battle symphony
Häj bloggen!
Fyttirackarn vad jag är sliten. Igår morse var jag uppe tidigt eftersom jag hade morgonpasset i stallet så jag åkte dit och fixade, sedan när jag kom hem tänkte jag att jag skulle försöka få en halvtimmes sömn till innan jobbet. Jag vaknade sedan med
sprängande huvudvärk och något som säkert går att likna vid feberfrossa. Jag skrev till Alexandra och frågade om jag kunde komma in lite senare för jag var som i en (hjärn)dimma. Allt som hände de kommande timmarna är bara som ett töcken där jag svävade
in och ut ur ytlig sömn. När jag gick upp frös jag så illa att jag hackade tänder och skakade kraftigt trots att jag duschade skållande varmt. Som tur var släppte det en stund efter duschen vilket fick mig att tro att jag inte var sjuk, utan helt
enkelt bara utmattad. Så himla skönt att efter 10 dagars jobb i rad äntligen ha en ledig dag. Jag känner nu att jag inte kan fortsätta jobba så många dagar i månaden som jag gör nu, men det är ju det där med att ta chansen att jobba när den finns.
Jag har bara 80% på kontrakt, allt annat är extratimmar. Så när det erbjuds helger hit och dit och extra dagar och extra timmar när jag väl jobbar så är det så satans svårt att säga nej, för man vet ju inte om chanserna kommer igen nästa månad och
då står man där med sina 80%. Vilket rent fysiskt är helt perfekt för mig men inte för ekonomin.
Jag började blogga igår kväll men hann bara skriva ett stycke innan jag kände att det skulle bli outhärdligt tungt att fortsätta skriva. Så klappade ihop datorn och la mig ner i sängen. Klappade på Sterling och rätt som det var hade jag somnat, runt 21.30
ungefär, och sov hela natten rakt igenom tills jag vaknade av mig själv runt 08.00. Så ni kan tro att jag var trött, men åh så skönt att få sova ordentligt. Tydligen hade jag pratat en massa (!) i sömnen inatt enligt Martin. Han kom inte ihåg vad
jag hade sagt men tydligen hade jag haft långa utläggningar och han lyckades både utröna och minnas att jag hade sagt "du är så knäpp", hahaha.
Sist vi hördes var svindlande nästan tre veckor sedan. Sjukt. Jag hinner med så lite, för jag orkar så lite. Vet att många väntar på svar/besked/åtgärder från mig på olika forum men så fort jag halkat efter så blir det så satans tungt att komma ikapp.
Jag försöker, så ni vet. Jag är inte nonchalant och skiter i saker eller att svara på meddelanden, jag bara.. orkar inte hur som helst. Jag kämpar på.
Så vad har hänt de senaste veckorna då? Inte väldigt mycket anmärkningsvärt kanske, förutom att jag var i Alunda lördag-måndag för tre helger sedan. Men här kommer en mega-recap av veckorna som gått så håll in the hat because here we go!
När jag skrev sist var det torsdag och jag hade bara en arbetsdag kvar till tre dagars ledighet och därmed resa till Alunda och kära lillebror. Martin var fortfarande i Spanien och utan någon annan att förhålla mig till hade jag fått till en ganska så
bra dygnsrytm.
Och massa katter i sängen på kvällarna, nätterna och morgnarna (blir helt svett av det ordet).
På fredagen jobbade jag heldag på Bodypower och när jag slutat åkte jag först och köpte lite mat på Max och åkte sedan till min fina, fina vän Kate. Av respekt för henne utelämnar jag detaljer men det kändes så himla skönt att få träffa henne och (hoppas jag) kunna bidra med någonting, om än kortvarigt, sett ur ett stort perspektiv. Det kändes fruktansvärt att åka därifrån men jag hoppas kunna bidra med mer i framtiden. När jag satte mig i bilen och skulle åka hem kopplades Spotify upp till bilstereon och låten Gonna Be OK spelades, vilket kändes som något av ett tecken från något högre stående än jag själv.
