Change of Seasons

Idag är en sorgens dag för mig. Inatt dog min gerbil Ben, inte oväntat. Han har inte öppnat ögonen, ätit eller varit aktiv på flera dagar, ramlat när han försökt gå och bara skakat. Det gör naturligtvis ont i mig att tänka på att han är borta, men jag är också så lättad över att han inte behöver lida mer. För omvärlden var han bara en liten gnagare men han har varit min vän i nästan fyra år. Jag hade egentligen tänkt skaffa möss igen när jag kom till djuraffären och i en liten bur såg en brun, tjock liten sak som helt frenetiskt grävde mot rutan. Jag visste inte vad en gerbil var men jag köpte honom istället, i alla fall. Åren har gått och gerbilantalet har ökat. Vi har köpt fler men även fått bäbisar efter Ben. Jag vet inte hur gammal Ben blev eftersom han var fullvuxen redan när jag köpte honom, men han levde längre än de flesta. Helt ärligt så trodde jag han skulle överleva alla de andra. För Ben har levt som en krigare, han fick så mycket stryk av sin rumskamrat en dag att det bokstavligt talat var blod på väggarna. Svansen knäckt, några tår brutna, klor avslitna och tänder som stack ut ur munnen åt varsitt håll. Jag var säker på att han inte skulle överleva.. Men det gjorde han. När hans pojkar blev tillräckligt stora fick de flytta in hos Ben och sedan dess har gubben varit i paradiset. De låg alltid på varandra och sov. Satt Ben och åt nästan satt någon av de andra på hans rygg, för att skydda honom. Mot slutet har inte Ben kunnat gnaga eller äta eftersom tänderna varit så dåliga, så vi har matat honom med barnmat, spaghetti i köttfärssås, varje dag. 

När jag plockade upp den kalla kroppen ifrån botten av buren denna morgon sprang hans pojkar dit, och började gräva som galningar. De saknar dig också. Tack för sällskapet, skratten du gav och för att du var världens snällaste. Jag tror du springer på gröna ängar, gräver med dina starka klor, gnager med dina starka tänder och framför allt kanske äter spaghetti med köttfärssås ibland. Jag älskar dig, min lilla tjockis.

Åh, stundvis gör det så ont i hjärtat att jag inte vet var jag ska ta vägen.. Jag är då tacksam över att du fångade min uppmärksamhet den där dagen i djuraffären. Ben. Min bäbis.