. Mysigt. Vi stod och pratade i hallen en stund och sa hejdå, vi ses om en månad, och jag åkte vidare. Nästa destination var gymmet. Och jag satt kvar i bilen och åt mellanmål innan jag gick in, kändes lagom konstigt.. Men gott var det. Och välbehövligt.
Körde benpass. Det gick jäkligt bra faktiskt! Min kropp (och mitt psyke) kräver en nästintill perfekt dagsform för att kunna prestera bra på ett benpass, och med tanke på mina fem timmars sömn och att jag inte ätit särskilt mycket de senaste fem timmarna gjorde mig skeptisk. Man lastar dessutom ofta på mycket vikter och det är svårt att göra själv. Men jag lyckades ändå få till 8 reps på 80 kilos knäböj vilket jag är nöjd med för att ha varit ensam (såg senare en större kille som körde efter mig, på exakt samma vikter, och det gjorde mig glad). Tog verkligen ut mig ordentligt, skakade helt okontrollerat efteråt. Dock så tog det ganska lång tid, jag behöver lång vila mellan seten för att ladda upp mentalt. Fuck to the yeah.
Sitter just nu på cykel för att krama ur den sista energin för att sedan eventuellt avsluta med 45 sekunders utfall, 15 sekunders vila, gånger tre. Eller fyra. Efter det hoppas jag att jag inte kan stå upp!
Sedan ska jag handla lite, åka hem och laga caesarsallad till mig och hjärtat och sedan åka och jobba natt. Imorgon påbörjar jag ytterligare en idiotarbetsvecka (nu står vi inför den veckan då vi säljer mest på hela året) och har en ledig dag på 9 dagar.. Men det ska gå bra. Robin kommer dessutom hit idag och ska kriga med oss, ska bli kul att träffa honom igen.
Så imorgon är det jobbet halv tolv som gäller (och jag ska sova så jävla gött inatt) och efter det ska jag träna med Martin och efter det ska vi mysa. Vare sig han vill eller inte. Jag får sån Bowiesabstinens när jag jobbar natt. Mm.
Nu ska jag börja avrunda mitt gympass så jag kommer hem i någorlunda vettig tid. Adieu!
down the road
Så, i tisdags var det dags för personalmöte! Vi möttes upp på Nordby och åkte sedan till Sarpsborg. Jag och Martin tog en egen bil. Efter att ha åkt ett bra tag frågade jag honom om vi inte kört för långt. Och det hade vi, haha. Så vi kom ganska så mycket försent. Det är inte varje dag man kör i Norge.
På mötet hade vi en föreläsare om merförsäljning. Martin sa att det kommer säkert tas upp en massa siffror, att om vi säljer si och så mycket kommer restaurangen gå plus x antal kronor om året. Och jag sa att det kommer säkert bli något interaktivt arbete också. Och så blev det. Jag är lite kluven angående föreläsningen, den var väl bra på sina sätt men överflödig på andra. Skulle all vår vinst gå oavkortat till fler timmar..? I'm not buying that. Saker jag tog åt mig kan nog räknas på en hand, men jag blev ändå lite motiverad till att lägga i en högre växel. Vi har ju visat jäkligt bra resultat. Och bra kan bli bättre, som han sa.
Efter det var det dags för pizza och bowling. Jag har bowlat tre gånger tidigare, och jag var så fruktansvärt jäkla dålig, haha! Jag spelade mot Adam och Adem. Adem hade världens skönaste (och antagligen mest inkorrekta) stil jag någonsin sett men ändå utklassade han mig och Adam. Kul hade vi i alla fall!
Efteråt stundade laserdome. Jag var trött och opepp, jag tycker det är ganska läskigt faktiskt. Mörkt och stressigt. Men jag taggade till i den mån jag kunde och försökte dela gruppens entusiasm. Så fort jag kom in i lokalen hittade jag en tunna i ett hörn som jag satte mig bakom. Satt där en stund och var måttligt förvånad över att ingen upptäckte mig. Fram tills Adis också hittade tunnan och tänkte sätta sig bakom. Så han satte sig på mig! Och jag sa ingenting, för jag hade ingen aning om vad han gjorde eller om han ens upptäckt mig. Efter en stund började han känna efter vad fasen det var som var ivägen och insåg att det var jag. Haha! Adisen då.
Körde stenhårt på fegisprincipen, satt och campade på olika ställen och rörde mig i cirklar emellanåt, så att folk skulle tro att jag övergivit min plats. Jag kom på sjunde plats vilket kändes rätt bra faktiskt, jag fick inte mycket minuspoäng eftersom folk inte såg mig men å andra sidan fick jag inte många möjligheter att skjuta på andra heller. Lättnaden när det var över var enorm. Det var så jäkla roligt sist gång men den här gången var jag inte på humör helt enkelt.
När allt var färdigt blev fyra finalister utvalda utefter sina prestationer summa summarum och det skulle avgöras i airhockey. Felicia valde mig till sin partner och vi höll ut så fruktansvärt länge, fast vi förlorade ändå mot Isak som blev uttagen till finalen för sin urusla prestation i bowlingen (80 poäng på 2 serier, dör). En värdig vinnare, haha. Jag och Felicia fick ändå varsitt pris, en klubba (något att suga på ikväll sa han) och ett presentkort på två bowlingserier. Det var rätt najs!
Kom hem, trött och belåten. Måste säga att jag har inte riktigt upplevt nackdelarna med att vara ihop med en arbetskamrat. Tycker att det är kul att vi får umgås i de här sammanhangen också! Myste lite med min fina innan jag kraschade i min säng, helt slut. Hade taggat stenhårt inför fest hemma hos Johan men det rann ut i sanden när det visade sig att det bara var tre, fyra pers som skulle dit. Nåväl.
