Change of Seasons

Jag sitter just nu i bilen och pimplar Celsius, lyssnar på Skäringer & Mannheimer och vaktar fälla.

Det går en röd katt i Näsinge med en stor klump på ryggen. Vi har cyklat runt i området och lappat brevlådor för att efterlysa ägare. Två personer hörde av sig och sa att den gått runt här i ett par år (!) och att de inte vet var den hör hemma. Jag kom den ganska nära när jag mötte den första gången så den har nog vant sig vid människor men är inte riktigt social tror jag.

Den visade sig drygt en timme efter att jag kom. Gick ut mitt framför bilen, över vägen på väg BORT från fällan. Så jag fick flytta den in i skogen men tappade katten ur sikte. Så nu sitter jag här och hoppas på att den ska komma tillbaka.

Blir lite administrativt arbete under tiden!

Jag tror jag har gått och blivit bitter. Den senaste tiden har jag reflekterat över hur ofta jag gnäller.

"Hur har semestern varit?"

"Inte det minsta avkopplande faktiskt, jag har haft så himla mycket att göra."

*har egentligen spenderat otaliga timmar i solen, ignorerat 51 konversationer på messenger, ätit väldigt mycket gott, gjort vad jag känt för just för stunden, sprungit sammanlagt 100 meter, åkt till Göteborg fyra gånger varav alla gånger av egen vilja osv osv osv*

I onsdags kväll passerade jag nämligen mållinjen för alla inplanerade veterinärbesök och dylikt jag haft under min semester. Det var sista dagen med "måsten" med andra ord. Så på torsdagen njöt jag som sjutton av sovmorgon, inga planer, bara få göra vad jag vill.. och på kvällen fick jag idén att påbörja infångning av en hemlös katt här i Näsinge och ordna jourhem, veterinärbesök och allt vad det innebär.. alltså gick det inte ens 24 timmar innan jag blev sugen på att påbörja något nytt som kräver en del arbete. Jag väljer ju allt detta själv! Vad gnäller jag ens om? 😱

Nästa gång jag gnäller. Slå mig. På käften. Ni har mitt fulla samtycke. 

Idag skulle egentligen varit sista dagen på semestern men jag bytte till mig en till och får jobba extra en dag nästa vecka istället. Så jag kan hänga nere på Lunden imorgon och kolla på hopptävlingen!

Idag tog jag sovmorgon och när jag vaknat la jag mig på soffan med choklad och Pepsi Max framför Last Week Tonight with John Oliver som Martin introducerat mig för. Tog en paus för att borsta tänderna, diska, starta en maskin med tvätt och rensa kattlådorna, men annars har jag befunnit mig i horisontalläge hela dagen.

Jag lyssnar nu för tiden på podden med Skäringer och Mannheimer. Där någon gång (eller flera) sa Mia på bred värmländska "Tänk att en kan få ha’t så jävla gött" och det är den rösten jag har i huvudet i sådana här lägen. Tänk att av alla ställen i världen man kan födas på, med alla olika förutsättningar, så fick jag ett liv där jag kan ligga på soffan en hel dag utan bekymmer. Tänk att man kan få ha’t så jävla gött. 

I veckan som gått har jag varit ute på lite äventyr. I måndags åkte jag till Dingle med Martin och Poppy (katter) som skulle operera ut tänder hos Dingleveterinärerna. Under tiden jag väntade på att de skulle bli klara träffade jag min vän PJ som är hemma från studier och jobb en period. Vi drack kaffe och hade en massa gött häng, det var så roligt att träffa henne igen! ❤️ Tänk att vi bara gick i samma klass knappt ett läsår men ändå så här TIO ÅR senare fortfarande ses med jämna mellanrum. Det är en värdefull relation! 

I tisdags hade jag en massa kvalitetstid med min kära fästman. Vi åkte till stallet bland annat, där jag tog en barbackatur med Sophie och han gick bredvid. En helt fantastisk liten runda i ljuvligt väder med två av mina favoriter!

Jag uppskattar nog inte tillräckligt min partners intresse och hjärta för djur. Helt fantastiskt att han följer med till stallet utan att stampa, sucka och pusta utan gärna gosar häst. 