På eftermiddagen kom Johanna och hennes sambo Fredrik hit för att Fredrik skulle installera vår nya värmepump, woop woop! Under tiden han jobbade kom även Martin hem från Spanien och det var så kul att se honom igen. Han assisterade Fredrik när det behövdes och i brist på annat spontan-rensade Johanna och jag vår rabatt precis bredvid. Det var verkligen fantastisk väder ute, rena sommarvärmen. Kan nog officiellt förklara det som vår näst sista sommardag, så här tre veckor i efterhand.
När Fredrik var färdig och jag var packad och klar inför min weekend, många timmar senare än tänkt, så åkte Martin och jag till Strömstierna för att äta pizza. Vi åkte sedan därifrån i varsin bil och jag körde framför honom de första kilometerna, men fick ett hastigt infall av att stanna vid sidan av vägen, så han stannade bakom, och jag gick ur bilen till honom bara för att kramas en gång till. Jag hade saknat honom och tyckte det kändes lite jobbigt att åka iväg bara timmar efter ha kommit hem igen.
Efter båtturen som var fantastiskt rolig, tog vi oss till Djurgården där vi åt otroligt överprisad lunch. Det var dock väldigt gott, säger jag som helst äter från barnmenyn på restauranger, så potatismos och köttbullar går alltid hem kan jag säga.
Kvällen började närma sig sitt slut och vi avslutade en fantastiskt bra dag med att spela Exit! Isak var med på min födelsedag för några år sedan då vi åkte till Göteborg och körde ett escape room vilket gick så fantastiskt bra och vi tillsammans med Martin, Johanna och PJ var ett sånt jävla dreamteam. Så när jag berättade om Exit som är som escape room i spelform så blev han väldigt sugen på att prova vilket vi självklart gjorde. Jag hade spelat just den förr men har ett minne som en guldfisk så det var som att knäcka gåtorna på nytt. När det närmade sig midnatt ringde Isaks flickvän för att hon skulle få skjuts hem från Uppsala, så vi åkte dit och hämtade henne. Så himla gullig tjej! Det var synd att klockan var så mycket och att vi inte hann ses mer, men jag hoppas det kommer fler tillfällen.
Jag beundrade även deras akvarium samt deras andra djur. Blev så sugen på att skaffa mig en gerbil igen, tror Martin hade slängt ut mig ur huset då faktiskt om jag kom hem med en sån.
Passade på att köpa fett mycket kattsand, då jag endast använder just denna sorten och den är omöjlig att få tag på i fysisk butik annars.
När jag gick inne i butiken kom det fram en kvinna som sa "du måste ha jätteroligt" och syftade på min fulla kundvagn. Jag förklarade att jag driver förening för hemlösa katter och hon berättade då om sin lilla kattunge som hon nyligen fått hem, och bad om råd gällande socialisering, foder och hur hon skulle gå till väga eftersom katten var så himla mager. Vi pratade en bra stund och jag gav henne vårt visitkort och bad henne höra av sig och berätta om mina tips funkat för dem.
Kvällshäng med mina bäbisar.
Och kvällshäng med Queeny.
Jonny skulle prompt ligga i denna låda trots att den var åt skogen för liten för honom.
Häromdagen när jag skulle åka hem och det hade regnat satan under dagen, så var vägen översvämmad halvvägs hemma så jag fick vända och köra en omväg på nästan en halvtimme. Det syns inte alls på bilden men gissar att det var över en halvmeter djupt så vågade inte chansa och köra igenom.
Förra fredagen hade jag lovat att hjälpa Kate med att ta hand om djuren på hennes gård eftersom hon var bortrest. Jag hade morgonen i stallet där Queeny står också, följt av att jag skulle jobba. Så jag fick gå upp megatidigt runt 06.00 och först åka till Ylseröd och sen till Kate. Hos Kate tog det nästan 3 timmar innan jag var klar, mest för att jag mockade hela hagen men också tog mig tiden att gosa med de hästar och katter som ville ha lite kärlek. En bra morgon helt enkelt!
Jag får så mycket energi av att vara ute och greja med djuren, så även om det var en tidig och lång morgon så gav det en riktigt bra känsla efteråt.
På väg till Bodypower, glad i hågen och intet ont anande om det fullständiga kaos som väntade mig med kampanjebyte, 13 pallar varor och betydligt mer folk än vanligt. Men fan vad grymma vi var som fick ihop det ändå tillslut.