I onsdags skulle jag jobba stängning. Vaknade runt halv elva och gick upp bara för att lägga mig hos Martin istället. Somnade om och degade innan det var dags för jobb. Martin skulle egentligen vara ledig men krigare som han är hoppade han in för sjukanmäld stängningspersonal. Missnöjd, visserligen. Vi åt brunch från Asian Town (sjukt gott!) och betade av dagen. Det var en riktigt bra dag! Jag hade grym merförsäljning och var galet taggad, och vi var klara relativt tidigt. (Fast nu börjar jag bli lite less på stängningspass, måste jag säga.) Efteråt var det tänkt att vi skulle träna men vi bestämde oss för att ägna kvällen åt att laga mat istället. Eller ja. Martin skulle laga jambalaya och jag skulle hålla honom sällskap. I soffan. Framför Call of Duty: Black Ops. Jävligt roligt faktiskt!
På torsdagen var vi båda lediga, Martin fick kompensationsledigt för att han jobbade dagen innan. Det var trevligt! Vi åkte in till stan en sväng, jag hämtade ut ett paket från Lagerhaus. Hade beställt disktrasor, listor att sätta på kylskåpet, en kökshandduk, mugg att ställa tandborstar i, en tvålpump, ett vykort att rama in, en bricka och ett STORT block med blanka papper i. Inget spännande, men lite småsaker som behövdes. Ish.
Gick sedan till Kaffekompaniet för att möte Emma som var hemma en sväng från Frankrike! Ååååh vad glad jag blev att se henne, fast det kändes inte alls som att det var längesedan vi sågs! Träffade även Annie, Dennis och Christine som också var där för att fika med Emma. Det var jättetrevligt verkligen, längesedan jag umgicks med folk så. Stod dessutom emot frestelsen att köpa en punschrulle och nöjde mig med kaffe. När vi sedan sagt hejdå mötte jag upp Martin och vi gick en sväng till Gymgrossisten. Efteråt traskade vi vidare till Park för att äta lite innan träningen. Jag åt BBQ-sallad, jäklar så gott det var! Den tog en evighet att äta dessutom, bra för mig som är dålig på att äta långsamt.
Vi stack sedan till gymmet för att köra ett lats- och bicepspass. Det gick bra, men jag var så svag. Insåg att jag ätit praktiskt taget ingenting under dagen. Jag har så svårt att få balans på det där, varje dag får jag ångest över att jag ätit för lite eller för mycket. Hur svårt kan det vara? Antingen äter jag rätt saker fast för lite eller fel saker och för mycket. Hm.
Klen som jag kände mig blev det ändå ett bra pass och när vi kom hem hade Martin köpt en kokosnöt som han skulle öppna. Det var läskigt. Och kokosnöt överallt. Men tillslut så fick han ut köttet och gjorde en smoothie på det. Blev ganska gott faktiskt. Kokos. Kärlek.
Jag städade, gjorde te och intog relaxing mode. Vi har inget internet hemma för tillfället, av någon anledning, så Martin låg i min säng och spelade spel på mobilen under tiden jag satt framför datorn och redigerade bilder.
Senare under kvällen satte sig Martin framför Dark Souls och jag tog jag fram gitarren och öste Metallica på högsta volym. Jag var inte riktigt i form (alls), tyckte synd om mina boendekamrater nästan lika mycket som jag tyckte det var roligt. Kul!
Dagen till ära jobbar jag endast natt, på Laholmen. Det är bra. Jag gillar Laholmen. Skönt att vara ledig från Max också (i tre hela dagar dessutom), för då kan jag ha svart nagellack! Jag känner mig så galet mig själv i det. Lite extra metal liksom. Började dagen med att laga frukost åt min älskade och sedan åkte vi till Nordby för att han skulle jobba. Jag tog med mig datorn för att låna vårt internet lite grann, så här sitter jag nu, tre timmar senare. Det är nästan sorgligt hur mycket jag sitter i det här jäkla personalrummet på min lediga tid. Men jag gillar att vara här. Det är fint. Jag har varit på Selected och handlat påskäggsvirke för 450 spänn. Känner att det börjar bli dags att ge lite också, annars får jag bara en massa varje år utan att ge bort ett enda. Min lillebror får godis i Lightning McQueen-tema, min låtsasmamma får ett presentkort och farmin får galet många marsipanägg. Och Martin får ett litet större med lite olika saker i. Det ska bli kul! Så köpte jag lite minikokosbollar också. Jag satt här och drack kaffe och tänkte att det hade inte varit helt fel med choklad/kokos till. Så får man göra. Ibland. Det tog i alla fall stopp efter några stycken så resten får mina arbetskamrater äta upp. Köpte även en Anthon Berg Guldask till familjen på Söle. Som ett tack för att de finns!
Tänkte fortsätta införskaffa lite grejer till påskäggen och sedan ska jag åka hem för att äta och städa lite, sedan åker jag in till stan för att träna! Core står på schemat, tror även att jag ska cykla nån timme med. Jag ska hem till Söle en sväng och ja, sedan hinner jag nog inte med så mycket mer.
Jag tycker om att vara jag. Jag gör verkligen det. Jag och Martin firar 9 månader på torsdag och jag kan inte fatta att tiden gått så fort. Att det varit så odramatiskt och lätt. Jag är inte alls den personen jag var för ett år sedan, ännu mindre för två år sedan. Då hade jag svårt att kontrollera mitt humör. Nu är det som bortblåst. Jag uppskattar alla småsaker och mår så bra i det jag gör. Jag har ont om tid men å andra sidan har jag aldrig tråkigt. Jag gör framsteg varje dag. Älskar livet mer och mer. Jag kan ha mina dåliga dagar men de är få och de går över snabbt.