Hans bil var trasig så han lämnade in den och under tiden kom han bort till mig på Hasselgatan där jag kollade på klösträd till katterna. Jag lyckades övertala Martin om att få köpa ett (och sa att jag skulle ha det i sovrummet jag använder men just nu står det i vardagsrummet) och senare under dagen skulle vi bygga ihop den. En väldigt frustrerande uppgift då instruktionerna var inget annat än en spegelvänd bild på klästrädet ihopmonterat. 

Som tur var blev det i alla fall uppskattat över förväntan.

Vi gick dessutom till sjön och både badade och solade. Som jag njöt av lugnet! Tänk att man kan få ha’t SÅ gött!

På onsdagen åkte jag in till stan på morgonen med Wyoming som skulle kastreras, ve och fasa. Hämtade även Poppy som skulle till ögonspecialist i Dingle. 

Poppy blev undersökt och konstaterades vara inte helt blind men synskadad. Hon ser skarpt ljus och kontraster men inte bättre än så. Skönt att hon kan leva ett fullvärdigt liv ändå, lilla Poppy. Jag såg henne i en köp/sälj-grupp där hon skänktes bort gratis. Jag kände direkt att hon måste till veterinär pga. sin kraftiga övervikt och erbjöd mig att omhänderta henne. Tur det, med tanke på alla bekymmer som uppstått. Hon hade högst sannolikt blivit avlivad om hon hamnat hos någon som inte haft råd att ge henne vård.

För Wyoming gick narkosen bra, tack och lov. Hon är underutvecklad och livmodern var bara en liten klump med två trådar på, äggstockarna. Antagligen var hon steril innan och det är därför hon inte löpt. 

Det tog mååånga timmar för henne att kvickna till och det var lite läskigt. Men nu är hon helt återhämtad och jag tycker hon inte är lika allvarlig längre. Hon går runt och kurrar en del och stryker sig till och med mot mig ibland. Gulliga lilla tjejen. ❤️

Igår tog vi dagen lite som den kom och den avslutades med middag på Bullseye Saloon med Martin och Johanna. Jag var till mitt stora förtret inte så hungrig men det var ändå himlans gott.

Nu ska jag fortsätta göra ingenting, åka till stallet ganska snart tänkte jag. Ska avnjuta näst sista dagen på semestern utan ångest i största möjliga mån och ladda upp för 7 dagars jobb när jag är tillbaka! På ett sätt ska det bli skönt att komma tillbaka och få rutiner faktiskt.

Ska plocka upp det sista av leveransen från ZooPlus som kom igår. Har köpt transportburar till alla mina katter så de har varsin i fall det krisar eller jag ska ta dem till vet för årliga vaccinationen. Risken för skogsbrand har satt sina spår i krisförberedningen i hjärnkontoret.. även nytt foder, leksaker som gör ljud, fjäderpinnar till föreningens katter och en helt grym rengöringsspray för att få bort kiss från golvet.. 😅

Vi hörs snart igen ❤️

Häj bloggen!

Först och främst vill jag tacka er för den fina responsen jag fick på mitt förra inlägg. ❤️ Så kul att se att ni dels är ett gäng som läser men också peppen och stödet från er som går igenom samma saker, eller bara uppmuntrar mig till att fortsätta vara den jag är. Det värmde i hjärtat ska ni tro, tack tack. ✨

Det skulle lik förbannat ta nästan en månad innan nästa inlägg, men ändå. Det känns viktigt för mig att blogga av rätt anledning. Allra helst hade jag skrivit varje dag för det blir en liten terapisession för mig med analyser och insikter. Meeeen det blir också lätt ett måste och en gnagande känsla av misslyckande om det inte blir gjort. Men nu står planeterna på linje och allt känns rätt, typ.

Jag har semester just nu. Inte så lång eller planerad eller så. Bara en åh-shit-alla-andra-går-på-semester-snart-och-jag-måste-hinna-ta-några-dagar-innan-dess-så-jag-orkar-jobba-hela-sommaren-semester. En sån. En av många fördelar med mitt jobb är att jag kunde göra så, bara be om semester någon vecka i förväg och min chef sa "Jajemän det fixar vi!" följt av "Jag blir så glad när du fattar beslut som gynnar din hälsa". Emma må vara snurrig ibland men jäklars vad jag tycker hon är bra alltså. (Av andra anledningar än att hon ger semester med kort varsel, bör tilläggas.)

