Change of Seasons

Alltså jag svär att jag vaknade upp med symptom för urinvägsinfektion imorse.. Maddafakkah. 

Bild från i söndags! När öppningspasset var avklarat stack vi till Honeycomb och jag provade en sensation, vansinnigt god alltså! Lyxade till det med en fresh också, vi hade ju ändå en semester att fira!

I bilen på väg in till gymmet igår morse. Jag skulle hållit i Sanjas fredagspass men det var ingen bokad så det blev ingenting. Inget mig emot, desto mer tid till egenträning!

AnneLine kom ner en stund senare och vi skulle köra rygg ihop. Jag har inte tränat så mycket ihop med andra eftersom jag gillar att lyssna på musik, avskärma mig från den yttre världen och fokusera.. Men man fastnar ju lätt i mönster och upplägg. Men tillsammans med AnneLine piskade jag ryggen riktigt ordentligt!

Det var förvånansvärt kul att ha med någon som skriker lite på en, pushar och peppar. Martin brukar vara ganska försiktig med att sätta press på mig när vi väl tränar ihop. Jag kände mig väldigt stel i nacken och inte särskilt taggad alls vilket tyvärr har varit min standardkänsla på gymmet den här veckan.. Men ändå, jag har en helt grym träningsvärk i nästan hela överkroppen idag så något måste vi ju ha gjort rätt! Jag brukar ju sällan få träningsvärk överhuvudtaget, och får jag det är det oftast bara benen eller trapsen som är mottagliga.. Men idag kännerr jag latsen kan jag säga!

Det var ett jätteroligt pass som gav mig mycket. Jag och AnneLine känner egentligen inte varandra så väl men vi bara klickade direkt när vi träffades. Hon är så energisk, varm och stark, och jag tyr mig gärna till sådana människor.

Jag åkte hem och åt lunch i form av en massa, massa torsk och potatis, framför ett grymt bra avsnitt Breaking Bad. Återigen kan jag konstatera att det är en förjäkla bra serie, är snart på femte säsongen för andra gången. Jag städade huset, fredagen till ära (försöker att bara dra fram dammsugaren en gång i veckan istället för varje dag nu) och när allt var rent och fint la jag mig i Martins säng och somnade. Det var så jäkla skönt.

Vid halv sex åkte jag mot Söle för en myskväll med familjen. Vi åt kycklingfajitas och jag myste med min älskade lillebror Simon som dukade fram godis och startade Legofilmen.. Haha. Fjortonde gången jag ser den nu, men inte mig emot. Det var en välbehövlig kväll med min älskade lillebror som menade på att det var den bästa kvällen i hans liv, nutti. Han gav mig dessutom en "present till gerbilerna som tack för födelsedagspresenten", en skokartong han målat lila och rosa med hjärtan och stjärnor på, i den låg en teckning på Toothless från How to Train Your Dragon och två pärlade figurer.

Familjen alltså, ju äldre man blir desto mer värderar man dem känner jag.

Senare under kvällen satte jag mig vid datorn för att skriva ut kost- och träningsupplägget jag fått av Emelie.. Skrev över i worddokument och gjorde som ett eget träiningshäfte utav det. Jag vill så gärna sätta igång direkt men vet inte hur det kommer klaffa med de där två veckorna i Spanien. Men jag är väldigt sugen på att få komma igång, sätta upp ett mål med tydliga riktlinjer på riktigt!

Och Simon höll mig sällskap.

Vaknade tidigt idag efter alldeles för lite sömn.. men då är jag som piggast. Nu jäklar skulle vi kicka igång öppningshelgen och slutspurta!

Jobbet var megakaos men det rullade på bra ändå, och vi borde verkligen klappa oss själva på axeln efter dagens insatser. Fy fan vad vi är bra. Ingen av oss var i form när vi väl stämplat ut så vi gick till Honeycomb, upptäckte att de hade lite nya grejer på menyn och bara myste, varvade ner..

Jag tog en smoothie med passionsfrukt och mynta. Nomnomnom.

Nu har jag duschat och faktiskt krupit ner i min pyjamas. Det är så tråkigt att jag varje dag känner mig så orklös och nollställd på motivation men jag tror det slår över helt om några dagar, för nu är det inte långt kvar tills vi får komma bort på riktigt för första gången på väldigt länge.

Jag ska knapra i mig min Questbar och smutta på dagens sista Celsius och förhoppningsvis vill Martin spela skräckspel med mig innan det är dags att sova, ladda upp inför en grym öppning och målsättningen att köra veckans sista träningspass efteråt. Jag fick avstå idag för min träningsvärk nästan dödar mig, haha..

Ha en fin kväll ni alla!

Vaknade klockan nio idag.. utvilad för en gångs skull, trots det otroliga åskvädret som rådde under natten. Jag sover alltid oberörd genom dem, hähä.

Kickade igång dagen med frukost och Breaking Bad. Tog det väldigt lugnt och njöt av långsamma timmar i soffan.. Martin vaknade några timmar senare och vi åkte in til stan, tog en snabb sväng till Konsum för att hämta ut mitt första utskick av The Healthy Box samt köpa en bukett blommor till min fina farmor, för vi skulle äta middag hos henne.

Det har tyngt mig så mycket det senaste, att min farmor blir sämre efter att ha fått en stroke.. Men så glad hon blev av vårt besök! Det värmde mitt hjärta så mycket att Martin följde med och var så delaktig och engagerad i stunden, för det betydde så oerhört mycket för min fina farmor att vi tog oss tid att vara där i några timmar. Jag tyckte ändå att hon verkade pigg och hängde med, möjligtvis lite glömsk men så kommer jag alltid minnas henne, haha. Varje gång jag är där plockar hon fram ett fotoalbum med bilder på mig när jag var liten. Jag har sett dem tusen gånger men vad gör väl det.

Jag hade önskat att hon skulle laga köttgryta till middag så det hade hon gjort och den var lika god som vanligt.

Ni anar inte vilken fin människa hon är. Alldeles genomvarm och alltid glad. Jag försöker ta vara på och hjälpa henne i den mån jag kan nu när jag inser hur tiden bara sprungit förbi. Det är tid man aldrig får tillbaka. Vi avslutade besöket med att gå ett ärende åt henne och sedan åkte vi till gymmet. Min kropp skrek efter vilodag så jag pratade med Sanja i typ en timme istället, i väntan på att Martin skulle bli färdig. Och trampade halvhjärtat på cykeln under tiden.

Hemma sedan öppnade jag min Healthy Box!


Satte mig sedan i soffan med Martin, varsin proteinglass och SoA. Rekommenderar den här glassen! Den smakar väldigt chokladigt, nästan lite kaffeaktigt. Inte Ben & Jerry's direkt men god och framförallt fullsmockad av protein! Det enda riktiga minuset är priset, nästan en femtiolapp för oerhört lite..