Det känns som att det är så här det ska vara att leva, helt enkelt.
as i am
Helgen var tung men gick fort. Vi jobbade stängning, både jag och Martin, tillsammans med bästa Adisen. I vanliga fall avskyr jag stängningar på helger men efter den här gången är jag beredd att tänka om. På lördagen fick jag stå i kassan och jag fick något slags psykbryt så jag fick gå därifrån en stund. Vet inte vad som hände men jag kände mig så otroligt skör. Och när tårarna väl börjat välla upp blir det dubbelt så svårt att ta sig samman. Som tur är har jag bra arbetskamrater och stängningen i sig självt gick jäkligt bra. Efteråt när Adisen var på toa satt jag och Martin utanför och sjöng Bohemian Rhapsody för honom: högt, ohämmat och förvånansvärt synkat. Det var roligt.
Dagen efter planerade jag att innan jobbet göra det jag inte gjorde dagen innan. Istället sov jag länge. In i det sista, tills det blev dags att åka till jobbet. Den här dagen slapp jag kassan och det var väldigt skönt för huvudet. Åh du sköra psyke. Stod i köket med Adis och taggade till så jävla hårt, det var väldigt roligt. En bra dag. Adis hade dessutom varit gulligast i världen och köpt kvarg åt mig. Inte mindre än åtta kilo. Så nu jäklar ska här ätas.
När vi kom hem på söndagen tänkte jag sova ganska direkt men insåg att huset behövde dammsugas. Och tvätten vikas. Och att jag behövde en mer genomgående dusch och raka benen och att jag behövde lunchlådor till morgondagen. Jag fick eld i baken och tog mig an alltihop, klockan ett på natten. Somnade runt fyra och bara tre timmar senare var det dags att gå upp för att jobba igen.
Det finns få saker som är så segt som att jobba först stängning och sedan öppning följande dag. Man står där och vet att man ska tillbaka inom ett X antal timmar bara för att smutsa ner allt man håller på att göra rent. Till min stora förvåning försov jag mig inte och dagen gick snabbast någonsin. Det var så lite att göra så jag fick gå hem tidigare. Solen sken utanför så jag tog en kopp kaffe och tänkte sätta mig utomhus och njuta av vädret. Problemet var bara det att så fort jag satte foten utanför dörren höll jag på att blåsa bort. Haha. Jaja. Nästa gång!
Åkte hem och åt lite kvarg (konstigt ord för övrigt, låter lite som en sjukdom) och kraschade i min säng. Martin väckte mig halv tio på kvällen och frågade om vi skulle strunta i gymmet. Helvete heller, tänkte jag, min första dag efter viloveckan ska inte få präglas av procrastination, i brist på bättre ord. Så lite skruttig men väldigt målmedveten gick jag upp och vi åkte in. Jag var taggad men så trött i kroppen att jag skakade. Konstig dygnsrytm och mycket jobb, halvtaskig kost, de senaste dagarna. Martin och jag körde varsin grej på olika håll så jag kunde inte köra särskilt tungt, vilket nog var bra. När vi var klara var jag helt jäkla slut men ändå nöjd över att jag fått någonting gjort även om det inte var något stordåd. Dessutom hade jag för en gångs skull lyckats samla mitt lättpåvekade psyke och kunde stänga ute störande moment (i form av grubblerier och oroligheter) och bara fokusera. Det kändes väldigt bra. Så nu var viloveckan officiellt över och det innebär även skärpning med maten. Är väldigt nöjd med min comeback ändå! (När man tränat fem dagar i veckan i flera veckors tid och känner motivationen tryta är det en indikator på att det är dags att ta en paus, en bra riktlinje för mig i alla fall!)
När vi kom hem gjorde jag lite te åt oss och Martin satte sig för att spela Dark Souls på mitt PS3. Det är så jävla svårt (det är omöjligt att förklara på vilket sätt, var börjar man liksom), jag förstår inte hur han har tålamod att sitta och nöta och nöta och nöta och nöta och nöta. Oavbrutet i fyra timmar. Utan att bli förbannad dessutom. Galet beundransvärt!
Jag somnade på soffan när han spelade och vaknade fem timmar senare. Gick upp och åkte in till gymmet. Martin ville inte med så tidigt, så jag visste inte riktigt vad jag skulle köra utan honom (jag har dessutom inte så mycket tid på mig, fullkomligt hatar att behöva stressa här). Tänkte köra axlar eftersom han inte kan göra det, men ville varva med andra muskelgrupper men visste inte vad. Så jag nöjer mig med en timme på cykel istället!
Snart kommer Martin hit och plockar upp mig. Vi ska ta en kopp kaffe på Backlunds (that's totally our thing), och sedan handla mat. Efter det ska vi på personalmöte i Sarpsborg. Sist gång vi var där var det så jäkla kul, så jag tror det här kommer bli bra. Det går bra nu!
republic of gamers
Åh. Igår kväll jagades jag hela tiden av den där känslan att for the love of God, alla måsten tar aldrig slut! Jag åkte in till stan och skippade besöket på Systemet (och sköt väldigt entusiastiskt och naivt upp det till idag) och tog istället mitt pliktenliga och obligatoriska besök på Konsum på lönedagen. Det är då jag köper en massa mat, eftersom jag som regel inte haft så mycket av den varan veckorna innan lönen. Jag köper alltid potatis på lönedagen, har jag upptäckt. Haha.
Lyckades att inte handla upp hela butiken och åkte sedan hem. Plockade upp maten och insåg när jag skulle sätta mig ner att jag skulle behöva täcka sidorna av gerbilburen med plast, för det var spån överallt verkligen. Vilket heltidsprojekt det blev, och dammsugaren fick åka fram för andra gången för dagen. Men resultatet blev bra! När jag tillslut var färdig med allt hade jag bara en timme på mig att chilla innan det var dags att åka till jobbet. Jag drog på mig min onepiece, tände ljus och i kontrast till detta pumpade jag Machinae Supremacy på hög volym. Jävlar så bra de är, peppmusik utan dess like! Satt och redigerade bilder och drack te (vaaad hände där, handlade tre olika tesorter förut, jag som aldrig uppskattat te har blivit nästintill manisk - antagligen för att det är mindre jobbigt än att brygga kaffe) tills det blev dags att åka. Lämnade en lapp vid datorn där jag meddelade att det fanns pizza att tillgå. Han är bortskämd, som har mig, wink wink.
