maybe

Så där hörrni!



Jag tog mig en powernap på rasten idag, la mig på lagret och sov i 20 minuter. Det är mitt liv i ett nötskal idag, mycket hektiskt, väldigt trött, försöker fokusera på rätt grejer. Därför har bloggen blivit lidande under en längre period, nästan tre veckor tror jag. Ju längre jag väntar desto jobbigare blir det att få tummen ur och recapa men idag så, kände jag att orken fanns där. Jag är så sjukt trött men inte sliten på samma sätt som förut. Det har varit så otroligt mycket nu de senaste veckorna, jag har haft en bara-vara-dag hemma på 20 dagar tror jag. Annars har det varit massa jobb eller andra aktiviteter. Det är tur att jag tycker mitt jobb är roligt och att alla andra aktiviteter hela tiden varit något jag sett fram emot för annars skulle jag aldrig orka med det här med att åka hemifrån tidigt på morgonen och komma hem sent på kvällen. Jag verkligen fyller ut timmarna så jag får ta en dag i taget. Jag går in på ett nytt schema i september med färre timmar och man vet ju aldrig hur mycket extrapass jag får möjlighet till att ta, därför har jag jobbat som fasen nu i augusti. Jag har allt som allt varit ledig två helger under hela sommaren, den ena var för att jag var magsjuk. Men slutspurt in i mål nu! Är ledig först om några dagar (med inventering på schemat, jäj) , men då är det tre dagar. Då, mina vänner, ska jag vara i pyjamas hela dagen.

Martins föräldrar har varit på besök i två veckor men jag har nästan inte hunnit träffa dem. Alls. Jag har lite dåligt samvete över det förstås men det är svårt att räcka till, särskilt nu när skolan drar igång igen och alla vänner åker tillbaka till varsin studieort. Många människor att träffa mellan jobben! Det är så träningen har legat ganska långt ner på priolistan både för tidens och kroppens skull men jag har inte tagit skada av det. Det är bra för mig.



Ungefär så där. Det är skillnad mellan att ha ett packat schema och att vara stressad! Prioritera sömn är viktigt för mig också, annars orkar jag ingenting.

Så en jäkligt lång återblick på dessa dagar kommer här, med mycket selfies och ännu mer bilder på katt..er. Jag låter bilderna tala mycket för sig själva men jag ska berätta lite mer ingående om vissa grejer. Here goes!



Nytt proteinpulver och vassle som kom in i butiken nyligen, tyckte verkligen de var värda pengarna.



Det är modigt att ligga på den där mattan, Lana drar rumpan i den..



Jag fick hem en bit av mitt favoritbröd med hälsningar från Sanja! Med nötter och frukt, perfekt med lite bönpartajpastej på.



Lanas favoritplats.



Bowies hade en ledig dag med Lana.












Dessa otroligt uttrycksfulla ögon alltså..



Invigde min nya outfit från Reebok!



Och blev besviken för jag trodde jag glömt beställa ett par strumpor, men de kom dagen efter, i ett eget paket..



Kolla! Tjejen som aldrig svettas.. Jag övade GRIT Strength eftersom jag skulle på grundutbildningen till helgen. Koreografin skulle sitta tills dess och som vanligt var jag ute i god tid. Eller?

Dagen innan det bar av till Göteborg, på kvällen, när jag hade 40 minuter kvar att jobba, skrev Martin att Lana hade börjat föda! Jag fick så bråttom hem! Under en ganska kort period kom två små bäbisar, en vit och en sköldpaddsfärgad men sedan hände inget mer på väldigt lång tid.















Det syntes klart och tydligt att det var fler bäbisar i magen men något var fel. Vi googlade lite eftersom det tog så himla lång tid och hittade att det inte bör ta mer än två timmar mellan bäbisarna. Jag var orolig när vi gick och la oss, mest orolig för Lana som verkade alldeles livlös nästan. Vi hade mycket kattungar när jag var liten och jag är långt ifrån expert på ämnet men jag minns att kattmamma ändå var aktiv och tog hand om bäbisarna. Men Lana bara låg och stirrade. Jag hoppades ingenting skulle hända henne. Den mörka kattungen verkade inte heller må bra, den var ganska stilla och andades inte så djupt, låg med huvudet åt fel håll och försökte inte dia. Det verkade inte alls lovande så ja, jag var orolig.