Gänget som mötte mig när jag kom till stallet efter jobbet.
Jag gick bara 10-20 på mitt förra schema på Bodypower. Jobbade alltid heldagar, alltid, alltid, alltid. Då tyckte jag att det hade varit trevligt att sluta tidigt någon gång och att det blev väääldigt slitsamt tillsist. Nu när jag fått nytt kontrakt och går på 80% fast så går jag bara typ 13-20 eller 10-17. Då tycker jag så klart att det är synd att jag inte går heldagar. Det hade varit lättare att kombinera med ett annat jobb, om jag gått exempelvis 4 heldagar i veckan istället för 5 halvdagar. Då hade jag kunnat jobba extra en dag eller två utan att det blir över en veckas jobb i sträck. Men aldrig är man nöjd och alltid vill man ha det man inte kan få, am I right? Så jag försöker uppskatta att börja sent och sluta tidigt, man får ju mer tid till över varje dag och det är inte dumt. Tror definitivt jag behöver det, för återhämtningens skull.
Skojade med Martin i lördags innan jag åkte till jobbet (jobbade extra på XL Zoo i helgen) men han var tydligen så trött att han inte ens såg det förrän på eftermiddagen sen. Sophie älskar nämligen kvarg. Direkt vi tar fram en burk så kommer hon och skriker för Martin har satt i system att hon får slicka ur burken haha.
Isak tävlade i Belgien i helgen så jag fick lov att följa racet på jobbdatorn! Det gick så himla bra verkligen, han kom trea! Är stolt som en fakking tupp och tar första bästa möjlighet att skryta om hans bravader. Så sjukt!!!
Jag blev tvungen att ta en helkväll åt att komma ikapp med föreningens finanser, så som att betala räkningar och föra över ersättning till jourhem och volontärer. Sterling hjälpte givetvis till.
I söndags gick det som det gick, det ni läste i början av inlägget. Jag mådde inte skitbra, mycket utmattningen som spökade även när de fysiska symptomen lagt sig och dagen gick så långsamt att jag var nära på att gråta. Kändes som jag aldrig skulle få komma hem. Det var verkligen så jävla skönt att vara ledig idag. Jag har ägnat dagen åt att besöka Mauri för idrottsmassage, handla mat, vara i stallet, prata i telefon med mamma och Johanna, städa samt ligga i sängen och sträckkolla de sista avsnitten av senaste säsongen Handmaid's Tale. Dra åt skogen vilken bra serie, men fy bubblan så mörk den är.
På fredagen jobbade jag heldag på Bodypower och när jag slutat åkte jag först och köpte lite mat på Max och åkte sedan till min fina, fina vän Kate. Av respekt för henne utelämnar jag detaljer men det kändes så himla skönt att få träffa henne och (hoppas jag) kunna bidra med någonting, om än kortvarigt, sett ur ett stort perspektiv. Det kändes fruktansvärt att åka därifrån men jag hoppas kunna bidra med mer i framtiden. När jag satte mig i bilen och skulle åka hem kopplades Spotify upp till bilstereon och låten Gonna Be OK spelades, vilket kändes som något av ett tecken från något högre stående än jag själv.
Det blev lördag tillsist och dagen drog igång efter bara några timmars sömn, med morgonpasset i stallet följt av annat som behövde göras, innan jag åkte till Alunda. Jag städade huset rejält inför Martins hemkomst, eftersom jag själv uppskattar
att komma hem till ett rent hus. Bytte sängkläder till och med så det skulle vara helt rent och fräscht, wow.
Hade lite skönt häng med katterna när jag var klar.
På eftermiddagen kom Johanna och hennes sambo Fredrik hit för att Fredrik skulle installera vår nya värmepump, woop woop! Under tiden han jobbade kom även Martin hem från Spanien och det var så kul att se honom igen. Han assisterade Fredrik när det behövdes och i brist på annat spontan-rensade Johanna och jag vår rabatt precis bredvid. Det var verkligen fantastisk väder ute, rena sommarvärmen. Kan nog officiellt förklara det som vår näst sista sommardag, så här tre veckor i efterhand.
Visst är det fint när eftermiddagssolen smyger in så här?