Imorgon blir det full rulle trots att jag är ledig, en massa saker att fixa (ska faktiskt skriva en lista sedan, min första på länge), ett bodypumppass att hålla, ska träna med AnneLine och sedan göra ett litet hembesök på Söle. Sedan är det öppningshelg med min älskade och sedan semester!(!!)

Avslutar med en bild på två av mina skruttiga gerbiler, Ben den äldsta som inte har några tänder kvar och hans son Jax som alltid föredrar att ligga på Ben. Grumpies.

Vill börja med att inflika att kesoyoghurt smakar exakt som vanlig keso, fast lite mer.. Nä. Exakt som vanlig keso. Besviken_tjej_92.

Idag är jag inte på hugget ska ni veta! Jag tog till det tunga artilleriet igår när jag skulle sova och drog på mig pyjamas med ett extra linne under och byxorna instoppade i tjocka, gosiga strumpor. Lyssnade på mysig musik och hade lite levande ljus tända, där jag låg och frös ihjäl under täcket. Det är alltså bara september, hur fasen ska jag överleva vintern?! Haha.

Sov gott i åtta timmar och när jag vaknade kände jag mig helt död. Jag blir så less, när jag faktiskt sover ordentligt så är jag som tröttast. Utan tvekan.

Vi drog till gymmet vid elva och för mig var det dags för veckans andra benpass, men alltså.. Min kropp bara ville inte. Jag känner mig tung, svag, orklös, yr och nära till illamående hela tiden. Jag fick till ett halvhjärtat och lågintensivt pass för framsida ben och i trapporna på väg till jobbet sedan kände jag ändå av det lite i mina trötta lår. Till råga på detta har jag fått världens eksemutslag på handlederna som bara växer sig större och huvudet känns supervirrigt och tomt och trassligt. Som om något bara dränerar mig på ork och lust, välmående och glädje. Det är verkligen ingen rolig känsla. Men nu är jag onekligen sliten som sjutton, både jag och Martin har slitit som djur nonstop hela sommaren och nu när man ser mållinjen känner man inte direkt för att lägga i en högre växel oc spurta in i mål. Tvärtom saktar man ner och tar den sista biten slow and steady. Kryper över mållinjen. Träningen har hjälpt mig hålla huvudet över vattenytan i de mörkaste stunderna men också slitit på den redan utmattande kroppen.. Högen med saker att fixa innan semestern bara växer sig större och jag har så blandade känslor inför Spanienresan. Jag kommer antagligen njuta ihjäl mig väl på plats men just nu känns det som att allt varit lättare om jag vara valt att stanna hemma och finnas tillgänglig för allt och alla. Vi ska på middag hos farmor imorgon och hon börjar bli väldigt gammal och virrig och ringer mig sju gånger om dagen för att bekräfta tiden varje gång. En del av mig har lust att skrika rakt ut men en annan håller mig lugn och sansad och förstående. Det är stundvis så svårt att hålla huvudet kallt och ibland kan jag känna att jag är på bristningsgränsen. Men jag ska nog ta mig igenom det här också.

Imorgon tar jag i alla fall helg och ska försöka andas och ändå förbereda så mycket inför semestern. Det blev ett mörkt inlägg idag för jag vet inte riktigt var jag hittar min reservbränsle eller positiva tankar, men det känns också skönt att inte hymla och låtsas eller intala sig något. Om man inte har ups and downs i livet innebär det att man är död. Så är det bara.

Nu knäcker jag en Celsius och ror det här arbetspasset i land!

De där lunchlådorna jag så ambitiöst tog mig an imorse? Ka-ta-strof! Haha!

Det är sällan jag får ett sådant ryck och får för mig att jag ska laga mat.. Jag jobbar ju på en restaurang inuti ett köpcenter så missar jag en matlåda en dag finns det goda möjligheter att skaffa mat på annat håll. Men imorse tänkte jag dänga in lite lax med salt och peppar i ugnen, koka fullkornsris och krydda med dill sedan är maten kirrad.. Men upptäckte att jag inte hade någon lax! När hände det senast? I vilket fall har jag en torskrätt som jag lagat en gång tidigare och planerat göra igen, och jag hade faktiskt alla ingredienser hemma så jag tänkte att jag kör..

 

Innan jag slängde in den i ugnen. Två bitar torsk med grön pesto, soltorkade tomater, riven ost och färsk broccoli. Såg ut att vara, och kändes, ganska lovande.

 

Efter tillagning såg det ut så här, haha! Besvikelsen alltså, men jag kunde inte annat än skratta högt ändå. När jag för en gångs skull faktiskt engagerar mig i matlagning så går det käpprätt åt fel håll.. Jag gav den ändå en ärlig chans men det gick bara inte, allt var bränt och fisken var så torr att den var som gummi. Nä fy bubblan alltså! Men det var ju värt ett försök i alla fall..

Jag var ändå i farten och duktig under hela morgonen och när frukosten var intagen åkte vi in till gymmet. Jag var så himla trött och väldigt otaggad, det tog ovanligt lång tid för mig att hitta gnistan.. Men tillslut kom den! Axlar och mage stod på schemat och jag rockade loss!

Avslutade hela passet med ännu mer sidolyft, fick väldigt bra kontakt idag.

Efter ett väldigt ojämnt pass rent intensitetsmässigt var jag ändå nöjd och belåten.

Vi avslutade våran riktiga slackerdag med att klä upp oss och boka bord på Park. Vilken bra idé måste jag säga! Deras burgare är sååå himla god, dock orkade jag nästan ingenting för jag hade ju inte ätit något på hela dagen. Magsäcken var inte stor..

 

Grumpy bun. ❤

Vi hade i åtanke att en film jag ville se började gå halv tio. Men middagen drog ut på tiden och jag ville hellre äta efterrätt så det blev ingen bio, men kladdkaka och kaffe istället!

 

Älsklingen bjöd på hela kalaset och när vi kom hem gick han med på att spela andra Amnesia igen. Jag var en väldigt bortskämd flickvän den kvällen, haha. Det är verkligen skräckblandad förtjusning hos mig när det kommer till skräckspel.. Jag tycker det är jättekul att titta på men skulle aldrig våga spela själv. Särskilt Amnesia är bara kul en kort stund sedan blir det för påfrestande tycker jag, men ändå vill jag fortsätta titta..

En mycket nöjd tjej.

Somnade sedan i Martins famn och låg och frös hela natten för att han på något vänster lyckats rulla in sig i täcket, haha. Men tacka vet jag pyjamasen, det var överkomligt bara för att få sova ihop som vi så sällan gör.

