open fields

(null)

(null)

Igår var inte en av mina bästa dagar. Jag glömmer hela tiden bort att de tabletter jag tar mot ångest också slår ut mig fullständigt när jag sover. Jag blir väldigt trött, somnar fort, sover djupt och vaknar inte. Även om jag satt larm på 09.00 så vaknade jag 13.13. Inte bara får så många timmars sömn mig att må fysiskt dåligt och feberfrossaliknande symptom, att sova bort halva dagen gör inte heller under för humöret. Förr tog jag alltid frukostpassen i stallet för att tvingas upp och komma igång, något jag mådde väldigt bra av och som gav mig en dygnsrytm, men nu när min häst går ute dygnet runt är det inte samma sak. Då blir det som att åka för att ta hand om andras hästar. Så det gör jag inte längre.

Johanna gjorde en enorm insats och köpte med sig ingredienser till grönkålspasta och kom ut och lagade mat åt mig. Och stannade i några timmar för att bara prata och chilla. Det var trevligt och gjorde mig gladare. Efter hon hade åkt satt jag och grejade med lite administrativt arbete för föreningen, och tog tag i att planera kommande vecka och så.

Virkade en bläckfisk och tittade på när Martin spelade Subnautica innan jag gick och la mig.

(null)

Idag sov jag inte riktigt lika länge, utan vaknade strax efter 09.00 men låg kvar i sängen länge och läste en av mina nya böcker.  Efter att ha läst 1793 och 1794 har jag haft svårt att känna lust att läsa andra böcker. Språket i böckerna tilltalade mig så otroligt mycket att det inte kändes lockande att läsa böcker som var skrivna på annat vis.

Jag behövde liksom något mer som tilltalade än "detta kanske är en bra bok, om jag läser så får jag se". Då känns det som Hemmet av en tillfällighet stod där framför mig på Science Fiction-Bokhandeln i söndags. Jag köpte den för att jag blivit rekommenderad den, men visste inte vad den handlade om.

Den utspelar sig på ett äldreboende för demenssjuka. Saken är att Johanna och jag pratar väldigt mycket om hennes jobb (inom hemtjänsten, främst med dementa) och jag tänker nog ännu mer på det mellan gångerna vi pratar om det. Jag älskar (!) äldre människor (jag blir glad i hjärtat av dem på samma sätt som andra känner med små barn, gissar jag), och känner att jag gärna skulle velat jobba med dem men jag tror jag skulle ha svårt att distansera mig och inte bli för känslomässigt engagerad. Ändå tänker jag på jobbet ofta, att jag någon gång måste prova, och tycker det är väldigt kul att höra Johanna berätta om sina utbildningar och uppgifter och dylikt. Så denna bok blev genast väldigt intressant, inte främst för handlingen men för att jag verkligen lever mig in i och intresserar mig för allt som är runtomkring också. Jag analyserar hur de bemöter och hanterar demenssjuka, och vid ett tillfälle när de beskrev en boende som aggressiv och vulgär så tänkte jag "aha, det måste vara frontallobsdemens som Johanna berättat om". Så inbiten blir jag, haha. (Obs obs, hon berättar givetvis ingenting som bryter mot sekretessen utan pratar om sitt jobb mer generellt..!)

Så denna boken upplever jag hade det där lilla extra som fångade min uppmärksamhet från start. Jag plöjde igenom 100 sidor innan jag gick upp.

"Om inte Nestor gått upp 10 kilo över natten tror jag han ligger på en annan katt..."

(null)

(null)

Jag åkte in till stan vid 14.00 för att hämta Johanna och åka till Nordby. Imorgon kommer nämligen en fotograf till Ylseröd för att ha minnesfotografering med mig och Proppen, så jag behövde en ny outfit och Johanna kunde tänka sig att hjälpa till. Vi sökte igenom hela H&M, och när jag skulle prova kläderna visade det sig att de stängt av provrummen pga. corona. Så det slutade med att jag fick köpa kläderna för 2000 spänn, prova dem på toaletten och lämna tillbaka det jag inte ville ha. Kändes faktiskt sjukt orimligt att behöva åka fram och tillbaka mellan hemmet och Nordby bara för att prova kläder.. Jag hade inte riktigt tid med att riskera att fortfarande inte ha hittat rätt plagg/storlek imorgon. 

Vi fick köpt ett par byxor, en överdel, skor och en sådan där självhäftande, bandlös BH. Jag blev mycket nöjd!

(null)

(null)


Efter vi var klara på Nordby åkte vi till Strömstierna Pizzeria och köpte med oss mat. Satte oss vid berget vid havet utanför sjukhuset och avnjöt en mycket efterlängtad middag. Den avbröts abrupt när en hel drös fiskmåsar plötsligt flög mitt ovanför oss och vi fick fly till bilen för att inte bli bestulen vår middag, haha!

(null)

(null)

Så resterande halvan av middagen fick avnjutas i bilen istället. Lite mindre romantiskt men lika gott.

Åkte hem till Johanna en sväng efteråt och chillade innan det var dags för mig att åka ut till Ylseröd. Jag skulle nämligen runt tiden för solnedgång, reka området och ta kort samt filma omgivningen så fotografen kan planera lite. Jag gick varvet runt campingen längs havet och det känns som jag filmade nästan hela promenaden, solen var bakom tjocka moln så det var stundvis svårt att bedöma vad som var ett bra läge. Fotografen vill gärna jobba med motljus som silas mellan träden. Jag har SÅ höga förväntningar ska jag erkänna, hon är otroligt duktig.

(null)

Pratade givetvis med Proppen en stund innan jag åkte. ❤️

(null)

När jag kom hem var klockan ganska mycket. Har ägnat kvällen åt att först bleka och sen färga håret och bara andas lite. Var ganska ledsen igen när jag kom hem, men försöker fokusera på att det ska bli kul imorgon.

Artemis fick entrecote av Bowies.

(null)

(null)

När jag väntade på Johanna vid 14.00 där någon gång kollade jag tider för att fixa ögonbrynen hos Nasrin senare samma dag. Det fanns massa tider mellan 14-18, så jag tänkte jag skulle vänta tills jag var klar på Nordby med att boka tid, för att inte riskera att behöva stressa. Men när vi var klara på Nordby var alla tider plötsligt borta, jag blev så besviken.

Men så när jag pratade med Nasrin nu ikväll så kunde hon ordna så jag fick fixa ögonbrynen imorgon innan hon egentligen börjar jobba. Supersnälla Vanessa ska nämligen sminka mig inför fotograferingen, så jag behövde fixa ögonbrynen vid 08.30 som senast. Bästa Nasrin ordnar det åt mig, sådan fantastisk service. ❤️

Kolla så vackert det var på Stora Ytten ikväll!

(null)

Imorgon blir säkert stressig till en början men jag tror och hoppas att fotograferingen kommer bli jätterolig. Efter denna dag är förbi känns det som jag kan börja fokusera på lite annat, mycket tankeverksamhet har gått åt att planera och få allt att klaffa denna dag.

Önska oss lycka till!

(null)

Nu ska jag sova, alldeles för sent. Kärlek till er ❤️

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.


Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
Trackback