Halv sex på morgonen kom nummer tre, som var dödfödd. Sedan kom två till. Så någonting hade gått snett men nu var det över, och alla förutom den lilla mörka verkade okej,. Det var lite jobbigt att lämna dem men Martin och hans föräldrar fanns hos dem hela tiden och det avr skönt att veta. Så jag gjorde mig i ordning för Göteborg och grundutbildning i GRIT!



Rekordvikt! Målet är över 60 kilo, haha. Har ändå gått upp 7 kilo sedan jag började träna.

Efter första dagen på utbildningen körde vi fel när vi skulle hem. Mötte en man som satt i bara skor och kalsonger i gräset, vi stannade och frågade om han behövde hjälp och han bad om en tia så han kunde köpa mat. Han hade blivit vräkt från sin lägenhet och hade ingenstans att ta vägen. Fy vad det var tungt att se; hemlös och så hungrig att han hallucinerade. Sanja gav honom en hundralapp men så mycket mer än så kunde vi inte göra. Det var jobbigt faktiskt.



Nåväl, utbildningen rullade på under dessa två dagar och jag var så trött mot slutet att jag antingen såg trippelt eller bara svart. Fy fan så mycket vi hade tränat under dessa två dagar. Jag var faktiskt inte alls särskilt nervös, jag har gått två Les Mills-utbildningar tidigare och vet liksom mer eller mindre vad jag har att förvänta mig.



Gänget!

Kvar till absolut sist var Sanja och jag för att få våra utvärderingar.



Solklart godkänd! Våra två tränare var supernöjda med mig och hade varit redan från början sa de. Det här är den enda av de tre utbildningarna där jag inte känt att jag liksom snavat över mållinjen utan jag har känt mig ganska självsäker hela vägen rakt igenom. Är väldigt tacksam över att jag har instruktörsrollen i bagaget, då kan man fokusera bättre och slippa vara nervös inför den biten.

Det bar sedan av hemåt!



Martin hörde av sig på vägen hem och skrev att den lilla svarta kattungen inte klarade sig. Sorgligt förstås men jag fick ändå intala mig själv att det var bra att den gick bort innan vi blev tvungna att ta bort den själva. Och det låter hemskt att säga det, men ju mindre kattungar vi tar in i världen desto bättre känner jag.. Vi hade fem tingade men nu fanns det bara tre kvar och det var skönt för då vet man att alla kommer få ett hem om tolv veckor. (Och om någon mot förmodan ändrar sig så stannar nog en av katterna hos oss.. Har Martin sagt.)

Det var så skönt att komma hem, till famij, kattungar och ett hem som doftade av rosor. Älskar att ha blommor framme på köksbordet! Dagen efter stundade jobb men jag ställde faktiskt in kvällens bodycombat för min kropp var ett vrak.. Vi körde igenom GRIT-passet typ 14 gånger på två dagar, skojar inte.



Lillebror fyllde år också, hela nio år faktiskt. Jag var där en snabbis och lämnade present i form av lego, åt tårta och drack en köpp.
 


Min älskade skrutt!



Emelie provade på hans gör-din-egen-vulkan-kit, haha.
 


Jag tog med mig en bit tårta hem till Martin.. vilket jag glömde informera honom om.. så jag åt upp den själv fyra dagar senare, haha. #gainz




När kroppen återhämtat sig efter helgen körde jag GRIT igen, övar gärnet nu tills releaseveckan! Vi körde den nyaste releasen på utbildningen och eftersom den inte släppts officiellt ännu får vi vänta några veckor så vi är i fas med de andra klubbarna. Lite tråkigt men så är det! Jag har haft kontakt med gruppträningskoordinatorn och verkligen lagt fram förslag på hur vi ska kunna jobba oss runt det här så vi kan sätta igång tidigare, men till fick jag ge mig och inse att jag måste ta till min starkaste sida och vänta tålmodigt. Host.





Mer av Lana-banana och hennes bäbisar.















PJ kom hit! Eftersom jag jobbar så mycket fick vi inte ihop en dag då båda var lediga, men hon hälsade på mig på jobbet, och efteråt köpte vi godis och åt pizza och kollade på Jurassic World. Dreglade över Chris Pratt. Så några timmar fick vi i alla fall!
 






De började öppna ögonen!