Måndag morgon gick jag upp ganska tidigt för att ta mig an dagen. Klockan nio åkte vi in till stan för lite ärenden och ett besök på Backlunds för att ladda upp inför gymmet. Marklyft, rumpa och baksida lår stod på agendan och jag var så vansinnigt taggad efter två dagar av inget annat än återhämtning. Jag körde marklyft tills jag trodde att jag skulle spy alltså! Lyckades få till två repetitioner på 90 kilo och på vägen dit 12 på 60, 10 på 70 och 6 på 80. Sedan vandrade jag ner igen och avslutade med 15 reps på 60, DET var jobbigt.

Fick väldigt bra kontakt med rumpistumpen och avslutade ett megabra pass med 5 minuters rullplanka.

Det var ett helt underbart pass, önskar jag kunde ha den här styrkan, energin och målmedvetenheten oftare.

Sedan tog vi vårt pick och pack och åkte till Nordby för en snabb shopping innan jobbet. Vi köpte även varsin sallad ifrån deras plockdeli och i vanlig ordning spårade det ut för mig..

Vad sägs om lite sallad till min kycklingsallad? Den ligger faktiskt underst..

Vi var hemma från jobbet strax innan elva och den ena var mer död än den andra kan jag säga. Men vet ni vad vi ägnade kvällen åt? Vi bokade flygbiljetter till Spanien! Så nu är det spikat och officiellt. Bara 4 arbetspass kvar innan det äntligen är vår tur att gå på semester efter att ha jobbat ihjäl oss under hela sommaren.. Jag hoppas verkligen att det blir awesome.

Nu tänkte jag försöka laga lite lunchlådor och snart göra mig i ordning för dagen. Ikväll väntar stängning.

Här ligger jag i soffn, alldeles dåsig och med huvudvärk. Jag brukar inte ha ont i huvudet annat än när jag och Martin är lediga ihop, haha. Det beror antagligen på att vi mest sover, och varken äter eller dricker särskilt mycket överhuvudtaget. Efter den här veckan är det ändå skönt att få ha en sådan här dag, för jag är heeeelt slut.

Igår var dagen D kommen, release för nya bodypumpen! Jag vaknade strax efter sju, efter att ha snoozat och njutit av den lilla sovmorgonen jag fick. Sminkade mig och tog formbilder att skicka till en PT jag tagit kontakt med! Jag vet inte om jag berättat så mycket om det eftersom vi inte kommit igång på riktigt, men det kommer!



Jag hade på mig min nya keps, dagen till ära!

Och när det var dags för pass gjorde jag en sidofläta och vände på kepsen.. Kände mig jättetuff!



Det kom inte alls många på passet, det var Martin samt våra vänner Vivian och AnneLine. Men vilket gäng! Självklart hade det varit roligare med nästan fullbokat pass men å andra sidan hade vi så himla roligt ändå. Varken jag eller Sanja hade övat tillräckligt (jag nötade in 6 låtar kvällen innan liksom) så på ett sätt var det skönt att inte ha världens största press på sig. Jag fixade ändå att köra mina 6 låtar utan fusklappar och det var så himla roligt!

Vi filmade oss fram till sista låten och jag kollade igenom filmen igår och tog några screenshots som verkligen fångade känslan på bild.

Började dagen lite lätt med en punktering på bilen på väg till jobbet. Tack vare min älskade pappa som kom till undsättning, blev jag bara trekvart sen. Bara gudarna vet hur det slutat om jag inte fått tag på honom och han erbjudit sig att hjälpa mig byta till reservdäck där längs den smala landsvägen..

När dagen rusat förbi och jag slutat tänkte jag skynda mig till RH Däck i Skee men tänkte ringa först och fråga om det var okej att jag började åka direkt så jag skulle vara där typ 5 minuter innan stängning. Men de stängde lite tidigare idag på grund av sjukdom så det blev inget med det.. Tur att jag ringde i förväg i alla fall!

Så istället gick jag in på centret igen för att köpa Celsius och spontanhandlade en Better Bodies-keps också. Visar den imorgon!

När jag skulle ta mina grejer från jobbet och åka hem (ÄNTLIGEN HELG) såg jag några lappar som satt i en klump på mitt skåp.. Ett hjärta.. "Från en hemlig beundrare, "Martin", "Böwes", telefonnummer, adress, personnummer och tillsist en kommentar om att han var gammal och en ledsen smiley, haha. Knäppis.

I skåpet låg dessutom en ros! Första gången Martin överraskat mig med något sådant tror jag, faktiskt. Blev alldeles varm i själen.


Jag åkte hem och städade en massa. Första gången på länge faktiskt, tänkte jag skulle försöka att göra mina storstädningar en gång i veckan och inte mer, innan mina helger liksom. Bytte sängkläder och gjorde rent, fräscht och mysigt i hela huset. Åkte sedan, ganska sent, in till gymmet för att catcha up lite med Sanja inför dagen D imorgon, vi kör ju release då!

Min snygga kvinna! Hon hade på sig ett par träningsleggings värda att dö för, och eftersom de sitter lite för tajt för hennes vältränade ben erbjöd jag mig att köpa dem av henne så hon kunde beställa ett nytt par utan att förlora på det. Känns som en win-win.

Tog en sväng till Ica och köpte choklad och lite annat. Varje dag den här veckan har varit ätardag för mig typ, hähä. Har behövt det för att inte tappa glöden faktiskt. Och är man i så full gång som jag är varje dag så känns det okej. Inte optimalt, men okej. Hoppas på gött tryck i kroppen nästa träningsvecka!

Tog en lång dusch och gosade ner mig i pyjamas i väntan på att Martin skulle komma hem. Jag ska mysa lite med honom innan jag beger mig mot sängen för en sista titt på bodypumpen. Imorgon bitti kör vi!

Fick förresten hem det här på posten idag. Jag blev så berörd av besöket på Nordens Ark och deras fantastiska arbete att jag bestämde mig för att jag ville bidra. Så nu är vi officiellt fodervärdar åt deras pallaskatter! Välspenderade tvåhundra kronor i månaden.

Nä snart måste jag sova, ska upp tidigt imorgon och kicka igång vad jag hoppas blir en fantastisk helg. Önska mig lycka till!

Så alldeles spontant och omedvetet har jag agerat restaurangchef, dagen till ära. Men när arbetsdagen var slut fick jag bege mig snabbt och gick med raska steg mot Honeycomb för en preworkoutsmoothie, med alldeles för mycket att bära på i vanlig ordning, riskaka med jordnötssmör i andra handen och en stress som höll min kropp i ett fullkomligt järngrepp. Även om det var obehagligt att uppleva den formen av stress så slog det mig, att det var längesedan jag kände så nu. Förr kände jag så varje dag nästan. Min misär var åtminstone ett kvitto på att jag blivit bättre.