När Fredrik var färdig och jag var packad och klar inför min weekend, många timmar senare än tänkt, så åkte Martin och jag till Strömstierna för att äta pizza. Vi åkte sedan därifrån i varsin bil och jag körde framför honom de första kilometerna, men fick ett hastigt infall av att stanna vid sidan av vägen, så han stannade bakom, och jag gick ur bilen till honom bara för att kramas en gång till. Jag hade saknat honom och tyckte det kändes lite jobbigt att åka iväg bara timmar efter ha kommit hem igen.
Så började min resa mot Alunda.
Det var verkligen hemskt att köra. Jag älskar att köra bil och tycker att jag normalt sett är en bra bilförare, men denna resa var verkligen fullkomlig katastrof. Efter bara 2 timmar var jag
så hjärntrött att jag liksom hela tiden fick känslan "vänta hur fan kom jag hit?" för jag mindes inget av det som nyligen varit. Jag glömde blända av för mötande trafik hela tiden, missade
9/10 skyltar för vilken hastighetsbegränsning det var och var verkligen allmänt kaos. Allt som går på rutin i normala fall tog en jävla kraftansträngning att åstadkomma. När jag bländade
av bromsade jag också ner anmärkningsvärt mycket för jag var rädd för att vilt skulle springa ut framför bilen och jag inte skulle hinna se det. Jag kan ha missat 17 fartkameror och kört
på 3 älgar och ett barn, jag hade knappt märkt något. Så efter dessa första två timmar blev jag genuint rädd för hur fan jag skulle klara köra hela vägen, inte för att jag var klarar-inte-hålla-ögonen-öppna-trött
men för att hjärnan liksom inte kändes i skick att köra. Så jag drack en Celsius och poppade svinhög partymusik för att bli på bra humör och det hjälpte mig att få upp energin något, men
jag kände mig fortfarande väldigt trög i huvudet. Jag kom fram en hel timme senare än GPSen uträknat för jag körde under hastighetsgränsen så gott som hela vägen, för jag kände mig osäker.
Men! Jag stannade inte för att kissa en enda gång, det måste vara personbästa!
Färdkost:
Jag var alltså framme hos Isak runt 01.30 och vi skulle upp igen senast 07.15. Jag bad om ursäkt tusen gånger för att jag kom så sent men han försäkrade mig om att det var lugnt. Det var
i alla fall så himla roligt att se honom igen, även om vårt första mingel den kvällen blev kortvarig. När vi skulle sova var jag naturligtvis inte trött, eftersom jag druckit Celsius
bara timmarna innan. Men lyckades somna tillslut och fick runt 4,5 timmes sömn.
Dagen efter var det dags för helgens dragplåster. När Isak fyllde 18 fick han en upplevelse i födelsedagspresent av mig, nämligen sightseeing av Stockholms skärgård på en stridsbåt 90. Presentkortet
höll på att gå ut så därför fick vi med ganska kort varsel boka det sista datumet som fanns för säsongen haha. Men det var verkligen en perfekt dag för solen sken så varmt!
Efter båtturen som var fantastiskt rolig, tog vi oss till Djurgården där vi åt otroligt överprisad lunch. Det var dock väldigt gott, säger jag som helst äter från barnmenyn på restauranger, så potatismos och köttbullar går alltid hem kan jag säga.
Efter detta gick vi runt i Stockholm för att jag skulle få turista lite. Jag har sällan varit i Stockholm utan snabbt uträttade ärenden. Så vi gick en sväng till science-ficitonbokhandeln
i Gamla stan och strostade även runt i lite finare kvarter och jag har ALDRIG känt mig så malplacerad någonsin. Vilken obehaglig känsla det var ändå, mest för att jag ens
kände som jag kände. Så himla missanpassad och vilsen, haha. Men jag gillar Stockholm och känner att jag verkligen bör åka dit oftare, gärna om jag slipper köra mitt i smeten
bara. Har nog aldrig sett någon så cool i så hetsig trafik som Isak, jävlar vilken förebild säger jag bara. Jag har haft mitt körtkort i 10 år och han har haft sitt i 2, jag
skulle ända lita mer på honom än mig själv alla dagar i veckan.