Hade en rätt schysst natt på jobbet. Trevligt folk med stora förluster. Hej provision. Det gick dessutom väldigt fort och när jag slutat genomförde jag dagens goda gärning och skjutsade jag lite folk innan jag åkte hem. Var hemma vid fyra och var inte ett dugg trött. Martin var vaken och vi utbytte meningar om dagen en stund innan jag kravlade ner i sängen.
Hade satt klockan på halv nio och trodde ALDRIG jag skulle vakna. Men det gjorde jag faktiskt. Ännu bättre så tvingade jag mig upp för att åka in till stan och ta min jungfrufärd till Systembolaget! Men usch så trött jag var. På vägen hem, på grusvägen mitt ute i ingenstans hittade jag en påse med en grillad kyckling i. Da. Fuq. Trodde för ett ögonblick att jag hallucinerade men nej, den var på riktigt.
Nu har jag suttit vid datorn en stund och lyssnat på mysig musik och sorterat samt redigerat färdigt bilderna. Ska bara lägga över lite musik från Martins dator så ska jag synkronisera sedan.
Ska åka till jobbet alldeles strax. Tänkte handla samt panta lite burkar (har fått en thing för mynt eftersom jag börjat använda min kitty bank) innan jag börjar. Är så himla sugen på att spela men det får bli ikväll eller imorgon. Nu stundar frukost, disk och tvätt!
overdose
Åh nu har jag egentligen en massa bilder att visa er. Men de ligger på systemkameran och väntar på att sorteras och redigeras så.. det får vänta!
Idag vaknade jag av mig själv efter 5 timmars sömn. Gick upp vid nio och gjorde mig i ordning så jag kunde vara redo för avfärd vilken minut som helst. Satte mig i soffan med en kopp te och fortsatte spela Black Ops som jag påbörjade igår kväll. Jäklar så roligt det är! Trots att jag är så himla kass, shooter är så svårt på PS3 tycker jag.
Vid halv tolv var Martin vaken och klar för avfärd. Så vi satte oss min ketchupfärgade bil och bilade ner till Torp i Uddevalla. Vi åt först frukost på Subway (heaven!) och efter det gick vi till Djurmagazinet och köpte två små gerbiltjejer! De är så små, och så fruktansvärt fina. Jag vet inte vem av oss det var som var mest barnalik där vi stod och skulle välja, den ena mer exalterad än den andra. Jag döpte den ena till Khaleesi (jag har en liten crush på henne, okej) och Martin döpte den andra till Arya. Ben och Eli är ju döpta efter karaktärer i serien Lie to Me så då körde vi vidare på serietemat och döpte dem efter karaktärer i Game of Thrones.
Martin var tvungen att stressa iväg till jobbet men jag har fixat och donat själv. De nya gerbilerna har fått sin bur inredd och på plats i Martins sovrum och jag har gjort rent hos pojkarna, i mitt sovrum också. Dammsugit huset också ja, nu är nog allt i sin ordning.
Jag jobbar natt idag vilket kunde känts bättre, men å andra sidan är det jätteskönt att vara ledig från Max. Och vara ledig imorgon natt och få jobba stängning med Martin i helgen. Och jobba öppning på måndag. Och att det är personalmöte slash fest på tisdag. Så jag ska inte klaga. Och nästa vecka är det dags att avsluta viloveckan samt börja äta ordentligt också. Det ska bli så roligt!
Nu ska jag äta upp min risifrutti med kokosris och ananas (kärlek) och sedan ska jag åka in till stan för att kanske ta en sväng på systemet samt handla mat. Ikväll måste jag betala lite räkningar och efter det tänker jag sätta mig ner med en kopp kaffe (eller tre) och redigera bilder. Underbart.
i miss the misery
Snart har vi överlevt halva mars. Jag kan verkligen inte för mitt liv få bukt med tiden, och hur fort den tycks gå. Galet.
Jag kan inte påstå att det hänt så mycket. Livet rullar på och jag märker inte att jag jobbar dubbelt så många pass den här månaden som förra. Det har fallit bort lite pass här och var så när det väl kommer till kritan blir det nog inte så mycket mer än 40 timmar i veckan, ändå. Efter att ha jobbat natt i lördags sov jag i tre timmar och gick sedan, förvånansvärt pigg och glad, upp för att åka och jobba tillsammans med Martin. Vi jobbar inte tillsammans överdrivet mycket, trots mina många timmar. Våra scheman ligger på något mirakulöst sätt alltid omlott. När jag jobbar är han ledig och vice versa.
Efter jobbet var jag glad och övertrött, vi satt i personalrummet och chillade, jag åt kesella med fun light, valnötter och honung. Vi tramsade och jag var så trött att jag skrattade mig till tårar. Åkte sedan till gymmet för att köra ben och all mitt pepp bara föll pladask. Att köra ben kräver mycket hög kvalité på min dagsform, och det kan inte 3 timmars sömn bistå med.
På måndagen bröt jag min arbetsvecka för en dags ledighet. Egentligen skulle jag jobbat men bytte bort passet eftersom min pappa fyllde år. Det var en fruktansvärt vacker dag! Jag åkte in till stan för att köpa present och blommor och sedan till Nordby för att köpa choklad till farmin. Och till mig. När Martin slutade jobba satt vi i personalrummet och pratade en stund innan jag åkte hem till Söle för att fira farmin. Den dagen fick jag i mig bara godis och tårta. Kändes förträffligt. (Not.)