Jag fick till ett ytterst halvhjärtat försök till armpass på gymmet innan det var dags för mitt extrapass bodypump. En företagsbokning, alltså inget vanligt pass utan ett "hyrt" sådant. För några månader sedan drömde jag en av mina kända bodypumpmardrömmar.. Att gymmet gått ihop med en brittisk golfklubb och att jag skulle instruera dem men inte fick igång musiken.. och tiden sprang iväg.. och tillslut började folk att packa ihop och gå.. Jag drömmer snarlika grejer lite då och då. Att jag ska instruera men inte får igång musiken och att folk tillslut går.

Så när jag fick veta att personerna som skulle delta var i en klubb som hette Round Table trodde jag att jag skulle kissa på mig. Visst låter det som en brittisk golfklubb?! Haha.

Nämen skämt åsido så var det "ett gäng goa gubbar som gör goa saker". En klubb för grabbar som bara vill hitta på något skoj ihop varannan torsdag, inte knepigare än så. Det var väldigt annorlunda för mig men ack så roligt! Kroppen är DÖD och imorgon måste jag ta vilodag men jag ångrar inte att jag ställde upp.



Kom hem ganska sent och var alldeles slut i kropp och knopp men väldigt glad. Har ikväll varit lite extra givmild med komplimanger och små "jag saknar dig"-notiser. Är just nu så tacksam för allt och alla i min närhet.

Imorgon är sista arbetsdagen för veckan och jag hoppas det går fort, för på kvällen ska jag öva bodypump och den nya releasen. Jag ligger verkligen åt skogen för långt efter tidsplanen, i eftermiddags hade jag verkligen bara lust att ge upp men reeasen är ju på lördag varesig jag vill eller inte, lika bra att bita ihop. Hoppas kunna komma ikapp med allt som jag försöker att inte bli stressad av att ha ogjort och helgen blir förhoppningsvis spännande. Sedan är det bara fem arbetsdagar kvar till semester.. Två veckor hos Martins päron i Spanien. Känns överkomligt, hähä.

Nu har Martin kommit hem så jag ska slita mig från datorn men låta spellistan cozy evening fortsätta spela, njuta av ett mörkt rum upplyst av några få värmeljus och börja bege mig mot snarkofagen. Let's do this!

Avslutar med en bild där jag ser duktig muskulös ut. Det blir inte mycket fokus på egenträningen den här veckan med tanke på mina fyra pass bodypump.. Men kroppen svarar på träningen ändå!

Gårdagen avslutades med oförskämt mycket kanelbullar med mjölk och nyaste avsnittet av The Strain. Jag somnade ganska sent men på något vänster är jag ändå så mycket piggare när jag sovit 6-7 timmar än 8. Så vad gör väl det.

Gick öppning idag och dagen gick hyfsat fort. Två öppningar kvar nu fast då som passchef, tagga, tagga!

Åkte till gymmet och köttade framsida lår, vilken pump jag fick! Tycker att det är underbart att ha det uppdelat så jag kan köra ben två gånger i veckan. Mhm.

När jag kört styrka i en timme blev det dags för bodypump och jag hade många deltagare. Kul att det börjar ta sig! Det var en massa gamla stammisar som var tillbaka, asroligt verkligen! Dessutom var det sista gången jag instruerade release 90, så jag var extra taggad och körde frivändningar till failure, haha! Det gör jag fasen aldrig om, så sjukt oproffsigt.. Men jag la ner stången och låtsades som att jag rättade till micken istället. Hähä.

Svängde förbi Ica för att köpa Celsius och satte i mig vansinnigt mycket protein på vägen.. Så nu är jag redo för sömn och alldeles, alldeles, alldeles slut i hela kroppen. Som man blev efter ett tufft pass i början innan kroppen var van vid regelbunden träning. Många säger "åh känslan efter ett pass, så himla skönt" men jag brukar faktiskt aldrig känna så. Men nu gör jag det.

Jag ska gå igenom den nya releasen en snabbis innan jag somnar. I vanlig ordning är jag ute alldeles för sent.. Till mitt försvar har jag sjukt mycket att göra. Jobb måndag till fredag plus 4 (!) pass bodypump och egenträning. Imorgon har jag nämligen fått ta ett extrapass eftersom det var något företag som ville skicka lite folk på ett tufft gruppträningspass, det ska bli så sjukt kul! Jag ska berätta om en dröm jag hade för ett tag sedan angående det, imorgon kanske.. Överlever jag den här veckan är jag officiellt awesome som sjutton. Jag sköter mig men orkar faktiskt inte laga egen mat de här dagarna, så jag lever på delifreshkyckling på jobbet. Idag t.ex. åkte jag hemifrån halv åtta och var hemma tio, 14,5 timmar senare... Gaah.

Nä nu ska jag börja avrunda dagen. Vill bara visa den här först!

Puss och så där!

Som jag degade hela söndagen.. Framför TV:n hela dagen med diverse smågrejer att pyssla med. Men runt tretiden blev det dags för mig att röra på påkarna, tog med mig våra röstkort och åkte in till stan för att hinna med ett pass rygg på gymmet innan jag mötte upp Martin för att svänga förbi våra vallokaler! Det här är första gången jag röstar för övrigt, förra gången hade jag några månader kvar till artonårsdagen när valet var.



#detärsexigtattrösta #hejaalliansen #dethärvarjulitetråkigt



Det hände inte mycket mer den kvällen.. Jag låg i sängen med datorn i knät och kollade på valvakan och försökte lösa ett metallpussel nivå två. Känner mig inte jättetillfreds med resultatet men helt ärligt så är jag så mätt på allt vad politik heter nu.. Vi lämnar det.



Våra gerbiler myste ihjäl varandra, haha.. Av någon anledning ligger de alltid på varandra, och nu slog de ihop sig alla tre.



Måndag innebar öppning, och att jag fick gå tidigare från jobbet för en sväng till Bohuslinden för att lämna prover på magen bland annat. Men framför allt innebar det löning. Gudars så efterlängtat.

Så efter ett helt underbart besök på gymmet åkte jag till Ica och handlade massa mat.



Och fyllde upp vår låda för godsaker, dvs. en himlans väldans massa torkad frukt och så där.



Jag hade en överraskning på G åt min älskade man som gick stängning.. Men innan det pratade jag i telefon med mamma en bra stund och tog mig sedan bara tid att insupa känslan i kroppen. Jag var endorfinkickad utan dess like alltså.. Jag hade kört en och en halv timmes marklyft + baksida lår + rumpa och avslutat med ett hårt pass bodypump med grymt bra deltagare. Tine kom fram till mig efteråt och talade om för mig att hon uppskattade mina pass mycket och det gjorde mig alldeles varm i hjärtat, tänk vilka värdefulla vänner jag fått via träningen!

Jag tog en dusch och gjorde sedan i ordning överraskningen, la den här utanför dörren..



