Change of Seasons

 

Solnedgång hemma på Stora Ytten.



På ridskolan hade vi kvadrilj för ett tag sedan och på skoj föreslog jag att vi skulle ha gymkhana vid något tillfälle. Det här tog ridläraren ordagrant och småtjejerna i en annan grupp antog utmaningen på blodigt allvar. Jag var som bekant är sjuk vid det här tillfället men fick fint bita ihop och dyka upp ändå, de gjorde ju trots allt detta för att det var mitt förslag. Vi förlorade med 3-6 har jag för mig. Men vad vi kämpade. Vissa av oss. Jag hade ingen aning om vilken tävlingsinstinkt jag hade men jisses.



Katterna claimade hundbädden.





Och jag invigde mig ett par nya shorts. Hallå vilket väder vi haft hittills denna sommar? Är det inte amazing?!



Vi åt lunchburgare på Bullseye Saloon. Jäklars vad jag gillar det stället. Hamburgare är nog min favoritmat.



Stoppade pressarna då jag gick vitklädd. Helt galet.



Grejade vid mitt nya skrivbord! Löv it!



Powernaps.



För ett tag sedan anmälde jag mig till Tobiasregistret. Ett register för donation av blodstamceller. Fick hem två tops för att gnugga mot insidan av kinden och skicka tillbaka för att se om jag är en potentiell donator. Tänk vad coolt det hade varit, att få rädda livet på någon bara genom att donera lite blodstamceller? Ska bli blodgivare också. Och registrera mig som organdonator om jag kolar vippen. Det enda jag inte skulle vilja donera är hornhinnan eller ögonen (om man nu sysslar med sånt men det tror jag). Det är liksom lite för intimt tycker jag, men jag kanske ändrar mig någon gång.



När det var Yoga-dagen hade Strömstad Galleria anordnat ett litet event, med yoga med bästa Hanna, frukost efteråt och man fick goodiebags sponsrade av Nordic Wellness, Bodypower och Strömstad Spa. Drog med mig gubben dit och träffade två gamla klasskompisar som vi sedan åt frukost med. En fantastisk start på dagen.





Mjautemis.



En annan sköj sak är att jag har bott på Stora Ytten i fem år nu och INTE VETAT ATT VI HAR EN SJÖ HÄR. Hur är det ens möjligt?! Där finns en stor, jättefin brygga och hela kitet! Vi har varit där några gånger, jag har alltid sett mig själv som en stor badkruka men bara jag får gå i låååångsamt så vill jag aldrig gå upp sedan. Så länge det är en sjö. Är alldeles livrädd för havet.











Vi hade gett oss ut på cykeltur och Martin höll på och envisades med att cykla bara lite till.. bara lite till.. bara upp för den här backen.. bara runt kröken.. nu är det ju nedförsbacke så nu kan vi rulla och njuta av att inte behöva trampa. Etcetera. När vi kommit en bit sa han "om vi bara fortsätter rakt fram nu tror jag det är kortare hem än om vi vänder".

It.

Was.

Not.

Det slutade med att vi cyklade inte mindre än en hel jävla mil. Jag var fortfarande sjuk bör tilläggas. Men det var himla trevligt ändå, trots att jag trodde jag skulle dö. Fint väder.

Jag hittade ett (1) smultron i vår trädgård. Älskar smultron. Ska odla smultron nästa år.

Tog emot denna på jobbet. Vet inte om det var komiskt eller tragiskt. Vem du än är så hoppas jag du återfår håret, min norska vän!

När chefen Emma tycker synd om en för att man jobbar på midsommar och inte hinner fira något alls, då bjuds det på fika faktiskt! Himlans omtänksamt måste jag säga.

Fast handla på Ica hann jag. Hallon, kattmat och proteinmilkshake. Midsommar är gjord.



Hann med en ridtur på Soffipropp morgonen efter. Perfekt start på dagen innan jobb.



Efterlängtad leverans från VetZoo.



Bland annat två nya kattlådor speciellt anpassade för pellets. Nu har det visserligen gått åt helvete med att få det att funka bra men skam för den som ger sig.





Förberedelser inför hundens ankomst. Är fett nöjd med denna idén jag hade. Satte upp en barngrind i dörröppningen in till mitt sovrum, ungefär 1,5 dm ovanför golvet. På så vis kunde katterna ta sig in och ut ur rummet men inte hunden. Så det blev deras fristad helt enkelt.