Min enda lediga dag.. Ljuuuuvligt! Jag låg ute och sov i solen, dreglade på kudden men utöver det var allt perfekt.



Åt frukost i lugn och ro iklädd Martins löjligt stora GASP-tröja som han fått av mig. Men den doftar ju så gott!

På kvällen åkte vi in till gymmet för att jag skulle få öva GRIT på Martin. Tänk vilken klippa till pojkvän jag har, som stöttar och ställer upp. En av de få grabbar jag känner som inte bojkottar gruppträningskoncept. Vi krigade oss igenom både Strength och Plyo, aldrig mer haha. Älskar dig så. ♥



Vi fick paket från MMSports!



Ellen fyllde år nyligen så vi firade henne i förskott i samband med hennes avskedsfest, eftersom hon flyttade till England förra veckan. Hon bjöd på tacos, alkoholfrittvin och kladdkaka gjord på svarta bönor (!) och dadlar, sjukt god faktiskt.

 
 




Det var jobbigare än jag trodde att säga hejdå. Hon flyttar ju till England för att bo där tillsvidare och det känns så himla långt bort men samtidigt så kommer vi antagligen ses oftare nu än vi gjort det senaste, för när hon väl kommer hem så lär man ju ta sig tid till att ses. Jag är glad för hennes skull och hoppas det kommer gå bra.

Dagen efter @ Bodypower och jag provade att locka mitt hår.












En kund kom in och blev som i eld och lågor när han såg att vi hade Corti:cut från Self. Han rekomenderade den så himla hårt att jag var tvungen att köpa en burk. Den hjälper till att hålla nivåerna av stresshormonet kortisol nere. Bland annat ger det mer framfart för östrogen som annars hålls tillbaka av kortisolet. Det motverkar alla symptom som uppstår av stress helt enkelt. Jag kan inte föreställa mig hur den skillnaden skulle kännas men tyckte det kunde vara kul att prova.

Titta så tjusigt de har gjort på gymmet!





Poser pictures..







 

Stay with the fight!


Kickstartade sedan veckan med ett bröst- och tricepspass innan jobbet. Jag var så jäääkla trött, sömnig liksom, men det gick bra.



Nytt album av Disturbed, min nya träningspartner for sure!


Åkte och hämtade ut paket. En massa kläder till både mig och Martin samt min healthy box. Vi var som barn på julafton! Senare på kvällen åkte jag till min fina Emma för att äta smörgås och dricka te. Sitta i sängen och bara mysa och prata, precis som förr. Timmarna bara sprang iväg men vilken fantastisk stund vi fick!



I paketet låg bland annat ett par skor med specialdesign! Med egen text på varje sko. På ena sidan står det Shorty-B, en derivata av ett av Martins smeknamn på mig och på andra sidan står det True Grit. En liten ordvits så där men också en påminnelse om att jag är gjord av rätt virke för att uppnå mina mål. Jag älskar det jag gör och är ihärdig med den här livsstilen.



Bildbomb på kissekattbäbisar.













Det är så svårt att slita sig från dem på morgonen även om man har bråttom till jobbet.



Ännu mer kläder från Reebok. Efter ett ryggpass, moronen till ära.

Och sedan såg jobbutstyrseln ut så här.





Freddybyxorna är nya, de var på utförsäljning på deras hemsida. Underbara! Linne från Reebok.
 


Bowiesbun överraskade mig på jobbet, och med sig hade han en fresh från Honeycomb! Min favorit! ♥



Och till katten hade han köpt Evian... Haha! Så här är det, vårt kranvatten är inte riktigt okej, det går att dricka men smakar förskräckligt. Det är höga halter av järn i tror jag.. Så vi brukar ha vatten i en dunk men den var tom, och katten behövde vatten. Men Martin sa att jag absolut inte fick berätta för någon att han köpt vatten åt katten, så nu skriver jag det överallt.

I lördags gick jag upp tidigt och bilade mot Göteborg och påbörjade en lååång dag. Först ut var kvartalsutbildning i bodypump med Ida Sarström, tränaren vi hade sist. Är jättenöjd med utbildningen, Ida är väldigt lättsam och lekfull. Vi hade bodypump-quiz och mitt lag vann! Varsin kexchoklad fick vi och den satt som en smäck innan jag fick stressa vidare till nästa utbildning som var bodycombat. Som jag sedan fick stressa ifrån för jag hade en tid att passa, men jag hade väldigt roligt!