Och inne hade jag förberett de finaste vinglasen med hallonkvarg, färska hallon och färska blåbär. Bredvid två glas med torkad kokos och papaya. Satt igång Tales of Xillia (som Martin velat spela med mig aslänge).. Han kom innanför dörren, såg på mig och sa "jag älskar dig så mycket". Vilken känsla.







Det blev en mysig kväll fast jag kände mig ledsen och besviken när jag totalkraschade av trötthet trots att jag önskat ge mer utav min tid.. Men jag kan inte hjälpa att sömnigheten smyger sig på. Som tur är har jag en väldigt förstående pojkvän.. Och idag hade jag egentligen tänkt gå upp tidigt och köra ett gympass innan jobbet, men istället gick jag in till Martin och la mig i hans famn och somnade om, sov i mååånga mer timmar och låg och pussade honom på kinden i vad som kändes som en evighet, men jag fick aldrig nog, haha. Fick ändå tagit mig en välbehövlig vilodag från gymmet, den första på en vecka faktiskt, och rusade sedan till jobbet för ett segt arbetspass..

Jag var galet hungrig och sugen på socker när jag slutat och bestämde mig för att bara åka till affären och go crazy. Helt utan hämningar och skam, hähä.



Nu har jag tagit en dusch och sitter och lyssnar på Celldwellers nya. Så vansinnigt, sjukt, jäkla bra! Åh Klayton, du är mannen i mitt liv.

Imorgon blir det öppningspass istället för mellanpass. Chefen är sjuk och det var tur i oturen för mig, för då kan jag ta hennes pass och sluta i tid för gym och jobb där.

Önskar er en awesome kväll och ännu grymmare morgondag!

Jag har varit ledig lördag och klockan är bara halv tre på min lediga söndag.. Men det känns som att jag levt i nuet tillräckligt för ett halvår framöver. Framsteg! Jag lär mig sakta men säkert att vara med tidseffektiv med det som fatiskt bör göras, tvångstankarna är mer lågfrekventa än någonsin i samband med negativa tankar, jag stressar betydligt mindre och ibland bara släpper jag det jag gör för att göra någonting helt annat.

Lycka för mig är frisk luft och varma solstrålar, att vara fri från smärta och att känna hjärtat slå vivida, bestämda men långsamma slag. Jag strävar åt det hållet. Vad jag än gör ska jag kunna njuta av nuet, även om det inte är mitt livsändamål jag ägnar mig åt.



I onsdags började jag jobba halv åtta fram tills vi hade assistentmöte klockan tre fram till halv fem. Pumpen började klockan åtta och jag var till en början lite stressad över att jag skulle hinna träna ben innan dess. Men jag trotsade den känslan och vi åkte hem emellan. Jag tog hand om lite disk och tvätt men de resterande 40 minuterna vi hade kvar innan det var dags för gymmet, la jag mig med huvudet mot Martins lår där han satt i soffan, och försökte lösa ett metallpussel jag köpte för ett tag sedan. När jag klurat ut lösningen på det slöt jag ögonen och halvsov i en kvart till. Sedan var det dags för benträning och bodypump.



Torsdagen började Martin klockan tio och jag körde in honom till jobbet. Tanken var att jag skulle träna efteråt men jag hade väldigt ont i magen så jag åkte hem istället. Kollade på Breaking Bad (FY VAD DEN SERIEN ÄR BRA!) och tog hand om en massa smågrejer som var sååå himla skönt att bli av med (bland annat så fick jag ner nya releasen), under tiden, och allt eftersom blev magen lugnare och jag hann med ett gympass innan jobbet ändå. Jag rpovade på att köra triceps och biceps i ett pass istället för mitt vanliga upplägg. Jag hann inte med ett jättelångt pass men ser det ändå som ett bonuspass, ett sjätte styrketräningspass för veckan.







Jag var onekligen asnöjd över att man kan se en stor blodådra på biceps när jag får pump, haha. Vascularity. Give me more. Det är lustigt det där. Vissa dagar ser jag mig i spegeln och känner att shit, jag ser ju inga resultat alls.. Andra dagar blir jag alldeles häpen och tänker istället shit, är det där jag? Man blir ju så hemmablind på sin egen kropp att man liksom inte ser utvecklingen. Det ska det bli ändring på snart.. Spännande!

Fredagen rullade på med ett tidigt benpass (för andra gången den här veckan) och efteråt ett pass bodypump där jag maxade på nästan allt.. Grym start på dagen! Jag hann ta en sväng till leksaksbutiken för att handla present åt min syster Emelie samt två ny metallpussel till mig själv.



På lördagen åkte Martin till jobbet mycket tidigt och även om jag vaknade då så låg jag kvar i sängen och drog mig i timmar, vilken vardagslyx! Myste ihjäl mig vid frukost och städade huset en snabbis innan jag åkte till Söle för att fira bästa syster.







Min farmor blev lite rastlös så jag frågade om hon ville med ut och sitta i solen och hålla mig sällskap när jag städade bilen. Det var så härligt väder ute! Efter att ha städat halva bilen satte jag mig bredvid och pratade en stund istället. Tog tillvara på nuet.. Jag fick veta igår att farmor fick en liten stroke för några dagar sedan, och det märks på henne att hon har dödsångest.. Hon pratar hela tiden om att hon snart är borta och så vidare. Men ändå, en så obotlig optimist min farmor är. Så fruktansvärt orolig bara.

Hon har funnits för mig hela mitt liv och jag tänker ta vara på resten av den tid vi får, och har lovat att komma och hälsa på oftare, jag tänkte kanske en gång i veckan eller så. Det är sorgligt att det krävs sådana här händelser för att man ska förstå värdet hos andra människor.







Vi hade i alla fall en underbar stund ute på bänken i solen, tills det var dags för familjen att äta middag och mig för att städa klart bilen och sedan åka in till gymmet för ett pass bröst.





Så idag har jag bara njutit av morgonen och kollat på Breaking Bad i bakgrunden av att försöka lösa schemat inför min semester.. Det är inte bara bara att ta ledigt i två veckor. Men jag andas och tar en sak i taget. Än så länge har jag aldrig hamnat i en situation som jag inte kunnat ta mig ur!

Nu ska jag äta lite mat och sedan åka in till gymmet för ett snabbt pass lats.. Sedan ska vi åka in till stan igen för att rösta. Och ikväll ska jag fortsätta chilla och bara njuta.. Två veckor kvar till semester. Och Breaking Bad-marathontittandet fotskrider.

