Change of Seasons

Jag har haft en sjukt bra dag.

Inatt sov vår katt Majsan hos mig, och jag somnade väldigt fort. Jag drömde att jag körde bil, in i en korsning och plötsligt hör jag en krasch. Det kommer inte ifrån min bil. Ljudet är så högt att jag vaknar och inser att ljudet egentligen kom från köket och trängde in i drömmen. Jag går ut dit och hittar en busig Majsan och en lampa som ramlat ner på golvet. Påväg tillbaka till sängen blir jag så bekymrad eftersom jag är rädd för att jag ska gå upp inom någon timme. Jag tittade på klockan, och den var tjugo över tolv. Förstår ni hur underbart det var? Att gå och lägga sig igen och veta att man har 7 timmars sovtid kvar. Ren lycka.

Jag åkte in till körskolan, hade en mycket givande körlektion, åkte sedan till Nordby och gick där på intervju på Max. Jag fick jobbet, och blev obeskrivligt glad! Jag ska inte börja jobba förrän intensivkursen är över och det känns så himla bra. Jag firade anställningen med att köpa ett marsipanbröd och en billig film med Hugh Grant. Bara för att han är så mysig.

Träffade Emma och Ellen, åkte till körskolan, pratade med Marie (en gammal klasskompis som också går intensivkurs), hade teorilektion och slutligen ytterligare en skitbra körlektion. Det är så jäkla roligt alltså!

Senare under dagen övningskörde jag med farmin in till stan för att dels hyra (500) Days of Summer (jag blev så sjukt sugen på att se den) men också för att säga hejdå till min vän Ellen som flyttar till England imorgon. God knows I'm gonna miss her badly.

Nu överväger jag att bara borsta tänderna och sedan gå och lägga mig, utan att städa mitt hus (hör och häpna). Jag överlevde dagen.

Idag började jag intensivkursen. Jag tror det kommer gå bra, upplägget är bra och jag har en väldigt bra lärare. Dock så är det lite jobbigt då jag kom att tänka på att läraren påminner väldigt mycket om Mike Higgins (lärare i "Svenska för Nybörjare") från Hipp Hipp!, till utseendet. Och sådant är ju alltid jobbigt (se klippet ovan).

På bild syns ett armband som jag fick av Manfreds mamma i present för ett tag sedan. Ett Maria Montazami-armband med ett välkänt citat på. Underbar.

Idag har jag kört till Uddevalla och tillbaka. Det var väldigt lärorikt, lite läskigt med så mycket trafik dock. Imorgon börjar jag intensivkursen och det är faktiskt lite nervöst. På tisdag ska jag på arbetsintervju och jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det, men på något sätt ska det väl gå.

Därför ska jag nu städa mitt rum, byta om till myskläder och lägga mig i sängen med teoriboken för resten av dagen. Det börjar bli dags att lägga i en högre växel, för att vara lite rolig.

Idag fick jag till min stora sorg veta att en av de hästar jag hade förr, har gått bort även hon. När jag var yngre hade jag ett sto som hette Dominique, och efter incidenten med Lekaco så tänkte jag att jag skulle kolla upp var Dominique befann sig nu och åka och hälsa på henne. Jag skrev till han som köpte henne av mig, och liksom Lekacos ägare så hade han dåliga nyheter. De tog bort Dominique i fredags, pga. en skada i benen.

Ibland blir man bara så himla.. trött, förstår ni?

Rest in peace, fina Dominique.

Idag bar det av mot Uddevalla med familjen, eftersom min bror Simon skulle till ögonläkaren. Jag träffade Robert och gav honom en lite försenad födelsedagspresent. Sedan åkte vi till Torp. Tog en fika. Jag fick ÄNTLIGEN köpt en ny höstjacka, den är awesome. Jag passade samtidigt på att köpa ett par solglasögon att ha i bilen (se ovan). Jag vet inte varför jag köpte just dem, de är ganska fulsnygga och sitter dessutom inte så bra på mig. Men de är annorlunda, och det gillar jag.

Jag köpte dessutom två nya kuddar och ett lakan. Och en present till en god vän. Vi var även på Biltema och handlade grejer till min bil, sådant där som jag inte förstår mig på (förutom CD-förvaring samt en vidvinkelspegel). Tjoflöjt.

Satt och pluggade körteori i bilen, och jag är helt slut. Körde Volvo på grusvägen hem. Jag dog.

Manfred har åkt hem och börjat skolan och jag känner mig ensammast i världen (typ). Alla jobbar på roliga jobb, går roliga utbildningar eller tar körkort. Så känns det. Och jag? Jag har inte lyckats åstadkomma något än (men det kommer, jag vet, jag vill bara inte riktigt inse det). Sedan igår har jag känt mig lite nere men ändå fruktansvärt rastlös, trots att jag har många bollar i luften nu (vilket praktiskt taget är den bästa medicinen mot deppighet - att vara sysselsatt).

