save my soul

Det är någonting med mig som varit off den senaste tiden. Jag har känt mig väldigt omotiverad och trött. Tror det har helt vansinnigt mycket att göra med att jag varit sjuk. Halsen och näsan är fortfarande inte bra, och tillståndet har liksom inte förändrats sedan helgen. Fortfarande lika krasslig och täppt. Fast jag mår bra annars. Halsen gör som sagt inte ont, den bara.. är rosslig. Är det ens ett ord? Ni fattar. Ingen träning är lika med en understimulerad Ida vilket antagligen har en k-relation med glöden i hjärtat som lyser med sin frånvaro. Jag hoppas vara hyfsat återställt på måndag och då vill jag bara återuppta den där vardagen med högt tempo och mycket glädje i det jag gör. På en måndag. För man skulle aldrig någonsin kunna börja om på ny kula någon annan dag i veckan! Gnäll, gnäll, gnäll. Så nu är jag klar.

Så i tisdags var jag på HLR-utbildning i Tanum. Som sagt inte jätteroligt men jag tycker den är bra. Det är så värdefulla två timmar ändå. När jag kom hem på kvällen sedan hämtade jag posten och hittade en avi, och Martin gick med på att ta en sväng in till stan för att hämta ut mitt paket.

Som en liten välbehövlig ljusglimt hade min beställning från Bub Store kommit. Den där katten, ni vet. Jag hade handlat lite prylar i hennes webshop där pengarna går till välgörenhet för djur i nöd! Och med i paketet var bland annat..



Dessa ljuvliga knästrumpor! Har aldrig någonsin använt sådana överhuvudtaget men jag bor i dessa nu. Så fort jag kommer hem är det Bubstrumporna som gäller. De är underbara att sova i!





Och min egna Lil Bub i gosedjursform. Älskar gosedjur. Kommer aldrig någonsin växa ifrån dem. I samband med detta har jag infört nya kvällrutiner.. jag blandar ett glas med kvällsdosen av FitLine, sväljer ner den med två ZMA-tabletter, myser i mina strumpor med min Lil Bub och tittar på Glee. Sedan somnar man gott. Det kan låta fånigt men det är sådant som sätter guldkant på vardagen tycker jag!

På onsdagen jobbade jag på Västra. Det var så skönt att vara tillbaka! Även om jag kanske inte skulle ramla ihop och stendö av en veckas vila till.. Men det betalar ju inga räkningar. Dagen gick sjukt fort och när jag slutat bilade jag in till Kaffedoppet för personalmöte med Cherry. Fick värdefull information och nöjet att avnjuta en fika i varm vårsol.. Fantastiskt.



När mötet var avslutat tog jag en spontantur hem till Söle. Umgicks med familjen och farmin bytte bromsar på min bil.. Så nu skakar den inte sönder till mindre beståndsdelar varje gång jag bromsar.



Det var en mysig kväll hemma. Jag kan tala om att det är inte lätt för mig att känna att jag växer upp och flugit ur boet alltså, haha.. Kan tänka mig att det är svårt i egenskap av förälder, när ens barn blir stor nog att flytta hemifrån. Men jag har en del separationsångest jag också. Det är alltid så skönt att känna att jag har familjen nära.

Igår jobbade jag på mellanbutiken men började inte förrän klockan tolv. Jag sover så jäääkla tungt nu för tiden, men känner mig aldrig utvilad när jag vaknar. Jag brukar ju registrera min sömn och i två veckor har jag uppnått mitt mål att sova minst sju timmar och snittat 8 timmar per natt. Har aldrig varit så ordentlig med sömnen tror jag, men ändå kan jag sova tio timmar utan att vakna.. Känner mig som sagt var aldrig riktigt utvilad. Så igår vaknade jag, åt frukost, och sedan gick jag och la mig igen. Säger ju att något är fel på mig nu, haha.. Var är motivationen, drivet och energin? Hoppas den kommer tillbaka i takt med att min slemmiga hals återhämtar sig.



Väl på jobbet hämtade jag upp min påskpresent från Bodypower, och den påsen räddade min kväll kan jag säga.. Jag åt i och för sig bara marsipanäggen men jag bytte till mig ännu mer marsipanägg av Sanja så hela kvällen satt jag och småkäkade ägg av den mindre hälsosamma sorten.. Men gott som attan var det!