Om man inte är tillfreds med sitt liv så måste man förändra något. Självklart kan vi inte styra och bestämma över allt som händer oss, men vi väljer reaktioner och hur vi tänker kring allt våra sinnen släpper in i huvudet. Antingen

1. förändrar vi hur vi tänker
eller
2. förändrar vi vad vi gör

När man kommit underfund med detta besitter man en oerhört stor makt över sin egen lycka och framgång. Det är en väldigt skön känsla. För stunden kan det vara behändigt att se och göra sig själv till ett offer, att slippa ta ansvar, låta sig drunkna i självömkan och suga åt sig andras uppmärksamhet. Men när allt kommer till kritan är det ännu mer behändigt att inse att jag styr mitt liv, och ingen annan. Dagarna blir genast så mycket mer givande, spännande, intressanta och roligare. Gör dig själv tjänsten att göra dig själv lycklig. Vet du inte hur du går tillväga, våga söka svar. Det känns kanske inte ashippt att sitta på bussen och läsa en bok med ÄLSKA DIG SJÄLV tryckt på framsidan, men vem fan bryr sig, helt ärligt.

För stunden håller jag på att sätta livet i perspektiv, och jag försöker suga ur giftet i mitt liv. Det mesta sitter i mitt huvud, jag har lärt mig att fånga varenda negativ tanke som dyker upp av ren impuls, fråga mig själv om den är befogad eller ens viktig, och i 9 av 10 fall kan jag bryta ner den och inse att den inte är värd energin. Det här är en metod, stopp och tänk, som fungerat utmärkt för mig. Kom ihåg att allt kräver träning, precis som att lära sig köra bil måste man också öva på att tänka positivt.

Jag funderar också på hur min framtid ser ut, och alla valmöjligheter gör mig alldeles snurrig.. Byta jobb, börja läsa, resa, flytta, GMU, allt. Jag känner mig inte stressad eller fylld av framtidsångest, jag känner mig fri och njuter av att känna så. De enda begränsningar jag har är de jag själv sätter. Oavsett vad någon annan säger.



Idag har jag i alla fall inte fått uträttaat så mycket av värde för omvärlden, men jag själv har haft en massa värdefulla stunder.



På väg in till gymmet.



Min fina man som varit utomordentligt underbar och stöttande när jag känt mig som mest vilsen.

När vi kom hem tog jag en skogspromenad med Pink Floyd i öronen. Bestämde mig idag för att ägna mer tid åt sådant som jag känner runnit ut i sanden. Lite mindre tid i soffan framför serier, lite mindre städande och mer effektivitet på gymmet för att lämna utrymme åt saker jag faktiskt älskar och behöver. Fotografering, läsa, spela gitarr, skriva, teckna.. Utan konkreta mål, måsten eller stress. Bara vara och ta vara på dagar så de inte bara kommer och går och präglas av samma slentriangöra, om och om igen.. Jag vill vara glad och må bra för att jag kan och vill. Förändring!

Så kvällen till ära har jag nonchalerat den obefogade stressen, krävt egentid på skogspromenad, med blyertspenna i handen eller gitarr i famnen. Farmin var här och fixade våran säkring som gått sönder helt, så äntligen har vi ljus i vårt hus.

Nu ska vi kolla klart på Pacific Rim och sedan ska jag sova och imorgon stundar rutinpass och assistentmöte.

Kom ihåg, good things come to those who wait work their asses off!

Igår i alla fall sov jag till elva. Åt frukost och fick så ont i huvudet, och mådde så kasst att det gjorde ont att röra sig och jag minns nästan ingenting.. Tror kroppen kraschat lite efter en massa jobb och halvkonstig dygnsrytm. Sov i alla fall till fem på eftermiddagen, sedan kände jag mig redo att göra ett nytt försök att starta dagen. Planen var att åka in till gymmet så jag började fixa och dona, men middagen tog så lång tid att tillaga att Martin när den var färdig sa att han tänkte skippa gymmet. Det tog emot för egen del men jag misstänkte att det var det bästa för mig också. Det är inte bara bara, för mig, att skippa ett planerat gympass. Det tar emot otroligt mycket att ta sig två vilodagar på rad. Men jag måste tala om för mig själv att det är konstruktivt för kroppen att välja bort träning de dagar man inte är i form och att man måste vila för att kunna växa.

I brist på vettigare saker att göra satt vi och kollade lite resor, jag är så sugen på att åka till Santorini och Martin vill till Marocko.. Jag kan ju bara hoppas att vi kommer åka någonstans nästa år. Vi har faktiskt planer på att resa inom snar framtid men jag vågar inget säga innan biljetterna är bokade..

Vi åkte till Nordby för att handla mat och resten av kvällen spenderades här i mörkret, jag plockade fram gitarren för första gången på länge och försvann in i min egna lilla värld i några timmar. 

Vi avslutade kvällen i soffan med nya avsnittet av The Strain och kollade på Pacific Rim för typ tionde gången (jag somnar alltid, haha).

Men idag var jag fast besluten att vakna hyfsat tidigt för att ta igen lite förlorad tid. Nummer ett på agendan blir nog att tillaga gerbilstuvning, jäklar vad de små liven är irriterande när de gnager på gallret..

Lite träningsbilder för att kicka igång motivationen!

Gårdagens pass axlar och mage blev, tillåt mig säga, lite halvseriöst. Uppvärmningen tog 25 minuter istället för 10 eftersom jag bloggade samtidigt, tiden sprang iväg och dessutom stötte jag på Sanja som jag på något vänster ändå lyckades föra en hyfsat lång konversation med under tiden jag tränade.. Men det gjorde mig ingenting. Jag har saknat henne!

Åkte sedan och hämtade ut ett paket som kommit. Min beställning från Adlibris!

Hann komma iväg till jobbet i hyfsad tid för att hinna avnjuta en flaska nyfunnen kärlek; sockerfri aloeveradryck med smak av persika! Smakar som iste plus saftiga bitar i. Jag var tveksam i början men nu älskar jag den!

Det lilla vi fick ut av kvällen var chips och dricka i soffan framför How to Train Your Dragon 2, hej ätardag nummer två hähä. Jag vet att jag är lite efter, men bra film för övrigt!

Nu ska jag blåsa ut ljusen som ensamt lyser upp mitt stackars strömlösa rum. Imorgon är det vilodag från gymmet och sovmorgon ska jag nog unna mig också.. Tagga sista dagen innan helg!

När klockan blev kvart i två började det brinna i knutarna och jag skyndade ihjäl mig.. Hann ta hand om den sista disken och tvätten innan jag åkte till jobbet. Jag försöker i den mån jag kan att inte skriva en massa listor på allt jag ska/vill göra.. Till en början är det bra för jag kan släppa det och slappna av om det väl är uppskrivet för då glömmer jag inte. Men rätt som det är har det gått till överdrift och listan bara växer i takt med stressen över den.. Men jag kämpar på. Allt sitter i huvudet.

