melodies of life

Häj bloggen.

Jag är så himla sjuk. Och låter alla veta det. Feber och rinnig näsa och dålig mage men framför allt väldigt ont i halsen. Känns som jag snortat chilipulver och sprungit ett maraton och svalt taggtråd. Blir inte ett dugg bättre med tiden. Kan inte minnas när jag var så här förkyld senast!

Anyway igår gick jag till jobbet och hade en helt okej dag. Ställde in combaten i stor protest men blev mordhotad till det. Hade sett fram emot den så mycket, och så var jag så kass.. hade ju aldrig gått ändå.

På väg hem från jobbet, precis när jag körde ut från parkeringen så fick jag väja för en promenist (norska, ok) som gick över vägen (mot mig) och var så VANSINNIGT nära och jag såg henne i sista sekund och drog sidan av bilen i räcket. So there's that. Jävla skit alltså. På exakt samma ställe som jag kommit emot vår soptunna här hemma, så jag bättrade på revorna kan man säga. Påminn mig om att berätta vad som hände när jag skulle hämta Signe och körde på en grusväg helt täckt av is i lång uppförsbacke. Varför kan jag inte bara köra som folk? Lyckades väja för en ekorre på väg till jobbet dock.

Satt en halvtimme senare hemma i soffan, grät av frustation, åt glass och kollade på My Cat from Hell. Då vet man att man nått någon form av botten.

Somnade i Martins säng så gott som sittandes med uppfälld huvudände och öppen mun och snoozade i tre timmar innan jag kom en minut sent till jobbet och tänkte positiva tankar för att överleva dagen. Eyes on the prize, Ida. Typ den enda anledningen att jag bet ihop och gick till jobbet idag var för att vi skulle till stallet efteråt. Jag kan ju inte sjuka mig och sedan åka till stallet, och att missa en ridlektion kommer inte på fråga så länge jag kan sitta upprätt!

Idag hade vi hoppning och jag trodde min sista stund var kommen. Är så jävla rädd för att hoppa. Även om jag hoppade mycket när jag hade egna hästar så har hoppning alltid varit läskigt och obehagligt (hade en häst som alltid rusade mot hindret, tvärnitade och sedan hoppade jämfota över, väldigt otrevligt) så även om jag kommer in i det så lär det ta lång tid innan jag blir trygg. Jag hade hoppats på att Viktoria skulle erbjuda att lägga ner hinderna till bommar på marken för min skull men det gjorde hon inte och det var jäklars tur, för annars hade jag fegat ur. Fick jättesnälla Angelo som hoppade oavsett hur bra eller dåligt jag red, men för det mesta flöt det på riktigt bra på främst de moment jag trodde skulle vara svårast. Så det var kul.

Något mindre kul är att jag fick meddelande av jourhemmet till Enzo ikväll att han är sjuk. Så imorgon blir det att rusa till veterinären klockan åtta. Så innan dess måste jag åka till Gunilla och hämta vårt betalkort och sedan hämta Enzo och vara på plats 08.00. Jag är så himla orolig för honom. Har hundra grejer att göra imorgon och hoppas verkligen att jag känner mig piggare för annars kommer jag inte orka..

Önska oss lycka till.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.


Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
Trackback