Tisdag, och det stundade stängningspass. Minns ni att jag sa att jag påbörjade ett projekt som gick ut på att inte vara försenad till jobbet? Jag lyckades fram till den dagen. Det var ändå två veckor, har jag för mig. I vilket fall så gick jag upp tidigt på morgonen och smågrejade, gjorde mig i ordning. Jag och Martin åt frukost tillsammans (det har blivit lite utav en rutin, det tycker jag är fint) och efter det råkade jag somna på soffan. Drömde världens häftigaste domedagsdröm och den gjorde mig galet inspirerad till att skriva en novell (snarast möjligt innan inspirationen försvinner). Den var så lång och detaljerad. Men, mitt lilla äventyr i drömmarnas land ledde till att jag försov mig till ett stängningspass. Hur fasen lyckas man med det? Jobbet var i alla fall helt okej och dagen efter, igår that is, stundade ytterligare ett stängningspass med samma gäng och vi taggade till så jäkla hårt att jag var hemma runt halv elva. Degade ner oss i soffan med pizza, täcke och filtar, och kollade på en film som Martin sa att han "trodde att jag kanske skulle gilla". Det lät inte särskilt lovande. Det var det inte heller. Men det var mysigt ändå, att äta pizza här gör mig så nostalgisk, tar mig tillbaks till förra sommaren. Mm.
Imorse vaknade jag ganska sent men var snabbt i hallen iordninggjord (?) och redo för dagen. Följde med Martin till Nordby eftersom han skulle jobba och jag skulle diska våra shakers/matlådor på jobbet, samt hämta lite grejer. När jag gjort det åkte jag hem. Var på så sjukt bra humör! Det var varmt och skönt ute, jag hade en hel ledig dag framför mig och bäst av allt var att huset var stökigt - och det störde mig inte. Jag plockade fram min 450D (min systemkamera, FYI) och tog kort på min älskade Dream Theater-tröja. När jag stod där och siktade med fjärrkontrollen såg jag att jag skakade väldigt mycket med händerna och insåg att det enda jag fått i mig, klockan halv tre, var två koppar kaffe. Rostade bröd och kokade te (vad hände där liksom, kaffemänniska som jag är) och satte mig på trappan, utomhus. Det var härligt väder, om än lite kallt, men det bekymrade inte mig som äter så fort, haha. Den koppen te var i alla fall den bästa jag någonsin haft, kanelte med en liten skvätt honung i. Fantastiskt.
När det var avklarat hade jag energi så det räckte och blev över, städade huset i rekordfart. När allt var färdigt tog jag mig tid att bara stanna upp, insupa dofterna och påminna mig själv om hur bra jag har det. När det är rent och städat känner jag mig så himla tillfreds, och just idag var det pricken över i:et. Tänkte på hur mycket som förändrats sedan jag kom till det här huset första gången. Hur mycket jag älskar att bo här. Skickade spontant iväg ett sms till Martin för att påminna honom om hur tacksam jag är för allt vi har. För det är jag.
Åkte senare hem till Söle och umgicks med min familj. Det var skönt. Har egentligen vilovecka nu, men tänkte ändå gå på X-fit eftersom jag var så himla taggad och möjligheten bara erbjuds en gång i veckan, men när jag satt där med min familj kände jag ändå att nej. Det får bli en annan gång.
På väg hem stannade jag på Statoil och köpte Ben & Jerry's Chocolate Fudge Brownie, det var längesedan sist. Jag har ju trots allt vilovecka, en vecka off från träning, kosttillskott och egna matlådor, med desto mer fokus på att bara vara spontan och äta det som är gott.
Så nu har jag tagit en lång dusch och väntar på att Martin ska komma hem. Vet inte om jag ska redigera bilder, börja skriva på min apokalyptiska novell eller spela TV-spel. Jag var på GameStop och hämtade ut God of War: Ascension igår. Och senare under dagen gick jag dit och köpte Dishonored också. Känner att det börjar bli dags att beta av lite spel, faktiskt.
Imorgon är det löning och jag jobbar endast natt. Det är en stor dag! Jag avslutar lite dramatiskt och mystiskt genom att säga att familjen Böwes/Hansson imorgon kommer få tillskott i familjen. Jag längtar!
(Och vet ni? Det gör ni, men jag säger det igen. Jag älskar mitt liv.)
dig up her bones
Vist blev det en bra dag! Men så himla fort den gick.. Det blev en väldigt sen kväll igår, cyklade av mig 500 kcal och sedan åkte vi hem. Kom i säng runt fem, halv sex någon gång. Vaknade av mig själv fem timmar senare och tassade upp, gjorde mig i ordning, gjorde frukost och bryggde lite kaffe. Kollade ett avsnitt Glee och gick sedan runt och småplockade innan det blev dags för oss att åka in till stan och träffa mamma som är här på visit över helgen. Det var så kul att se henne, det går lång tid mellan gångerna.. Fick även träffa min lilla brorson, så himla fin. Maw.
Vi åt mat och fikade innan det blev dags gör oss att åka. Hade egentligen tänkt träna men ingen av oss var särskilt sugen så vi åkte hem istället. Vi degade och myste, vår gemensamma lediga dag till ära (de dagarna lyser med sin frånvaro den här månaden). Senare satte vi oss i varsitt rum framför varsin dator. Han spelade och jag drog på mig min onepiece, tände ljus, lyssnade på mysig musik och sorterade i mina bildmappar på min dator. Jag tycker det är så mysigt! Att vara närvarande, mötas när man går ut i köket för att hämta kaffe, men ändå sitta och greja och filosofera för sig själv. Det händer inte heller särskilt ofta.