Gjorde även om lite med deras matstation.



Och köpte lite prylar till vovven!



Slog nog även personbästa i tvätthög. Varje gång tvättkorgen blir överfull tänker jag att jag aldrig ska låta det hända igen. Vi har ingen torkrumlare utan endast en liten tvättställning så vi tvättar typ 12 plagg åt gången. Det går ju ganska mycket snabbare att bara vika dessa 12 plagg direkt än att samla 10 tvättar på hög. Men nä nä.



Städade sadelkammaren och hängde upp mina täcken på en vansinnigt fiffig uppfinning; hängare i taket!







Smultron bredvid hagen.



Så var det dags!

Vi skulle vara jourhem åt en hund som heter Apollo. Han var gatuhund i Grekland och blev omhändertagen av en organisation som jag har lite kontakter i sedan min Santorinisemester. Martin har ju velat ha hund väldigt länge och i och med att jag har 5 katter i huset nu så kan ju inte jag neka honom en egen hund. Dock så avsade jag mig all form av ansvar för denna hunden då jag helt enkelt inte har tid, men kunde absolut tänka mig honom här. Dock så kändes det osäkert om Martin förstått hur mycket jobb och tid det egentligen skulle krävas och om katterna skulle acceptera den, så de lät oss vara jourhem för att känna efter och bestämma oss sedan. Med på flyget var Kanelitsa, katten vi lovade att omplacera från ett farligt liv på grekiska gator.

Så tidigt, tidigt på morgonen vid 4 började vi bila till Köpenhamn. Vi fick låna Gunillas bil då jag behöver spara milen på min (får bara köra 2500 per år enligt mitt leasingavtal) och Martins hade ett dåligt däck. Det var snällt av henne.

Vill också inflika att jag körde varenda jäkla meter från Strömstad till Köpenhamn och tillbaka. Så hård är jag liksom.

Packat och klart!



Martin turistar, höll på att skratta ihjäl mig där jag satt och väntade i bilen och han trodde jag var kvar på toaletten. Så han stod och läste informationsblad om kommunen vi var i, typ.





Äntligen framme och alldeles för nervös för att äta mat, så nöjde mig med lite dricka från Starbucks.





Tillslut så kom de!



Kanelitsa! ♥





Apollo! ♥









Så började den långa resan hem..



Kanelitsa i sitt jourhem. En UNDERBAR liten tjej!



Auktionerade ut en bok om katter via Kattkedjan.

Lite läskigt med hund i huset men desto mysigare för mig.
 

Fina, fina Apollo! Har nog aldrig träffat en så snäll hund. Med den bakgrunden dessutom, men han var så väluppfostrad och tuggade inte på våra saker och kissade inte inne och skällde inte när vi lämnade honom. Bara ett år gammal.



Mammakatt inte lika nöjd.



Min fina Propp redo för tur!







Dagens outfit.







På väg hem från stallet och lång tur. Trött Appoppaliss.





Projekt på jobbet. Perfekt.



När jag köpte Sophie hade hon ingen man på halsa halsen. Men nu har den äntligen växt ut till den grad att den börjat lägga sig ner! Så stolt!

Hittade en bild på mig och min storebror, haha.

Leverans från Zooplus! Har äntligen hittat ett kattfoder som passade alla mina. Trodde jag. Samtliga har gått upp jättemycket i vikt.



Tog Mjautemis till veterinär för att kolla upp en knöl på magen som jag var rädd skulle vara juvertumör. Men det var inget farligt.



Kanelitsa var med för en hälsokoll också.



Ledig dag equals Kattkedjan-ärenden.



Bland annat köpte jag en bukett blommor till en av våra trogna följare som skänkt en större summa pengar och som jag levererade personligen. En fantastisk kvinna! Som dessutom kände min farmor och bjöd på några historier från förr.



När alla Kattkedjan-ärenden var över såg statsen för dagen i bilen ut så här, och jag insåg att detta inte är hållbart på en leasingbil, att köra sådana här sträckor så ofta.







Behövde en lugn stund för mig själv så ställde mig i stallet och putsade träns.





Köpte ampellilja till katterna, istället för kattgräs. Mycket uppskattat.