I Gamla stan såg jag dessa i ett skyltfönster och kom att minnas att jag hade denna tavla på min önskelista för flera år sedan. Ateljén var stängd (den kunde öppnas av personalen
i butiken intill men man vill ju inte vara till besvär, svensk som man är) så jag noterade bara konstnärens namn och får leta upp hennes grejer på nätet. ÄLSKAR tavlan med
blåmesen alltså.
Väl hemma sedan skulle vi laga proteinpannkakor. Isaks familj hade fått Bodylabs pannkaksmix i någon matbox som de prenumererar på, och jag blev så ivrig och talade så
gott om den eftersom jag personligen älskar den. Ett av mina säljargument i butiken är att den "är så lätt att steka, så gott som omöjlig att bränna fast". Well...
Hela denna eskapaden slutade med att jag bokstavligt talat låg i fosterställning på golvet och skrek av skratt. Jag trodde genuint att jag skulle kissa på mig. Det hela
blev så mycket värre av att Isak refererade till en sketch av Johanna Nordström som vi skrattar hysteriskt åt.
"Nummer tjugofyrAAAAAA!!"
Kvällen började närma sig sitt slut och vi avslutade en fantastiskt bra dag med att spela Exit! Isak var med på min födelsedag för några år sedan då vi åkte till Göteborg och körde ett escape room vilket gick så fantastiskt bra och vi tillsammans med Martin, Johanna och PJ var ett sånt jävla dreamteam. Så när jag berättade om Exit som är som escape room i spelform så blev han väldigt sugen på att prova vilket vi självklart gjorde. Jag hade spelat just den förr men har ett minne som en guldfisk så det var som att knäcka gåtorna på nytt. När det närmade sig midnatt ringde Isaks flickvän för att hon skulle få skjuts hem från Uppsala, så vi åkte dit och hämtade henne. Så himla gullig tjej! Det var synd att klockan var så mycket och att vi inte hann ses mer, men jag hoppas det kommer fler tillfällen.
Väl tillbaka sedan hade vi för avsikt att fortsätta spela Exit men jag var helt slut i huvudet så jag föreslog vi skulle ta resten dagen efter istället.
Isak försäkrade mig om att jag kunde få sova hur länge jag ville dagen efter så jag tog honom på orden och sov nästan 11 timmar i ett sträck. Det var första dagen
på VECKOR som jag inte behövde sätta larm på morgonen, så jag förvaltade min chans väl kan man säga. Tyvärr resulterade detta i huvudvärk och en otroligt dålig
dagsform, så inte alltför många timmar senare kände jag att jag behövde börja rulla hemåt, för att komma hem någorlunda i tid och kunna stanna längs vägen
om jag behövde pausa. Det var så himla tråkigt att säga hejdå för dagarna gick så fort, och särskilt när min dagsform var så kass att vi inte riktigt
kunnat få ut mer av dagen än lite häng och Exit-spel som vi lyckades lösa tillsist.
Med en klump i magen sa vi hejdå. Jag tog bild av Isaks sportiga vrålåk innan jag åkte, har ni sett så snygg? Snabbaste bilen i kommun vill jag lova.
Med en klump i magen sa vi hejdå. Jag tog bild av Isaks sportiga vrålåk innan jag åkte, har ni sett så snygg? Snabbaste bilen i kommun vill jag lova.
Kände mig tvungen att göra två flugor på smällen och stanna till i Västerås för en liten bensträckare tillika besök hos Zoo.se. Jag visste inte att de hade
fysisk butik, men shit pommes frites vad stort det var! Jag shoppade loss big time kan jag säga.
Jag beundrade även deras akvarium samt deras andra djur. Blev så sugen på att skaffa mig en gerbil igen, tror Martin hade slängt ut mig ur huset då faktiskt om jag kom hem med en sån.
Har ni sett så söt liten hamster.
Passade på att köpa fett mycket kattsand, då jag endast använder just denna sorten och den är omöjlig att få tag på i fysisk butik annars.
När jag gick inne i butiken kom det fram en kvinna som sa "du måste ha jätteroligt" och syftade på min fulla kundvagn. Jag förklarade att jag driver förening för hemlösa katter och hon berättade då om sin lilla kattunge som hon nyligen fått hem, och bad om råd gällande socialisering, foder och hur hon skulle gå till väga eftersom katten var så himla mager. Vi pratade en bra stund och jag gav henne vårt visitkort och bad henne höra av sig och berätta om mina tips funkat för dem.
