give me your love

Idag har varit en helt fantastiskt bra dag. Jag har varit grym. 


I vanliga fall brukar dagarna ha ganska högt tempo och jag brukar vara på språng även när jag är ledig. Är jag inte det brukar jag sova bort hela dagen för att jag är helt slut. Men idag var inte så riktigt, för att det jag planerat föll liksom bort grej för grej och tillslut stod jag här med en helt ledig dag till mitt förfogande och ingen tid att passa.

Jag hade en mysig morgon med Martin som åkte till jobbet vid tolv. Jag satte igång robotdammsugaren och började gå efter och sopa i hörn och skrymslen som den inte kommer åt. Fick sedan idén att moppa golvet i vardagsrummet, köket och på badrummet. Sagt och gjort. Dammtorkade inne på toaletten, skurade rent all porslin. Hängde upp en maskin tvätt och tvättade mattor och vek tvätthögen som legat i en vecka. Tog kort på hästgrejer och la ut på säljsidor på FB. Bar ut lådor till skjulet, bar ner andra lådor till garaget, slängde skräp och gav fåglarna mat. Satte upp en tavla i hallen. Möblerade om i sovrummet, ställde bland annat in nattduksbordet från farmor. Gick igenom en hel påse med smycken och sorterade och la allt för sig i en egen zipbag. Dammade hela huset. Städade Martins skrivbord. Tog hand om två dagars disk. Bäddade. Organiserade Martins garderob. Lagade och åt lunch framför ett avsnitt Six Feet Under. Rensade kattlådorna och fyllde på sand. Uppdaterade mobilen. Åkte till stallet vid sju och tog kvällspasset och fick till ett kort barbackapass i paddocken.

Det sjuka är att jag gjort allt detta med en sånotrolig harmoni. I vanliga fall brukar jag stressa med saker som "måste" göras för att jag inte hinner göra dem de dagar jag jobbar. Men jag har verkligen fått slappna av och rensat huvudet och bara känt mig så tillfreds. Det har varit så gott som omöjligt för mig, ju mer jag städar desto mer brukar tvångstankarna sätta in och pusha, säga pt mig att göra lite till och lite till och lite till..

Men idag har jag tamejfan behärskat konsten att vara effektiv men utan att känna en sekunds stress utav det. Inte är det för alla saker jag gjort som jag är grym, men för att jag mått bra utav det och tagit mig en dag helt för mig själv och bara slappnat av på mitt eget sätt.

När jag kom till stallet idag och skulle hämta Sophie i hagen var jag beredd på att behöva jaga henne, nu när de går på grönbete brukar de aldrig vilja komma in. Men när jag ropade kom hon halvspringandes mot mig! Under det ögonblicket bara slog det mig att herregud vad jag älskar dessa underbara djur. De gör mig så mycket gladare hela tiden. De ger mig sinnesro och kärlek. Hoppas de känner att jag älskar dem som jag gör.

Glad påsk förresten!

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

chip on my shoulder

Hej på er.

Jag känner mig ostrukturerad och ur gängorna. Jag försöker uttrycka hur jag mår och känner mig men tappar orden på vägen. Det är verkligen jättesvårt att förklara, jag känner mig bara tom i huvudet. Inte på ett utbrändhetsliknande sätt utan på något helt annat.. jag vet inte.

Därför har jag tagit en liten inofficiell bloggpaus. Ända sedan farmor gick bort och sedan jag satte igång projektet med att köpa häst har jag helt enkelt inte riktigt haft ett behov av att dela med mig av hur jag känner eller tänker. Konstigt nog. Det har varit tillräckligt att försöka få bukt med tankarna inombords. Jag har liksom blivit nästan lite överväldigad av grubblerier och tankar att jag inte riktigt orkat skriva ner dem. Känslorna bearbetas på högvarv ändå.

Det låter verkligen som jag mår jättedåligt, men det gör jag inte. Jag känner mig lite trött igen och jag känner mig ledsen i korta episoder, men jag gör vad jag behöver för att funka till vardags och inte må skit utav det. Att skriva av mig känns inte som ett essentiellt behov för överlevnad just nu, även om jag längtar tills jag kan berätta vad som hänt de senaste veckorna.

Hoppas ni mår bra och tack för att ni fortsätter titta in varje dag trots att uppdateringarna lyser med sin frånvaro.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.