Fick ett infall att åka tidigare till nattpasset för att hinna köpa kakor innan, men precis som förra gången insåg jag väl där att jag inte var tillräckligt sugen. Att åka och jobba tog emot så mycket att jag hade fysiskt ont i magen. Men det har släppt nu, det är ju ändå på Cod. Man börjar en timme senare och får sitta med fötterna på en kupévärmare. Det är najs.
Imorgon skulle jag egentligen varit ledig men eftersom jag jagar pass och Martin ändå jobbade tog jag ett pass på samma tider som han. Jag ångrar det lite nu men det ska nog gå bra. Tänkte även köpa födelsedagspresent till farmin, handla mat och ta mig an det där uppskjutna benpasset. Full rulle får det bli, eftersom jag tog mig friheten att chilla hårt idag. Huset och allt som hör till är i alla fall städat och i sin ordning, haha.
Jag är glad över att vara jag idag.
silverthorn
För första gången på länge känns det som att jag inte har så där fasligt mycket att berätta. I tisdags blev det kettlebells, jag glömde i all hast mina handskar men lyckades köra två kilo tyngre än vanligt, ändå. Direkt efteråt åkte jag faktiskt hem, det blev ett halvhjärtat besök på gymmet den dagen. När jag kom hem lagade jag en massa mat inför kommande dagar och var allmänt huslig, och när Martin kom hem burrade vi ner oss framför Drawn Together The Movie The Movie. Ja, den heter så.
I onsdags var jag ledig, och jag spenderade dagen genom att inte göra någonting alls. Jag dammsög och tog hand om lite tvätt men mest låg jag på soffan och kollade på Family Guy. På kvällen spelade jag Portal 2 co-op med Manfred och fick hastigt åka eftersom jag fick en sån himla craving efter naturgodis. Martin har lärt mig tjusningen i kokos, så jag har blivit en riktig sucker för naturgodis i form av kokos/nötter i choklad/yoghurt. I vilket fall så stressade jag som en jagvetintevad för att hinna in till stan. Med bara några minuters marginal var jag på parkeringen men kände där och då att äh. Fuck it. Jag vill inte ha. (Oh. The irony.)
Åkte istället raka vägen till gymmet och satte mig på cykeln i väntan på Martin. Fick cyklat av mig 500 kcal innan han var där och då stundade ett pass lats och biceps. Det gick väldigt bra. Tre och en halv timme efter att jag kom dit åkte vi hem och kvällen bjöd på lite mat framför Family Guy.
På torsdagen sov jag länge. Jag bestämde mig för att ta en vilodag eftersom vi ändå inte skulle lyckas tajma in våra gympass. Vid tolv väckte jag Martin och sa att frukosten var färdig. När han ätit den somnade han på soffan och jag tog hand om allt som behövdes ta hand om och njöt av att ha gott om tid på mig. När jag var färdig satte jag mig bredvid honom i soffan, kollade FG och strök honom över håret i en timme. Sneglade på honom lite då och då och bara insöp känslan. Du gör mig lycklig.
Åkte i god tid till jobbet och det var så himla skönt att slippa stressa (har för övrigt varit i tid varje gång sedan jag påbörjade projektet, det går ju bra det här pepparpeppar). Solen sken så himla skönt att jag tog mig tid att sätta mig på altanen i mina solglasögon för att ta en kopp kaffe. Lyssnade på Kamelots nya album som annonserades ut samma morgon (fick en sms-uppdatering från Spotify utan att jag bett om någon, så himlans behändigt!) och mådde så. Jävla. Bra. Den bästa morgonen på väldigt länge!
Hade dessutom en bra stängning med en variant av mitt dream team. När jag kom hem myste vi återigen framför FG, det har blivit vår grej att se det på morgonen och på kvällen (drog igenom säsong fyra på en dag) och jag kraschade ganska omgående. Våra dygnsrytmer är ganska raka motsatser, haha. Vaknade någon timme senare av att Martin lyfte upp mig och bar mig in till sängen. Jag kände mig som ett barn igen, det var mysigt. Haha.
Imorse vaknade jag av att Martin kröp ner i min säng. Somnade om i
min älskades famn och sov återigen fånigt länge. Men det är skönt på ett sätt, vissa perioder sover jag åt skogen för lite. Så nu passar jag på att dega och sova mycket bara för att jag kan! Gick upp och lagade frukost åt oss båda och sedan åkte vi till Nordby. Jag för att jobba och han för att handla. Arbetsdagen gick fort och bra. Adisen är bäst. Det se jag lärt mig idag.
Taggade sedan gympasset som inte blev av imorse. Mage och nedre delen av ryggen stod på schemat och jag tycker det är så tråkigt. Men lyckades ändå tagga till och ta mig igenom allting. Trots att det krävdes att jag bokstavligen slog knytnäven i väggen och skrek rakt ut för att kunna tagga till. Körde även lite bröst och lats innan jag till slut satte mig på cykel. Och här är jag nu! Det var ett grymt pass ändå, trots att det är så tråkigt. Jag bangade den sista övningen men kom snabbt springandes tillbaka och skrek att jag ångrat mig och kastade mig in i Martins killer-kombinationer av magövningar. Det tog bra och jag lyckades pressa mig väldigt hårt trots att mage är min svagaste punkt och att jag därför tycker det är så tråkigt.
Åker nog härifrån om en liten stund. Har varit här i tre och en halv timme. Imorgon är vi båda lediga, fast jag jobbar på natten. Jag tror det blir en bra dag. Jag ska försöka komma upp tidigt så jag hinner handla mat och ringa min far. Sedan ska vi till gymmet och köra veckans sista pass - ben - och om allt går som planerat ska vi äta middag med min mamma. Längtar!
invägningen
Två veckor senare var det gjort i alla fall. Vaknade rätt tidigt trots att vi satt uppe länge inatt och kollade på galet mycket Family Guy. Men det var mysigt.