Jag mötte upp en tjej med hennes katt på centralstationen. De kunde nämligen inte ha kvar sin katt och hade vänt sig till en organisation som heter Kattjouren, i Skåne. De hade hittat en ny ägare i Torsby och behövde hjälp med att transportera honom. Eftersom jag trodde Torsby låg nära Forshaga och att min mamam skulle vara hemma så erbjöd jag mig att köra sträckan Göteborg-Torsby. Dock låg Torsby mycket längre bort än jag trodde och mamma tog en tur till Strömstad den helgen men jag kunde ju inte backa ur. Så jag tänkte positiva tankar, hämtade upp katten och bilade sammanlagt en omväg på 40 mil. Tiden gick förvånansvärt fort faktiskt. Jag fick inga bensinpengar (hade gärna önskat att de nya ägarna slängt in en slant när de ändå visste att jag tagit en stor omväg, det enda de behövde göra var att gå utanför dörren och möta mig på parkeringen..) men bilen gick på "tack så mycket" och ett gott samvete den dagen.







Dante var inte nöjd, haha. Men nu har han fått ett nytt hem!






Torsby by evening. Klockan började bli mycket och jag var så jäkla hungrig.. Jag hade gjort en matlåda med ris och fyra laxfiléer men den hade legat i en varm bil alldeles för länge och blivit dålig så det var några mindre välspenderade 100 spänn. Tur för mig hade Rasta i Grums öppet och när jag kom in ursäktade jag hela min existens verkligen.. Jag vet hur jobbigt det är när gäster ramlar in nära stängning och man har städat och gjort rent. Men jag fick superbra service och det var inga problem alls, maten smakade fantastiskt den med!



När jag väl kom hem somnade jag ståendes i duschen. Fy fasen så skönt det var att få lägga sig i en ren, mjuk och nybäddad säng.





Morgonen efter var det upp och hoppa i vanlig tid. Jag har ju flyttat in Lanas sovkoja till mitt rum och sedan dess har jag märkt att hon betett sig lite konstigt. Varje gång mitt larm på mobilen går kommer hon farandes som ett skott ut, ställer sig vid mig och ska gosa. Hon är aldrig så kelig som när mitt larm går. Jag har aldrig förstått det riktigt, jag har trott att hon blivit rädd och orolig men igår slog det mig. Hon satte sig och tittade på mig. Jamade, gick en bit, satte sig, tittade på mig.. Steg för steg hela vägen fram till matskålen. Då insåg jag att hon nog lärt sig att ett av det första i mina morgonrutiner är att ge henne blötmat, så hon vet att när väckarklockan ringer och jag vaknar - då är det dags för frukost!



















Alltså titta på dem.. ♥



En bild på Lil Bub i partyhatt, tillägnad min vän Adis som fyller år idag!



På lunchen idag köpte jag mig en lyckokaka, så här stod det i den. Jag har en del funderingar inför framtiden, det kommer hända en del med gruppträningen på gymmet, kanske kommer jag få ytterligare en arbetsuppgift och eventuellt börjar jag studera i oktober. Fick en massa positiva besked idag så snart ska jag bestämma mig! Är rädd att jag tar på mig för mycket men jag måste också komma ihåg att jag jobbar mindre på Bodypower framöver. Det kanske är bra för mig att inte jobba heltid, så jag får tid över till annat. Jag nöjer mig bevisligen inte bara med en syssla.



This! ↑



En till bild på Lil Bub för att göra din dag lite, lite bättre.



Det var allt för mig denna gången! Stay tuned så ska jag försöka uppdatera mer frekvent. Jag sov bara 6 timmar inatt så ingen träning för mig, kan behövas en vilodag efter helgen som var och träningsvärken överallt.. Och mitt knä som har ett hoppande muskelfäste har blivit så mycket värre på dessa två dagar. Förr small det bara lite och var obehagligt men nu är det superömt och gör väldigt ont. Jag ska börja vara noggrann med att stretcha och massera varje kväll och se om det blir bättre, annars är det professionell hjälp som gäller. Och Martin, han får massera mitt knä också.

Nu ska jag se vad resten av kvällen har att erbjuda. ♥
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.


Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
Trackback