Jag var väl hemma runt midnatt efter att alla ärenden var uträttade och jag tagit två pauser längs vägen. Det var ändå skönt att
komma hem och landa, även om jag visste att jag - ännu en gång - hade fett mycket jobb framför mig med start på fredag.
Wyoming satt och mjölktrampade med stängda ögon i sin koja ❤️
Jag fick förresten, efter år av väntan, hem den tredje och sista delen i Bellman noir-trilogin. Kan vi bara ta ett ögonblick åt att det tydligen (?!) heter trilogi och inte triologi? Vad i helvete menas? Hela mitt liv är en lögn?
I vilket fall... om jag nu kan återhämta mig från denna upptäckt... så har jag väntat så länge på denna bok. Jag började läsa
den och insåg att jag mindes knappt någonting från tidigare två böcker (som jag läste ut i för mig rekordfart för nåt år
sedan eller två). Så efter några sidor fick jag svälja det faktum att jag nog borde lyssna/läsa igenom del två innan jag
läste den nyaste, för att få ut så mycket som möjligt av hela läsupplevelsen.
Som tur är har Martin Storytel som jag kan låna, så jag började lyssna om 1794 (lyssnade på 1793 för ett tag sedan faktiskt
så mindes det mesta från den efter att ha hört uppföljaren) och är snart klar, har kanske två timmar kvar. Den är beroendeframkallande.
Så jävla bra. Så nu ser jag ännu mer fram emot att få läsa 1795.
Kvällshäng med mina bäbisar.
Och kvällshäng med Queeny.
Kommande onsdag och torsdag var jag ledig och det var mycket välbehövligt, att få vara ledig och utan planer. På
onsdagen skulle jag dock åka till Uddevalla för en kontraströntgen, då jag har en bula mellan brösten som uppkommit
hastigt. Hela upplevelsen var förskräcklig, bara för jag var på en "dålig plats" rent mentalt. Jag höll på
att få en panikångestattack under undersökningen när jag fick kontrastvätskan injicerad, eftersom den spred
sig som en väldigt påtaglig värme i hela kroppen med hjärtat som utgångspunkt. Det kändes som att ha lokal,
skyhög feber. Jag kände mig fast och maktlös i den där maskinen och upplevde att personalen var stressade och
inte tog sig tiden att gå igenom detaljer eller visa någon form av medkänsla, allt var så mekaniskt och skulle
gå fort. Jag hade varit stressad som fan på väg dit och tyckte hela situationen var jobbig redan från början
så ja, det brast nästan för mig. Jag mer eller mindre rusade ur från sjukhuset när det var klart. Jag hade
plockat ut några piercingar inför röntgen som Martin hållit i en kopp i väntrummet under tiden, när jag sedan
skulle ta på dem hade inte bara hålen börjat gro igen men en av kulorna till staven saknades, så när jag fick
på den kunde jag inte fästa den. Jag blev så frustrerad och ledsen att jag behövde en stund att lugna ner mig,
särskilt efter det som hänt innan. Vi avslutade i alla fall med ett besök på Pinchos och det var trevligt även
om jag var motsatsen till lugn och harmonisk på insidan.
Dagen efter hängde jag med Johanna och vi avslutade vårt häng med en tur i skogen för att plocka svamp. Det var
verkligen välbehövligt och riktigt roligt.
Till en början hittade vi knappt någon svamp alls. Men sedan lossnade det och vi hittade en massa olika sorter.
Så fort jag hittade en svamp ropade jag dit Johanna så hon kunde artbestämma åt mig. Jag lärde mig att man ska
inte äta helvita svampar om man inte vet exakt vad det är för svamp. Det är ju inga problem för mig egentligen,
för jag äter ingen svamp alls. Men det kanske räddar livet på mig någon gång, vem vet.
Stallfix hos Queeny. Så tillfredsställande att fräscha till i boxen. Den blottade delen
av boxgolvet fylldes på med splitternytt, fräscht strö.
Jag tog itu med finanserna, det var ju ändå ny månad och nya papper att fylla i.