Igår var vi klara på jobbet löjligt tidigt och jag skyndade mig verkligen för att komma hem till min älskade så fort som möjligt. När jag kom hem blev jag lite besviken eftersom det inte blev som jag tänkt mig, alls.. Det har en tendens att bli så, när jag kommer hem från jobbet är jag och Martin på så olika nivåer rent stämningsmässigt och det kolliderar alltid. Jag tog en väldigt lång dusch och funderade över mina alternativ. Ni vet, vi gör alltid val. Inte bara när vi bestämmer vad vi ska äta till middag eller vad vi ska ha för kläder eller vilket parti vi ska rösta på.. När jag är glad är det ett val jag gör. När jag är arg är det ett val jag gör. Det är aldrig saker, människor eller händelser som väcker känslor hos oss. Det är våra egna tankar om dem, som får oss att reagera på ett visst sätt. Det är inte regnet eller det dåliga vädret i sig som gör oss nere.. Vissa älskar regnet. Det är känslan vi skapar, reaktionen vi väljer, som avgör hur vi känner.

Jag försöker jobba på att vända på alla negativa impulser som dyker upp. Det finns positiva sidor överallt. Man måste bara välja att rota fram dem när de hamnar i skuggan bakom de negativa tankarna och reaktioner som uppstår av ren vana. För mig räcker det ofta att bara stanna upp och fråga mig själv: vad spelar det för roll, egentligen? Visst det suger att inte hinna, inte räcka till och känna att man inte duger. Men det är jag som sätter mina gränser, jag som avgör. Medan jag står och svär över en dålig morgon kämpar någon annan mot cancer med några veckor kvar i livet. Visst ska man inte föesymma sina egna problem för att andra har det värre, men man gör sig själv en tjänst när man tar ett steg tillbaka och sätter sina bekymmer i perspektiv. Man är inte en dålig människa för att man mår dåligt. Men kanske skulle man kunna bespara sig den smärtan genom att säga fuck it, det spelar faktiskt inte så stor roll egentligen. Våra känslor växer ur våra tankar, och det är vi som styr vad vi tänker.

Med detta sagt vill jag säga att jag efter min dusch smorde in hela kroppen i lotion, njöt av att dofta gott och drog på mig satinnattlinnet och tände en massa ljus i mitt strömlösa rum. Fyllde i papper från sjukhuset och Martin som känt att något var fel smög in och masserade försiktigt mina axlar för att söka kontakt. Här ville jag egentligen vara sur, förklara för honom att jag tyckte att han gjorde fel. Men jag vill välja mina strider. Det var inte värt det. Jag njöt av värmen, doften, det dunkla rummet, hans beröring och lugnet det gav mig. Lutade mig tillbaka, slöt ögonen och sa jag älskar dig. Och kvällen var räddad. Och ursäkten från hans sida kom utan att jag bad om den. Praktexempel.

Nu har jag värmt upp på motionscykel och tänkte hinna köra mage och axlar i en timme innan det är dags för ytterligare, vad jag hoppas på kommer bli, en asgrym stängning!

Veckans första vilodag efter att ha kommit igång med träningen igen. Men vilodag från gymmet behöver inte innebära att det ska slappas mer än nödvändigt, hähä. Jag vaknade strax innan åtta av att Martin stökade omkring.. antagligen hade han försovit sig big time. Jag kände mig ganska pigg så jag låg bara kvar och drog mig.. njöt av det öppna fönstret, den friska luften, fågelkvittret, solen som smygtittade in genom gardinerna. Jag har den senaste veckan varit mer avslappnad än vanligt.. Lyckats varva ner och bibehålla lugnet. Ni anar inte hur det känns.

Gick upp innan nio och tog en dusch, klädde på mig Better Bodies-mjukisarna och städade loss. När huset var skinande rent och den enorma högen tvätt omhändertagen åt jag frukost i form av en dubbel portion havregrynsgröt med kokos och kakao. Goddamn that shit is great. Jag har börjat kolla igenom Breaking Bad igen också.. Tanken var att jag skulle ha det på i bakgrunden bara under tiden jag grejade med annat men jag har suttit klistrad och som på nålar, trots att jag vet hur det går för dem. Briljant serie. Verkligen. En av få serier jag kommer se mer än en gång. Så här sitter jag nu och pimplar Celsius och tänkte hinna blogga samt ta hand om en massa andra grejer som samlats på skrivbordet under förra veckan. Om tre timmar bär det av till jobb och det ska jag nog stå ut med. Det är så skönt att kunna släppa gymmet någon gång bland.. Bara fokusera på annat som alltid kommer i andra hand annars. Alliterationer for the win.

Asmycket bilder från förra veckan!

Vi fixade på nya däck på Martins bil, tack till farmin som hjälpte till. Vi var även tvugna att åka till däckverkstaden för att kränga på nya däcken på de gamla fälgarna.. Och njöt utav solen i väntan. Bestämde mig där och då för att ta en vilovecka från gymmet, med tanke på att varken kropp eller knopp kändes med i matchen. Det skadar inte att få återhämta sig ibland.







Så istället för  att träna tog vi en fika på Backlunds följt av en sväng till Nordby innan det var dags för jobb.



Martin fick fångat på bild mitt halelujah-moment när jag insåg att jag började jobbet 15 och inte 14.



På Nordby handlade jag filmer för första gången på väldigt länge. Två hundralappar för fyra schyssta filmer på blu-ray, ett riktigt kap.

Jag gick stängning tisdag och onsdag men på torsdagen hade jag och Martin en ledig dag ihop. Jag gick upp klockan sex för att åka till bilverkstaden och lämna in Martins bil, åkte sedan till sjukhuset för ett möte där och sedan hem igen. Väckte Martin och sa att idag åker vi till Nordens Ark! En mysig frukost senare var vi på väg..



Äntligen, efter att ha planerat den här trippen hela sommaren.. Vädret var helt fantastiskt, stämningen på topp och i bilen lyssnade vi på Dream Theater och livet kändes så himla bra.













































Jaag är alltid lite skeptisk när det kommer till djurparker, eftersom jag vet att det kan vara en smutsig, pengadriven industri där djurens välmående kan bli lidande. Att plocka in djur från det vilda för att stänga in dem i inhängnader känns moraliskt orätt när det bara handlar om ren underhållning. När man går på Nordens Ark märker man snabbt att parken inte är utformad till besökarnas fördel så att säga.. Parken är enorm, vi promenerade väl nästan 8 kilometer tror jag, men många djur är svåra att se och så där. Men, Nordens Ark drivs i syfte att bevara utrotningshotade djur. T.ex. amurleoparden finns det ungefär 35 individer kvar av i världen, ute i det vilda. Men räknar man med de som finns på djurparker så är det inte mindre än 200 till. Så tack vare djurparker som Nordens Ark har djuren en chans, och därför kunde jag avnjuta turen med gott samvete.