Jag har haft semester i 5 dagar och har 5 dagar kvar. Egentligen borde jag ta det lugnare än jag gör, jag vet det. Jag är lite tröttare än vanligt. Igen. Men det slutar inte krisa för de hemlösa katterna bara för att jag ska få semester, you feel me? Jag försöker i alla fall begränsa mig till nödfall (som ändå resulterat i 3 turer till och från Göteborg på 4 dagar). De som försöker nå mig eller föra en dialog över sms och messenger - om vad som helst som inte rör en döende katt egentligen -  märker nog att det är nästintill omöjligt. Jag har bara lagt locket på informationsflödet inåt. Tänker att jag ska beta av allt samtidigt i senare skede. Hoppas ni har överseende med att jag behöver detta, trots att det dåliga samvetet kommer krypandes så fort mobilen är utom en armlängds avstånd i några timmar. 

Låt mig ge några highlights från månaden som gått:

En ny sida av mig själv som dykt upp de senaste månaderna, som jag så gott som aldrig sett tidigare, är att jag har små projekt igång vid sidan av livet. Inte saker på en att-göra-lista, men småpyssel i själavårdande syfte. Saker som gör nytta men skingrar tankarna och får mig att släppa mobil/dator/tv-skärmen med blicken en stund och som också för det mesta innebär en nypa frisk luft. Vi har bland annat grävt upp en rabatt i trädgården, planterat en massa växter och håller gräsmattan i trim. Jag gillar inte alls trädgårdsarbete, men tycker om att ha det fint.

Idag sa jag till Martin att jag ville bygga ihop en hylla jag fått av min far, att ha i garaget och ställa Kattkedjans (nuvarande Katthjälpen Strömstads) grejer på, istället för en möbel som jag vill ha upp till huset.

Jag: Ska vi bygga hylla idag?

Martin: ......... vi får se

*en timme senare*

Jag: Jag ska gå ner och bygga hylla nu, du får komma ner om du bara vill hålla mig sällskap sen om du vill.

Martin: Okej

*två minuter senare*

Jag: Du får gärna komma ner hit om du vill!

*en minut senare*

Jag: Kan du komma och bara hjälpa mig med en grej?

Summa summarum byggde Martin hylla och jag tittade på. I typ två timmar. Det var helt omöjligt för mig att få i skruvarna, det var ett av det mest frustrerande jag någonsin gjort.

Men när hyllan var ihopmonterad plockade jag ur alla kattgrejer ur garaget och möblerade om. Sorterade grejer och minimerade förvaringsutrymmet. 

Så här ser det ut nu!

(I den stora vita kistan till vänster är det bara torrfoder. Ofantliga mängder torrfoder. Kartongen i mitten är full i Dreamies.)

Tog även tillfället i akt att tvätta ur samtliga kattlådor innan jag ställde in dem i hyllan. 

Igår var jag och Martin på dop för lilla Ingrid, Sanjas tös 💕

Kan vi bara ta ett ögonblick åt att uppskatta det fantastiska vädret vi haft i flera veckor? Jag tänker inte ens gnälla på att det är för varmt, aj löööööv it! Har nog aldrig fått så här många soltimmar en sommar i Sverige någonsin, och det är bara början av juni. Men nu börjar kläggen komma, och det tänker jag kanske gnälla lite på. På sommaren kan man vara lite rufsig och tufsig och ändå komma undan med det. Det kallas att vara sommarfräsch.

Just ikväll regnar det faktiskt ute. Första gången på evigheter, men det är ljuvligt det också. Jag är så hemskt nojig för skogsbränder också, särskilt eftersom de kör MED SKOGSMASKINER OCH HUGGER NER SKOGEN BREDVID VÅRT HUS just nu. Bra idé när det är eldningsförbud i hela kommun. 

Låt mig också få berätta snabbt om katten Luke. En liten tjej vars öde berörde mig hela vägen in i hjärteroten. Jag fick ett samtal om en upphittad smal katt (och tog det väl inte på så stort allvar då, man har hört det ganska många gånger förr om man säger så) men detta är hands down det värsta jag någonsin sett. 