Givetvis skulle Sterling hjälpa till.
Jag plockade upp alla nya leksaker och grejer jag köpt på Zoo.se och
lät katterna utvärdera. Naturligtvis var de knappt intresserade
av något alls, förutom påsen och några lådor.
Jonny skulle prompt ligga i denna låda trots att den var åt skogen för liten för honom.
Artemis som sover mellan
mina knän varje morgon
när jag vaknar.
Häromdagen när jag skulle åka hem och det hade regnat satan under dagen, så var vägen översvämmad halvvägs hemma så jag fick vända och köra en omväg på nästan en halvtimme. Det syns inte alls på bilden men gissar att det var över en halvmeter djupt så vågade inte chansa och köra igenom.
Nestor på kvällarna
blir helt
bonkers
och ska
ha massa
gos till
den grad
att han
lägger
sig på
mig.
Förra fredagen hade jag lovat att hjälpa Kate med att ta hand om djuren på hennes gård eftersom hon var bortrest. Jag hade morgonen i stallet där Queeny står också, följt av att jag skulle jobba. Så jag fick gå upp megatidigt runt 06.00 och först åka till Ylseröd och sen till Kate. Hos Kate tog det nästan 3 timmar innan jag var klar, mest för att jag mockade hela hagen men också tog mig tiden att gosa med de hästar och katter som ville ha lite kärlek. En bra morgon helt enkelt!
Sååå mysigt
med
mörkret,
jag
fullkomligt
älskar
det.
Känner
mig
mer
mig
själv
när
det
är
mörkt
ute
på
något
vis,
är
jag
ledig
och
ska
vara
hemma
kan
jag
inte
riktigt
slappna
av
förrän
det
är
mörkt
ute.
Vet
inte
varför
det
är
så.
Jag får så mycket energi av att vara ute och greja med djuren, så även om det var en tidig och lång morgon så gav det en riktigt bra känsla efteråt.
På väg till Bodypower, glad i hågen och intet ont anande om det fullständiga kaos som väntade mig med kampanjebyte, 13 pallar varor och betydligt mer folk än vanligt. Men fan vad grymma vi var som fick ihop det ändå tillslut.
Detta
flak
brukar
ligga
i
hallen
för
att
Jonny
vill
ligga
i
den,
Sophie
blev
så
ledsen
när
jag
schasade
iväg
henne
därifrån
för
att
jag
skulle
kunna
stänga
"slussen"
till
hallen
att
jag
slängde
in
det
i
vardagsrummet.
Se
så
nöjd
hon
blev.
Förra
veckan
var
det
smygpremiär
för
biljettförsäljningen
till
Göteborg
Horse
Show
2022!
Givetvis
satt
jag
redo
vid
biljettsläppet
och
planerade
vilka
dagar
och
pass
jag
skulle
gå
på.
Det
blev
fredag
kväll,
lördag
dag
och
söndag
"heldag".
Helvete
vad
mycket
pengar
det
blev,
men
det
får
det
vara
värt.
Jag
sa
till
Martin
att
han
fick
haka
på
om
han
ville
(han
har
varit
med
tidigare
år)
och
att
vi
kanske
kunde
vara
ute
i
god
tid
och
boka
hotell
och
stanna
några
dagar
i
Göteborg
och
göra
annat
mellan
passen.
Tidigare
år
har
jag
mest
kört
heldagar,
men
då
kanske
onsdag-fredag.
Vi
får
se.
Sophie
var
självklart
med
och
hjälpte
till
med
administrationen.
Det
är
så
vackra
färger
ute
nu!
Gänget som mötte mig när jag kom till stallet efter jobbet.
Jag gick bara 10-20 på mitt förra schema på Bodypower. Jobbade alltid heldagar, alltid, alltid, alltid. Då tyckte jag att det hade varit trevligt att sluta tidigt någon gång och att det blev väääldigt slitsamt tillsist. Nu när jag fått nytt kontrakt och går på 80% fast så går jag bara typ 13-20 eller 10-17. Då tycker jag så klart att det är synd att jag inte går heldagar. Det hade varit lättare att kombinera med ett annat jobb, om jag gått exempelvis 4 heldagar i veckan istället för 5 halvdagar. Då hade jag kunnat jobba extra en dag eller två utan att det blir över en veckas jobb i sträck. Men aldrig är man nöjd och alltid vill man ha det man inte kan få, am I right? Så jag försöker uppskatta att börja sent och sluta tidigt, man får ju mer tid till över varje dag och det är inte dumt. Tror definitivt jag behöver det, för återhämtningens skull.