Min goda vän PJ kom på besök! Tänk att vi gick i skola tillsammans i knappt ett läsår och ändå ses vi sällan men regelbundet än idag. Det var så fruktansvärt kul att ha henne här! Vi var och kollade på hopptävling och var i stallet och var vid sjön och grillade och spelade Cards against humanity på kvällen innan hon var tvungen att åka hem. Martins kompis Martin var här också så det var ett himla hålligång!





Martin och jag på tur; jag på Sophie och han med Apollo.

 

Apollo chillar.



Fick hem en present av en tjej som heter Cecilia, hon knyter armband till förmån för kattföreningar men jag fick två gratis av henne. Fick bestämma färger och mönster själv, har på mig ett av dem varje dag och spar det andra tills detta eventuellt ramlar av.





Små saker i vardagen som piggar upp.





Min vän Ellen var på besök (hon bor i England) och vi hann ta en lunch tillsammans, hon, Mary och jag. Jag hade väl gnällt på att det var fruktansvärt varmt uppe hos mig och efter vi sagt hejdå stod jag där och höll på att törsta ihjäl. Men jag kunde inte dricka Celsius för jag försökte klara mig utan i två veckor. Igen. (Vill tillägga att jag klarade det båda gångerna, go me.) Men som en jäkla skänk från ovan dyker Ellen upp med dessa två! Blev helt fantastiskt jäkla glad så ni anar inte!



När jag skulle åka hem såg jag en bubbla parkerad bredvid mig. Älskar hur ägaren/föraren av bilen har tagit det här med blomvasen till nästa nivå. För er som inte vet så är det en blomvas bredvid ratten, med tillhörande blomma. Detta är alltså en originaldel. Har till och med en egen sida i handboken för bilen, så förbaskat roligt.



Och mer i baksätet så man kan byta efter tycke och behag.



Äter pizza.



Fick denna på posten för ett tag sedan och jag ska berätta en himla kul historia bakom denna försändelse.

I början av året la jag upp en himlans massa annonser på Tradera, varav ett par jeansshorts. En tjej som heter Jenni skrev mer än en gång och frågade om måtten i midjan på dessa jeans. Jag svarade inte för jag helt enkelt glömde bort. Så gick annonsen ut. Och så startade jag om den. Och så frågade hon igen. Och så vidare.

Annonsen låg ute i början av mars och i samma veva som min älskade farmor gick bort. Jenni skrev igen. Annonsen hann gå ut och jag orkade inte starta om dem då. Jag svarade henne något i stil med "Jag har så dåligt samvete över att jag aldrig svarat dig, jag lovar att jag ska mäta och lägga upp dem igen dem men just nu har jag väldigt mycket då min farmor gått bort nyligen" varpå jag fick ett svar från henne om att herregud vad är väl ett par shorts och det var absolut ingen fara, att hon skulle bevaka dem och kanske höra av sig om jag la ut dem igen längre framöver.

Nu i juni så gick jag igenom dessa kläder och såg shortsen. Jag la aldrig upp dem igen. Istället letade jag upp Jennis adress och skickade dem till henne, gratis. Jag skrev ett kort "brev" där jag tackade henne för hennes tålamod och medmänsklighet och hoppades att shortsen skulle passa.

En månad senare fick jag detta.





Vilken otrolig människa, eller hur?! Blev så fantastiskt glad för detta. Önskar vi kunde vara vänner, jag tror alla skulle må bra av en strålande positiv Jenni i sitt liv.



Apollo tillbaka i stallet.



Kattmaten tog slut under natten så en desperat katt hade snagat av hundmaten.. Inte väldigt populärt..





Apollo gick bra ihop med kattern men förstod inte att katter inte alltid går bra ihop med honom.



Äventyr!

Jag gjorde min första (icke-upplärning-)arbetsdag på Rituals!





Efter att hunden kom hit spenderade katterna mer tid i min säng och tillslut var jag tvungen att lägga på en filt för det blev så himlans fullt i hår.



Tur med el proppo.





Present till Gunilla som tack för lånet av bilen. Flaskan pimpades med Lil Bub-klistermärken.



På tur!





Vi fick in ett nödrop på Kattkedjan om fem katter som dumpats i en igentejpad Rustakartong innanför altandörren hos deras föredetta ägare. Hon var helt förtvivlad för att hon numera bor i en etta med två hundar och inte hade några som helst möjligheter att ha dessa hos sig. Så en generös omplaceringsavgift betalades och vi tog katterna i vår vård. Här är mammakatt Lincoln med ungarna Houston, Dallas och Texas.