Det blev en kort kväll för mig igår, när jag kom hem rakade och färgade jag håret. Men det blev inte bra. Färgen fäste jättedåligt. Tror jag ska gå till frissan och göra det ljusare och sedan färga rött igen. Jag vill ha väldigt chockrött hår egentligen men det blir bara mörkare/brunare för varje gång jag färgar. Men rakningen blev bra i alla fall. Och det är ju trots allt bättre nu än det var innan. Men sedan räckte inte energin längre och innan tolv bara kraschade jag. Tror Martin tycker jag är ett superroligt sällskap nu för tiden. Han fick för övrigt nytt jobb idag! Åh älskade, är så glad för hans skull! Det känns som att livet kan ta en ny början nu när vi båda fått komma loss från Max, inte blir så trötta, jobbar rimligare tider, tjänar mer pengar.. Livet kommer bli lite enklare. Och mer tid och energi åt varandra, haha. Men jag hade inga tvivel, visste han skulle fixa detta! ♥



Idag var en sådan där dag då man vaknar upp och de negativa tankarna liksom hängde som ett moln ovanför huvudet direkt man öppnade ögonen.. (Jag avskyr att känna så! Men jag tror det är viktigt att acceptera, mycket hänger ihop med att jag är sjuk och begränsad, det bara är så. Man får rida ut stormen helt enkelt!) Så jag piffade upp tillvaron med att byta tygpåse till den jag beställde från Bub Store. Hahaha åh.. den kissekatten gör mig så glad alltså.

Lyckades vända på humöret under dagen, trots att jag känner mig trött och sliten och kör dubbla pass idag.. Japp, jag ska jobba på Cherry ikväll. Åker in om en timme eller så. Jag försöker vara positiv. Jag försöker verkligen. Jag menar, livet är ju bra. Kanske rent av jättebra, i dagsläget. Men man blir så bortskämd, tar förgivet och blir vardagsblind. Men innerst inne är jag glad och tacksam för vad jag har och är. Försöker bara skaka av mig känslan av att livet är pausat när träningen inte blir av. Det är så lätt att känna att det man gör är meningslöst för man tar sig ändå ingenstans. Men på senare tid känner jag mig mer och mer mån om att ta tillvara på tiden och disponera den väl. Inte nödvändigtvis vara produktiv men känna att jag gör saker som gör mig glad.

Häromdagen sa jag till Martin att det är så sjukt för jag är så solklart estetiskt lagd. Jag älskar att skriva, teckna, fota, redigera bilder, hålla på med musik etcetera. Men för att vara estestiskt lagd så är jag i samma veva så sjukt okreativ. Jag är så kass på att skapa själv. Jag har hållit på med musik i så, många, år - men aldrig skrivit en egen låt. Jag har svårt att hitta inspiration och måste liksom vänta på mina små ljusglimtar för att kunna utöva dessa intressen. Men efter att ha spånat en stund så insåg jag att det är nog min självkänsla som sätter stopp. Det är nog inte jag som är okreativ egentligen. Det är nog jag som tvivlar på att jag faktiskt kan. Så jag ger upp innan jag ens försökt. Jag tänker "det är ingen idé för jag kan inte". Efter denna insikt känner jag mig så sjukt mer peppad att försöka. Lägga ner tålamodet som behövs för att kunna utveckla dessa intressen och faktiskt ha glädje av dem. (Att titta på Glee väcker så starka känslor hos mig, haha.) Jag är ju duktig på allt jag tycker om att göra, men jag gör det så sällan för jag tvivlar på att jag kan, eller att det kommer bli bra. Och tanken slog mig häromdagen att livet rullar på och jag tycker jämt att jag inte har tid.. men inget plågar mig så mycket som vetskapen om att om jag inte tar tillvara på nuet så kommer ångesten på min dödsbädd komma åt mig innan någonting annat tar livet av mig.

Så djupt det blev, men jag menar det verkligen. Jag vill så gärna hitta den där balansen i livet och det känns som att jag sökt och väntat i flera år. Men jag tror att jag har goda förutsättningar nu. Släppa tvångstankar och prestationsångesten och bara hitta vad som gör mig lycklig och sedan göra det om, och om, och om, och om igen. Ibland önskar jag att jag bara kunde skita i vad jag känner, inte tänka, bara göra. Det går. Men det tar tid att lära sig, precis som med allt annat.

Nu ska jag förbereda mig för att rocka nattpass.

Kärlek till er! ♥
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.


Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
Trackback