Efter parkbesöket hade vi tänkt att trotsa min dunderförkylning och prova GRIT Strength på Nordic Wellness i Munkedal, eftersom vi ändå hade vägarna förbi. Tanken är att både jag och Martin så småningom ska instruera i det på gymmet, även om det inte är riktigt aktuellt i dagsläget.

Men innan var vi tvungna att äta mat så Martin röstade för Rasta i Håby!



Jag tog deras specialare eftersom min far älskar den, om jag inte minns fel.. Till efterrätt blev det kaffe och äntligen punschrulle! De har inte sådana på Backlunds vilket är vårt go-to-place när vi ska fika.. Och är de små får man ta två!



Sedan åkte vi till gymmet, taggade och intet ont anande om vad som väntade..





Det var jättetungt och så fruktansvärt jobbigt, särskilt med hälften av luftvägarna igentäppta.. Jag mådde ganska dåligt efteråt, i lägen som de märks det när kroppen inte är frisk och när man fyllt på med dålig energi i form av skräpmat och socker. Men en erfarenhet rikare blev vi, och mycket sugna på att driva det här framåt!

Väl hemma sedan kraschade jag i sängen med datorn i knät.. kollade ikapp på Idol och myste med min fina snöleopard från Nordens Ark, som nu är med och pryder gosedjursgänget i min säng.



Jag köpte även ett armband med färger som symboliserar lycka och visdom.



På kvällen upptäckte jag att vår äldsta gerbil Ben inte kunde tugga godiset jag gav dem. De andra åt upp sina bitar inom 30 sekunder men Ben kunde inte ens bita av en endaste liten bit.. Hans tänder har blivit så dåliga, han är ju gammal nu..

Kvällen var av flera anledningar jobbig för mig och runt midnatt tog jag en terapeutisk bilfärd in till Skee och spontangästade Sanja för te och prat till tre på natten.. Tack vännen.



På vägen hem stannade jag för att köpa glass och barnmat på Statoil. Tre på natten, vilken syn, haha.. Det är ett under att jag orkade köra hem sedan, för jag var helt slut efter att ha varit vaken i 22 timmar.. Men jag sov ganska gott sedan. Och Ben uppskattade sin barnmat väldigt mycket.





Full i spaghetti och köttfärssås, nutti.



Fredag, och förkylningen hade verkligen etsat sig fast.. Ytterligare en dag hemma utan några som helst måsten. Jag gick inte ens utanför dörren. Bara sov, myste och varvade ner.. Jag har blivit bra på det.

När lördag morgon kom väntade ett öppningspass och jag mådde fortfarande jättedåligt. Jag hade för avsikt att sjukanmäla mig men såg att biträdande chefen fått kompledigt vilket innebar så mycket omständigheter att jag istället bet ihop. Kvällen var inte alls produktiv utan spenderades i soffan, som blivit lite utav en standard den här veckan. Helt utslagen. Men jag hade plockat upp veckans post och i där låg min glossybox, en liten ljusglimt mitt upp i förkylningen..







När söndagen kom sedan mådde jag äääännu sämre.. Och motvilligt gjorde jag mig själv att sjukanmäla mig. Igen. Det tär alltid på stoltheten tycker jag men ibland känner jag bara att nej. Idag är det min tur. Martin var så gullig och stoppade om mig innan han åkte till jobbet och resten av dagen gick jag bara mellan sängen och soffan.. När klockan blev sju kände jag att det var dags att göra ett försök att rycka upp sig, så jag städade huset på allt som struntats i under mina sjukdagar och en timme senare var det färdigt. Mina tvångstankar må vara borta men känslan av ett nystädat hus.. ah.

Åkte in till stan för att handla. Passade på att köpa lite extra grejer för att mysa till det, i den mån jag kunde.



Jag köpte rosor, pizza och kanelbullar, tännde en massa ljus och väntade på att Martin skulle komma hem från jobbet. Sista ätardagen till ära myste vi framför en massa serier och nu var jag fullt och fast besluten om att komma igång igen, med träning och strikt kost..



Ny vecka med nya möjligheter. Jag var fortfarande förkyld men kände mig betydligt bättre, och taggad. Vi tog det lugnt på morgonen, åkte sedan och besiktigade min bil som för övrigt gick igenom, tog en fika och sedan åkte vi till gymmet för första gången på en vecka för min del. I vanlig ordning stod marklyft och baksida lår, rumpa och nedre delen av ryggen på schemat. Det var tungt men jag tog det hyfsat lugnt, och träningsvärken satt som en smäck dagen efter..









På kvällen höll jag i mitt första bodypumppass på evigheter.. Det gick bra men jag var helt slut efteråt. Resten av kvällen spenderade jag i soffan under ett täcke, med Martin och filmen The Fault in Our Stars.. Tyckte nog om den lite mer än jag vill erkänna, haha. Och lite nyttigare snacks än vad det varit det senaste.



Tisdag morgon och frukost av den bästa sorten, havregrynsgröt. Vi var på gymmet och jag körde ett pass lats och biceps, ett riktigt bra sådant för ovanlighetens skull.



Någon var helt utslagen när vi kom hem och sov på soffan i nästan två timmar under tiden jag grejade och lagade middag i form av minipizza!



Gjord på proteinbröd, ost, salami och oregano. Väldigt gott och helt okej som alternativ till vanlig pizza.





Den här måste jag visa också! Jag fick den av Martin, en så kallad dash crab att ha i bilen, för att hålla i t.ex. mobilen eller dricka.  Helt awesome, älskar den!

Igår  var det onsdag och jag jobbade 10-19. Men jag var ambitiös och full av energi så jag gick upp klockan sju och åkte in till gymmet för att köra ett benpass innan jobbet. Jag känner mig alyltid så svag på morgonen men det gick rätt bra ändå.






Lite formkoll.. Måste säga att jag gillar de här bilderna. Jag är inte supersmal eller superfit men jag ser stark, hälsosam och kvinnlig ut. För att klappa mig själv på axeln.

På kvällen, efter jobbet åkte jag in till gymmet och höll ett pass bodypump, och Martin var med också. Efteråt var jag helt död och spenderade resten av kvällen i sängen, lyssnade på musik och njöt av en massa värmeljus  (eftersom elen slutat funka i halva huset så har jag ingen strö på mitt rum). Jag har fått en massa kliande utlag på handlederna smo stör mig när jag ska sova men jag hoppas de beror på den starka parfymen jag använt det senaste.. Nåväl.

Nu har jag snart tagit mig igenom andra säsongen av Breaking Bad och tänkte ta itu med pappershögen innan det är dags att åka till jobbet. Jag känner mig hyfsat lugn och harmonisk på insidan och jag har nog förkylningen att tacka för det.. Den tvingade mig att stanna upp och bara andas.

Ha en bra dag hörreni!