Samt Lincolns bror Hudson.



Dallas.



Texas (hade jag adopterat om inte Martin hejdat mig).



Houston.





Redigt oväder på Nordby!



Tokermis.

Taggade Game of Thrones-premiär!

I början av förra veckan hittades en kattunge på en gräsmatta i Skee. Jag döpte den till Philly. Den var väldigt, väldigt undernärd och nästan apatisk. Jag körde den till mammakatt Lincoln och hennes små i vårt jourhem i Tanum. Dagen efter tog vi den till veterinär och allt verkade väldigt lovande men morgonen efter dog den väldigt plötsligt. Vi tror att den kvävdes, då den verkade ha lite problem med halsen och lät konstigt när den åt. Jag stod och väntade på veterinär i stallet när jag fick samtalet och bara utan att tänka fick kasta mig i bilen och åka till Tanum och sedan till veterinären i Strömstad men det var för sent när jag kom fram.

Älskade lila katten, jag tänker på dig varje dag. ♥



Veterinären kom till stallet sedan och tog en titt på Sophies tänder, vilket inte heller var så goda nyheter. Tydligen har hon en gammal fraktur i överkäken och har ganska ont av det. Stackars tjejen.. så nu har jag köpt ett bettlöst träns till henne, tills tänderna är åtgärdade.



Fasiken vilka tuffa brudar alltså!





Är helt besatt av tossar.



Samma dag som Philly gick bort slutade mammakatt att äta. Och Dallas blev hängig. Jourhemsmatte var så orolig att jag tyckte det var lika bra att åka in med Dallas till veterinär, i rädsla att det var smitta av något slag som Philly dragit med sig. På väg dit ringde jag till kliniken men ingen veterinär var på plats. Så vi väntade i bilen på en rastplats i 40 minuter innan jag beslutade mig för att åka tillbaka.



Dagen efter hittades ytterligare en kattunge av en fantastisk kvinna som läst vårt nödrop om Philly och att det kunde finnas fler kattungar i området. De hade gått ut och letat och faktiskt funnit. Under en bil, i sin egen avföring och med myror kryllandes över henne. Jag döpte henne till Phoenix. Hon var i ännu sämre skick än Philly var och jag hade verkligen inga förhoppningar.. dagen efter tvingades vi avliva henne då hon blivit sämre och led väldigt mycket. Du fina lilla kisse. ♥



Det syns inte jätteväl men ena ögat var så skadat att hornhinnan var dimmig.











Jag var i Grebbestad och träffade min Mjölby-familj!(!!) Alltså Manfred och hans familj. Jag lärde känna dem när jag var 14 år och var ju tillsammans med Manfred i flera år, och bodde till och med hos dem under två år i gymnasiet. De är min andra familj helt enkelt. Sofie hade fyllt 60 och i present hade hon fått en weekend till Grebbestad med övernattning på Grebys. Hela familjen var med minus pappa Anders tyvärr, men däremot fick jag träffa Manfreds nuvarande tjej Christina. Jag blev inbjuden på middag av dem och dessutom följde Martin med! En riktigt, riktigt, riktigt underbar kväll. Gudars som jag saknat dem. ♥



FANTASTISK hamburgare!









När vi motvilligt skiljts åt tyckte Martin att jag skulle smaka langos för första gången i mitt liv. Det var gott.



Katter, katter.





Hade en dröm om farmor häromdagen. Jag drömde att hennes bortgång bara varit en dröm och att vi var tillbaka i hennes gamla hus på Hertseröd, där vi skulle spendera en vecka tillsammans bara för att umgås och ta vara på tiden. Precis som när jag var liten. Jag var helt förkrossad när jag vaknade kan jag tala om, och det var första gången på länge som jag saknade henne på ett jobbigt sätt. Jag försöker minnas henne med glädje och utan att vara ledsen men den dagen grät jag hela dagen. Dessutom var detta mitt uppe i allt annat med katter som dog och de andra katterna blev dödssjuka och min stresstolerans var oerhört låg. 