Jag åkte in till Westcoast för att äntligen väga in mig! Jag är både förvånad och nöjd över resultatet. Maria tyckte jag skulle vara väldigt nöjd över min procent kroppsfett, 21,7. Jag väger 56,3 vilket är flera kilo mindre än jag trodde. Jag har mer muskelmassa och mindre (faktiskt ganska lite) kroppsfett än jag hade förväntat mig. Jag menar, jag har sett det som att jag har en del hull på låren och rumpan men bevisligen är mycket av det muskler. Som ett av diagrammen på bilden visar ligger jag väldigt nära gränsen för låg fetthalt. Vad hände där liksom? Så var det något annat diagram som visade hur mycket bra/dåliga fetter man har i kroppen (don't quote me on that one, jag förstod inte riktigt) och där låg jag i botten, där ett högt tal är dåligt. Jag fick dessutom en siffra på min basalmetabolism. Bra besked helt enkelt, nu är jag lite mer peppad på att få ännu bättre siffror inför nästa vägning.
Har dessutom bestämt mig för att köra en vecka off med alla (kost)tillskott. Börjar känna mig skruttig (har börjat få lite strulig mage och ibland huvudvärk vilket jag aldrig brukar få) så jag tänkte jag skulle ta den här veckan utan att röra någonting. Se om det känns bättre.
Efter Westcoast åkte en nöjd tjej till Konsum och handlade ciabatta, smör med havssalt, brieost och korv. Kom hem och plockade fram, bryggde kaffe och gick sedan in till Martin för att säga att jag hade frukost färdig. Är villig att nominera mig själv till Girlfriend of the Year 2013. (Särskilt eftersom han inte behövde ta hand om något när vi var klara heller.) Jag har gått och blivit en liten hemmafru. Fast att jag ironiskt nog jobbar heltid också. Ger mig själv en klapp på axeln, känner att jag inte direkt kan bli anklagad att vara bekväm av mig. (Ni får ursäkta självgodheten, men jag känner mig duktig. End of story.)
Degade lite i soffan framför Family Guy och var trött, nära på att somna. Drack upp resten av kaffet och städade lite. Fick sedan gjort något som jag länge skjutit upp: ta kort på mig själv (näe, det här är ju oacceptabelt!) när jag fånigt nog står och spänner mig. Så jag successivt kan följa min utveckling i växande muskler eller brännande av fett. Lyssnade på Tool och hade jätteroligt faktiskt! 300 bilder blev det att gå igenom till slut. Jag sparade 21 av dem. Satt vid datorn i mitt rum, jag älskar att sitta där! Funderar på att spendera större delen av morgondagen där också, har en del grejer på datorn att ta itu med.
Har anmält mig till kettlebells ikväll. Min mage gör uppror utan dess like, har antagligen något att göra med den där enstaka perioden i månaden, ni vet. Men men. Har nyss ätit upp det sista av jambalayan och försöker tagga till ändå. Haha, tänka sig att vi faktiskt åt upp all den maten, med tanke på vilka enorma mängder det var.
Tränade för övrigt igår kväll efter jobbet. Vi körde bröst och triceps och jag satte nytt personbästa i hantelpress. Efter lite pepp från Martin vågade jag mig på 17,5 kg. Vilken kick jag fick alltså! Sött att jag körde med femkiloshantalarna när jag började, för 4 månader sedan.
Nä, nu ska jag hänga tvätt, gå ut med soporna och sedan åka in till stan!
oblivious
Jag fick gjort det mesta på min lista och satte mig sedan vid datorn för att kolla lite Ray William Johnson. Älska den killen alltså. Tog en lång dusch och släckte sedan ner rummet, tände ett ljus och lyssnade på Ben Howard för att sedan krypa ner i sängen (med mina nyrakade ben, heaven). Somnade direkt jag la huvudet på kudden och vaknade senare när Martin kom hem. Men jag minns praktiskt taget ingenting. Fina killen hade med sig en överraskning till mig som han filat en snygg presentation till, men trött som jag var sa jag bara hej och somnade sedan om. Haha, stackarn. Jag var så trött att det gjorde ont i kroppen att jag skippade mina planer om att be honom lägga sig hos mig.
Vaknade imorse och kände mig schleden men gick ändå upp. Tog hand om tvätt och åt frukost framför några avsnitt Family Guy, och när Martin vaknade lagade jag gröt åt honom och vi degade i soffan framför ännu mer FG. Bryggde kaffe och åt naturgodis. Hade en galet mysig morgon, jag tycker om honom så fruktansvärt mycket.
Sitter just nu på jobbet och har rast. Ikväll stundar stängning med några utav mina favoriter och sedan ska jag tagga sönder inför ett gympass med min älskade. Sedan ska jag först ta hand om lite måsten och efter det ska vi ta igen allt mys som vi gått miste om under min senaste arbetsvecka. Imorgon är jag ledig!
Life's gooooood.
game of thrones season 3: trailer
Den sista mars kommer jag vara utbränd och rik men främst fånigt lycklig över att Game of Thrones är tillbaka!
10 000 days
Prisa gudarna, förkylningen tog en överraskande vändning och lämnade mig med endast en kliande näsa och en stickig hals. Det är jag tacksam för!
Efter att ha träffat Terry i onsdags måste jag medge att jag blivit lite smått inspirerad att bli av med ovanan att alltid vara försenad. Så torsdag morgon stod jag upp lite extra tidigt för att ta mig tid att äta frukost framför FG och ta hand om disken. Kom faktiskt (!) i tid till jobbet. Hade en rätt najs arbetsdag och fick förfrågan från Cherry om att jobba natt på fredagen. Men eftersom jag redan jobbade natt på lördagen och dessutom 8-17 på Max både lördag och söndag var jag inte jääääättesugen. Fast jag insåg snabbt att jag kunde säga okej, men då vill jag ha dubbel lön. Så det sa jag, och för första gången på evigheter kändes det helt okej oavsett hur det skulle bli. (Är jag inställd på att jobba mycket tar jag mig gärna an mer än kroppen överhuvudtaget klarar av, har jag märkt.) Men det blev inget av det, ändå. Ironiskt nog.
