Change of Seasons

 

Sitter just nu i köket och väntar på att min köttfärsgratäng ska bli färdig! Köttfärsgratäng.. hur snuskigt lät inte det? Haha. Väntar även på att min älskade ska komma hem från jobbet, i hopp om lite middagssällskap. Det här är typ den enda "avancerade" maträtten jag kan laga. Köttfärs med krossade tomater och en massa spännande kryddor, sambal oelek, zucchini, paprika, lök, jättemycket keso och oregano. Servaras med keso och bönsallad! (Och avokado tänkte jag prova idag. Har aldrig smakat det på riktigt så att säga. I'm such a disgrace.) Lärde mig laga den under fitnessfighten förra året Det var ju faktiskt ett år sedan jag höll på med det där! World of Shape, minns ni? All keso jag åt alltså.. det skkulle ju vara keso till allt. Och skulle man bara äta en sak så var det keso. Det tog ett tag innan jag lärde mig att uppskatta det igen kan jag ju säga!

 

Gårdagen kändes tung men det gick hyfsat fort. Jag vaknade efter fem timmars sömn, vilket är extrem-minimum för att jag ska kunna orka en dag ordentligt. Gick upp för att äta frukost framför Supernatural men så fort jag ätit upp somnade jag i Martins famn. Sov tills det var dags att åka till jobbet. Så jag fick i alla fall 1,5 timmes sömn extra där.

 

På jobbet var mitt humör.. labilt. Martin skulle skoja med mig om att pengarna jag var skyldig honom för vinterdäcken inte kommit in på hans konto och i vanliga fall hade jag säkert bara skrattat, men jag bröt ihop och började gråta och blev så pass arg att jag förvånade mig själv. Det där med ekonomin är lite känsligt just nu, plus en massa småsaker som hänt under morgonen. Blev helt knäckt och stod i köket den första timmen och bara fokuserade på att hålla tillbaka tårarna. När Martin sedan kom tillbaka kastade jag mig in i hans famn, släppte ut tårarna och en minut senare var det bra igen. Var inte riktigt beredd på min egen reaktion överlag, faktiskt.

 

Men jag fick gråta ut och resten av dagen jobbade jag med Adis, en av mina absoluta favoriter. Tiden gick fort, jag gjorde färdigt kontoret på en halvtimme (personbästa!) och vi var färdiga tidigt. Jag hade gått runt och varit så trött efter femtiden, tagit två Tartarus för första gången på jättelänge och bara kvicknat till på nolltid, så jag var helt galet taggad. Vi åkte in till gymmet och jag körde mage och rygg med Martin. Hade haft känningar i knäna under tiden jag jobbade men på gymmet kändes de inte alls, så jag vågade mig upp på 70 kilos marklyft. Sjukt nöjd! Efter ungefär två timmar var vi klara och åkte hem, för att snabbt göra oss redo för kvällen. Började kolla på Mortal Instruments innan Martin behövde försöka sova eftersom han jobbade öppning dagen efter. Själv åt jag kvarg framför datorn innan jag till slut gick och la mig. Det är synd att jag gillar att vara på gymmet så sent, det blir sen läggdags då.. hm.

 

 

 

Idag vaknade jag återigen efter fem timmar och gick genast upp eftersom jag hade alldeles för mycket planer, dagen till ära. Tog en lång dusch och rakade benen och fräschade till mig allmänt som en bra start på min långledighet! Drog på mig min onepiece och åt frukost framför Supernatural. Städade huset och tog hand om tvätt och disk innan jag åkte till Nordby för att möta upp min far och mina syskon! Simon skulle hämta ut nya Skylanders och var alldeles exalterad.. Och när vi kom dit visade det sig att han tagit fel på dag och att det var imorgon det släpptes. Jag ville gråta när jag såg besvikelsen i hans ansikte. Han stod alltså med grejerna i famnen men de fick inte lov att sälja dem förrän imorgon. Lite tröstande och en godispåse senare var det ändå bra igen, men jag tyckte så synd om honom alltså. Lite som när jag äntligen hade beställt Final Fantasy IX och fått hem den, satte i skivan och det visade sig vara NTSC-format, alltså helt oduglig och obrukbar. Som att dö på insidan, lite grann faktiskt. Det hade dessutom kostat mig 500 spänn och jag hade inte råd att köpa ett nytt. Som tur är har jag världens bästa päron som beställde PAL-versionen och slog in den i ett paket och la den på min tallrik när vi skulle äta middag några dagar senare. Det ögonblicket skulle jag nog kunna klassa som ett av mitt livs lyckligaste, haha. Kontentan är i alla fall, jag förstår hans besvikelse. Till botten av mitt hjärta.

 

 

Jag lovade i alla fall Simon att jag skulle hämta honom i skolan imorgon och att vi skulle åka upp då. Sa hejdå till fina familjen och åkte sedan hem igen. Jag borde verkligen ha övat bodypump hela dagen idag, men den känns ändå välspenderad. Och jag kan ju inte vara värre än sist, haha. Jag var inte alls sugen eftersom jag fortfarande känner mig oförberedd men drog på musiken högt och lyckades tagga till riktigt! Så himla kul!

 

Men tiden håller på att springa iväg så jag ska sätta i mig lite mat och sedan bege mig in till stan för bodypump och sedan x-fit, antagligen utan min stackars, slitna Martin. Men ikväll ska jag mysa ihjäl mig med honom!