Även
om
det
mest
resulterar
i
längre
sovmorgnar
och
inte
så
mycket
produktivitet..
Titta så söt hon är. Man blir ju tamejfan arg.
Titta så söt hon är. Man blir ju tamejfan arg.
Skojade med Martin i lördags innan jag åkte till jobbet (jobbade extra på XL Zoo i helgen) men han var tydligen så trött att han inte ens såg det förrän på eftermiddagen sen. Sophie älskar nämligen kvarg. Direkt vi tar fram en burk så kommer hon och skriker för Martin har satt i system att hon får slicka ur burken haha.
Isak tävlade i Belgien i helgen så jag fick lov att följa racet på jobbdatorn! Det gick så himla bra verkligen, han kom trea! Är stolt som en fakking tupp och tar första bästa möjlighet att skryta om hans bravader. Så sjukt!!!
Helgen
var
för
övrigt
helt
bonkers
på
jobbet,
vilken
försäljning
vi
hade!
På
lördagen
hade
vi
bästa
försäljningen
hittills
sedan
nyöppningen
tydligen,
så
roligt
att
få
vara
en
del
av
det
även
om
jag
mest
bidrar
med
att
stå
i
kassan.
Känner
mig
inte
riktigt
trygg
nog
med
att
fråga
kunderna
om
de
vill
ha
hjälp
under
så
hektiska
dagar,
för
i
90%
av
fallen
måste
jag
ändå
fråga
en
kollega
och
det
blir
ju
inte
ett
dugg
tidseffektivt
att
jag
ska
stå
bakom
dem
och
stampa
under
tiden
de
har
egna
kunder.
Så
jag
intog
min
position
i
kassan
och
drog
mitt
strå
till
stacken
den
vägen.
Har
man
gott
om
tid
känner
jag
mig
tryggare,
för
då
finns
liksom
tiden
att
ta
reda
på
svaret.
Jag
köpte
en
sådan
här
namntag
med
gravyr
till
att
ha
på
Queenys
grimma.
Visst
är
det
häftigt
att
vi
säljer
detta
i
butiken,
som
kund
får
man
använda
maskinen
att
gravera
helt
själv.
Jag blev tvungen att ta en helkväll åt att komma ikapp med föreningens finanser, så som att betala räkningar och föra över ersättning till jourhem och volontärer. Sterling hjälpte givetvis till.
I söndags gick det som det gick, det ni läste i början av inlägget. Jag mådde inte skitbra, mycket utmattningen som spökade även när de fysiska symptomen lagt sig och dagen gick så långsamt att jag var nära på att gråta. Kändes som jag aldrig skulle få komma hem. Det var verkligen så jävla skönt att vara ledig idag. Jag har ägnat dagen åt att besöka Mauri för idrottsmassage, handla mat, vara i stallet, prata i telefon med mamma och Johanna, städa samt ligga i sängen och sträckkolla de sista avsnitten av senaste säsongen Handmaid's Tale. Dra åt skogen vilken bra serie, men fy bubblan så mörk den är.
Avslutar
detta
mastodontinlägg
med
en
bild
på
Peeper.
Han
är
ett
platy-yngel
vi
har
i
butiken
och
han
är
min
favoritfisk.
Han
är
lika
stor
som
min
lillfingernagel
ungefär.
Jag
överväger
på
riktigt
att
skaffa
akvarium
bara
så
jag
kan
ta
med
honom
(och
en
massa
andra
platys
så
klart)
hem.
Martin
har
sagt
att
det
går
bra
så
länge
akvariumet
står
i
mitt
sovrum
och
han
inte
behöver
ha
med
det
att
göra,
yay!
Natti natti från mig och Peeper. Tack för att ni läser.
Hare gött
haaaj ❤️
2021-10-11
22:53:00
Vardag
Kommentera! (0)