Efter jobbet var det tänkt att Martin och jag skulle gå på X-fit men han ändrade sig. Istället hängde Gurra på, intet ont anande. Haha. Men han var helgrym! Jag hade fått i mig både Assault och Tartarus och var så taggad att det kändes som att huden skulle spricka. Det var ett bra pass. Efteråt catchade jag upp med Martin och vi åkte först och handlade glass för att sedan åka hem och laga mat. Vi firade åtta månader så kvällen till ära skulle vi äta snuskigt goda pannkakor. Jag passade även på att laga lunchlådor till morgondagen. Han dukade fram pannkakorna med två sorters glass, chokladsås och hallonsylt. Åh det var så gott, men jag åt alldeles för fort. Fick inte i mig två pannkakor ens. Vi kollade även på Rise of the Guardians, jäklar vad bra den var! Rekommenderas. Råkade faktiskt somna, relativt tidigt dessutom. Skönt, med tanke på att jag skulle upp klockan sju morgonen efter och inte har disciplin nog att medvetet lägga mig tidigt.
Det var en dramatisk dag på fredagen. Vi tampades med otroligt dryga gäster. Tråkigt när det händer, faktiskt. Det är ju så lätt att undvika. Var fly förbannad när jag slutade men kom snabbt på andra tankar när jag tillsammans med min fina gick till butiken intill för att få köpa lite teknikprylar. Och handlade lite ingredienser till jambalaya som han tänkt laga på kvällen. Egentligen hade jag tänkt träna men eftersom det inte blev något jobb på natten och Martin var ledig så insåg jag att jag kunde ta tillfället i akt att umgås med honom istället (det kommer inte bli överdrivet mycket av sån tid nu i mars). Så vi åkte hem och jag assisterade honom när han lagade mat. Jag hade åmat mig över att jag inte hade några matlådor färdiga till helgen så han erbjöd sig laga lite extra. "Lite extra" visade sig bli 1,5 kilo, ungefär. Jag har aldrig sett så mycket mat på en och samma spis. Haha! Fruktansvärt gott var det i alla fall.
Vid midnatt kraschade jag i min säng för att sova i 6 timmar och sedan gå upp för att pliktenligt utföra mina morgonrutiner. Kom i tid för tredje gången i rad (!!) och hade en bra arbetsdag. När den var slut begav jag mig smått tvivlande till gymmet. Tog mig ändå samman och lyckades få in en massa vettigt på de två timmarna jag hade till godo! Körde fyra olika superset (x3) efter tre tyngre övningar med fem set vardera. Var väldigt trött när det var över men lyckades ändå skynda mig så att jag - hör och häpna - kom i tid till nattjobbet.
Fick två timmars sömn innan jag vid sju vaknade upp i mitt livs mest förvirrade tillstånd. När jag vaknade imorse var jag så trött att jag fattade verkligen ingenting. Men någonstans i bakhuvudet vet jag vad som gäller (av någon anledning har jag börjat vakna precis innan väckarklockan ringer) så trots att allt bara var en tjock dimma så visste kroppen att den skulle UPP! Hade en mindre chill morgon än vanligt, men var ändå glad. Sminkade mig, satte i mig en Tartarus, packade mina grejer och rostade sedan två smörgåsar att äta i bilen. Solen sken och fåglarna kvittrade och vittnade om en stundande vår! Åh, jag mådde så bra. (Det är fördelen med att älska alla årstiderna, man gläds konstant över vädret och dess förändringar!) Det var en fruktansvärt bra början på dagen ändå. Jag hade länge hejhjärtat bävat inför att köra bil när jag var så trött men jag piggnade till och kände hur Tartarusen verkligen gjorde sitt. Öste Tool och kom faktiskt - för femte gången i rad - i tid till jobbet. Så nu vet jag. Jag kan om jag vill.
Den här dagen blev tyngre och tyngre för varje minut och det var så skönt att få sluta. Men jag är ändå väldigt nöjd, jag var pigg trots bristen på sömn, jobbade öppningspass, med Kajsa och Adis dessutom, utomhus hade jag anledning att dra på mig solbrillorna och det var bara.. fantastiska omständigheter faktiskt. Efter jobbet knallade jag iväg för att köpa lite mat och naturgodis, sista kvällen på denna fuskarperiod till ära. Jäkla Martin har fått mig att inse hur fruktansvärt gott det är med kokos/nötter och choklad. Jag vill inte ha något annat i godisväg längre, haha. Mmm.
Hade storslagna planer för den här kvällen eftersom jag är ensam några timmar, men när jag väl kom hem och satte mig ner rann all energi ur mig. Ville bara lägga mig på sängen and call it a day. Ta en varm dusch och krypa ner i sängen som doftar Martin och lyssna på Ben Howard. Men det får vänta några timmar, när jag reflekterat över de senaste dagarna blir jag glad och lite mer energisk, så jag ska nog börja beta av den där listan trots allt. Det ska nog inte bli så svårt, med vetskapen om att min fina snart kommer hem så jag kan få drunkna i hans armar. Blir så kärlekskrank när vi inte ses på dagarna, annat än i maxuniformer liksom. Haha.
Imorgon stundar stängningspass, det kommer bli ganska skönt ändå. Sedan är jag ledig två dagar och sedan kan vi väl säga att jag blivit varm i kläderna och fått ett smakprov på vad den här månaden har att erbjuda i arbetsväg. Bring it!