Så här såg hon ut utan pälsen som bara var en enda stor tova. Samma kväll jag hämtade henne körde jag henne till Blå Stjärnan i Göteborg, och åkte dit veckan efter för att hämta ut henne och överlåta henne till en kvinna som skulle köra henne till en annan veterinär på Öland. Jag fick panik av tanken på att JAG skulle ta med denna knappt levande katt hem och ansvara för matning 8 gånger om dagen. Hon behöver vara inlagd mycket längre än hon var på Blå Stjärnan. Så just nu är hon hos veterinär Satu som jag aldrig anlitat själv men bara hört fantastiska ord om i katträddarkretsar. Vi får se hur länge hon stannar där, men jag känner mig i alla fall lugn nu. 

Har ni sett så smal? Var får organen plats? Hur kan hon ens fortfarande vara vid liv? Forfarande ha energi att utforska nyfiket? HUR?

Min kära ponny Sophie fyllde 10 år och vi firade med äpplen, morötter och knäckebröd. Det är inte klokt vilken fin häst jag har! 💙

Jag fick hem mitt första brev till vår nya förening Katthjälpen Strömstad!(!!!) Om någon mot förmodan missat det så kommer Johanna och jag gå ur Kattkedjan och bilda en egen förening. Alla katter, pengar och inventarier överlåts åt oss. Därför har vi lite extra mycket jobb just nu också, det är mycket att ordna med innan vi kan köra igång, men det är inte mycket kvar. 

En fin sommarkväll satt Martin och jag i trädgården och lyssnade på musik och öppnade en flaska vin lite spontant. Sedan en till. Jag gick ifrån att inte känna något alls till att bli alldeles för snurrig, annars brukar jag vara väldigt noggrann med att aldrig bli mer än salongsberusad för jag blir så himla dålig verkligen. Det var verkligen en fantastiskt trevlig kväll, tills jag insåg mitt misstag då. Men från och med den dagen lärde jag mig riskerna med att sitta helt still när man vinar 🍷 Är man stillasittande märker man nog inte snurrigheten så väl, förrän det är försent i alla fall. 

Jag var på möhippa i Göteborg för en av mina bästa vänner Ellen som gifter sig i slutet av juli. Vi var bland annat på Liseberg. Var även där med Martin häromdagen, då det var student och skolavslutning på de flesta ställena tror jag för ingen var på Liseberg i alla fall. Det var så korta köer att man kunde springa direkt från utgången av en attraktion tillbaka och hamna först i kön till samma. Vi åkte Helix tre gånger. Bästaste bästa. 

Jag blev så trött på mitt slösande att jag gjorde en budget för juni. Tog ut kontanter och la i kuvert, som syns på bild. Jag gav mitt kontokort till Martin och bad honom gömma det. Det har gått ganska bra faktiskt och det är mycket enklare att hålla koll på pengarna när man har dem i handen liksom, men om sanningen ska fram så kan jag mitt kortnummer i huvudet.. så det är självdisciplinen som får jobba hårdast här, för att inte gå loco och internethandla ihjäl mig. 

På onsdag ska denna lilla tjej kastreras. Jag är så fruktansvärt nervös. Jag brukar inte reflektera över risken med narkos i vanliga fall men hon har ju haft sådana ihärdiga problem med hälsan.. jag hade egentligen gärna väntat längre men hon har börjat kissa lite här och var igen - efter ett uppehåll där vi fick bukt med stresskissandet - och jag är ganska övertygad om att det har med könsmogenheten att göra. Man kan ju inte direkt bestraffa eller tillrättavisa henne heller. Jag trampar i kiss i genomsnitt en gång om dagen och allt jag kan göra är att tala om för henne att nu blir jag besviken på dig. 

Och Wyoming som är världens minst tillgivna och sympatiska katt tittar på mig så här.

Avslutar med en bild på mig och Proppen från en kvällspromenad med Martin. Eller en kvällsgalopp kanske man ska säga. 

Detta var ett litet urval av vad som hänt. Kontentan är semester, häst och katt.

Imorgon ska jag till Dingleveterinärerna med två av föreningens katter som ska dra ut tänder. Ska träffa min vän PJ också som är hemma från studieorten över sommaren. Ska bli äckligt trevligt nästan.

(Och om någon undrar hur det går med dieten och kostschemat och träningen, så kan jag meddela att det går åt skogen. Så nu slipper du undra.)

Tack för att ni tittade in ❤️