Älskade farmor vad jag saknar dig. ♥



Skulle åka till stallet och någon (Apollo) ville följa med. Faktiskt så var jag på vinridläger till och med. Lena och jag tog med oss Storm och Sophie för två dagar i Tanum. Det var två fantastiskt roliga dagar då jag fick rida Sophie ordentligt för första gången typ någonsin, rider ju mest ut med henne. Men jag har köpt en ny sadel som gör att jag sitter bra nog för att kunna galoppera längre sträckor. Jag tyckte inte att själva lektionerna gick så bra men jag fick så fantastiskt mycket lovord angående Sophies potential och DET var roligt. Min ridlärare gillade henne skarpt sa hon. Så till hösten kanske hon blir ridskolehäst, vem vet.



Phillys gravsten. 

Mitt nya knark. Smash. SÅ GOTT.



Det var Räkanhoppet i Strömstad denna vecka som var. Hann vara där och titta några dagar i alla fall, och köpte detta nosludd i en av montrarna.



Fler bilder på Philly.





Fasen vad det gör ont att vi inte kunde rädda henne.



Efter allt detta tumultet med katterna och en dag av massa, massa stress och körande tog jag en eftermiddag på Lunden för att i min ensamhet njuta av det fina vädret och att kolla på hästhoppning.





Mammakatt och hennes ungar blev bara sämre och sämre. Vi var hos veterinär minst en gång om dagen varje dag i 6 dagar. Vi trodde inte de skulle överleva då vi inte visste vad som var fel och de inte svarade på någon behandling. Som tur är kontaktades jag av ett av våra nuvarande jourhem som kunde ta hand om dem. Hon har varit helt otrolig och givit dem precis all vård de behöver och nu.. är de på bättringsvägen. Det är ett jäkla mirakel. Dock verkade hennes egen katt ha insjuknat i samma vad-det-nu-är så vi ska absolut inte ropa hej ännu. Men på grund av detta har jag haft en rent helvetisk vecka, stressmässigt. Har ju jobbat varje dag med, kört till Tanum typ 7 gånger och funnits tillgänglig dygnet runt. Varit hos vet varje dag. Ah.

Lincoln titar ut.





Jag begravde Philly och Phoenix i vår trädgård. Dessa små liv kom antagligen från en gubbe i Skee som äger en hel kattkoloni. Länsstyrelsen skulle varit där och omhändertagit katterna den 16:e februari men la ner ärendet eftersom gubben "valde att samarbeta". Problemet bara växer sig större där borta och Philly och Phoenix var levande bevis på detta. Länsstyrelsen har gjort ett sånt pissdåligt jobb. Vi har varit på dem och nu har de besökt honom igen, och givit honom längre frist till 8 augusti för att göra sig av med eller kastrera katterna.

Philly och Phoenix, jag är så ledsen över att vårt lands djurskydd svek er så djupt. Jag är så ledsen att vi kom försent och inte kunde rädda er. Vila i frid våra små kissekattungar. ♥



Vår jourhemskatt Martin har sedan de sista dagarna med Apollo börjat kissa inomhus. Överallt, men främst i min säng. Pga. detta var det ganska akut för oss att omplacera Apollo och med kort varsel åkte han hem på prov till en familj som jag tror är perfekt för honom. Det var jobbigt men helt klart bäst för alla, då det inte heller blivit riktigt som Martin (människa) tänkt sig.

Dock så fortsätter Martin (katt) kissa fel och jag har fått slänga mina madrasser för de är så förstörda. Förstår inte varför han gör så här.

Bildbomb på våra förhoppningsvis snart friska små katter.





















Men igår fick jag sova uuuuut för första gången på evigheter! Så tacksam för att jag fick möjligheten att samla lite energi.



Ikväll låg Lana vid gravarna. ♥



Och en bildhälsning från Lincoln och när hon började äta för första gången på mååånga dagar. En sådan glädje. Jag hoppas verkligen hon blir bra nu, all jävla cred i världen till deras fantastiska jourhem. 



Avslutar med en himal kul bild.

 
Så som ni säkert förstår har det varit så otroligt mycket. Det har varit en jobbig stämning hemma i och med hunden och stressade katter, och till råga på detta har jag jobabt sjukt mycket och så hände detta med Philly och Phoenix, plus att hela kattfamiljen blev dödssjuka och var vansinnigt nära på att förlora sin kamp. Men mitt mantra nu för tiden är;

 

En sak i taget.

Jag har antagligen mer att berätta men det får komma i ett annat inlägg. Nu ska jag sova, för jag har en himla hektisk men rolig dag framför mig imorgon.

Tack för att ni läser! ♥