Nästa vecka börjar intensivkursen. Och jag ska på arbetsintervju. Jag måste plugga en massa teori samt öva inför intervjun. Helt plötsligt blev jag stressad liksom, know what I'm sayin'?

Jag har en plan, tack och lov. Jag ska vara klar att börja plugga klockan nio varje dag, och under dagen har jag lovat mig själv att jag ska vara så effektiv som möjligt för att på kvällen slappna av framför ett eller tre program på TV följt av lite romanläsning. Än så länge har det gått förvånansvärt bra, och det är kanske tackvare det som jag inte blivit ännu mer deppig. Jag vet inte.

På bild syns fotändan på min säng. För några veckor sedan målade jag sängen vit, och sedan köpte jag en väggdekor på Tradera. Manfred hjälpte mig att sätta fast den, och jag tycker att det blev väldigt fint.

Budskapet kom väl till pass idag, då Manfred åkte hem till Mjölby igen. De senaste gångerna vi skiljts åt så har jag drabbats av någon slags handlingsförlamning och livet har känts så innehållslöst. Känslorna är oftast inte långvariga, men jag brukar ändå inte undkomma ångesten inför att behöva sova ensam. Det är lika jobbigt varje gång.

De senaste dagarna har sprungit förbi. Alla andra börjar skolan snart och jag planerar inte göra något betydande för omvärlden förrän slutet av september. Jag kan inte skaffa jobb förrän jag har mitt körkort, på grund av att jag bor så långt från stan utan någon som helst kollektivtrafik tillgänglig förrän 8 kilometer bort.

Jag har sökt 6 jobb, ändå. Jag står med på vikarielistan över musiklärare på Strömstierna, och det känns bra. Det är det jag gör på dagarna: söker jobb, umgås med Manfred, pluggar körkortsteori samt kör bil. Angående sistnämnda..

Idag körde jag på landsväg för första gången i mitt liv. Vad tror ni händer? Precis efter en kurva stöter jag på en stor älg som bestämmer sig för att gå över vägen! Jag fick världens häftigaste adrenalinkick men lyckades ändå stanna bilen pliktenligt med koppling först och broms sedan. När älgen väl var förbi kände jag chocken liksom krypa upp längs ryggraden, jag fick kärringstopp efter kärringstopp och paniken växte eftersom vi stod stilla precis efter kurvan, på en 80-väg..

Resten av körningen satt jag och flåsade rutan helt immig. Fy sjutton så obehagligt det var, jag vill aldrig mer sätta mig i en bil när det är mörkt ute.

Förutom älgen stötte vi på tre katter samt en padda. Samma padda som farmin stött på tidigare under dagen (se bild). En vacker skapelse!

Nu ska jag sätta mig bredvid Manfred som spelar Limbo (ett melankoliskt, halvläskigt spel), ett perfekt avslut på den här dramatiska dagen!

Jag har vid några tillfällen i livet befunnit mig i diskussionen "Borde tamponger vara gratis?". Vissa menar att det är orättvist att kvinnor måste ha en extra utgift för något som är högst nödvändigt. Andra tycker att det resonemanget skulle leda till att andra hygienartiklar som t.ex. toalettpapper eller tvål, samt mat, borde vara gratis.

Nu skiter vi fullkomligt i vem som har rätt, för det finns gratis tamponger att hämta varje månad! För tre månader sedan gick jag med i tamponsforfree.se och sedan dess har jag fått hem en liten ask varje månad. Det enda (det är verkligen det enda) du behöver göra varje månad är att utvärdera tamponsforfree's senaste kampanj (reklamen som är tryckt på tampongasken). Det tar kanske 3 minuter! Varje månad får man dessutom ett erbjudande på andra produkter som tamponsforfree gör reklam åt just den månaden. Om man dessutom väljer att svara på fler undersökningar så har man chans att vinna fina priser i utlottningar (vad sägs om ett par joggingskor?).

Jag brukar inte tycka om sådana här koncept, eftersom det alltid finns en dold hake. Men det gör det inte. Offrar du några minuter av din tid varje månad så får du hem ett paket innehållande 8 tamponger. Jag rekommenderar ALLA er tjejer att gå med, för det är fett värt! Gå till hemsidan och registrera dig med en gång vettja, så får du hem tamponger i början av september månad!

---

Dagen till ära hade jag en mördröm om att Christian Bales karaktär från American Psycho misshandlade mig och höll mig fången i sin lägenhet där jag "var hans". What a bummer, kunde han inte varit Batman istället?

Åkte in till stan för ett ärende på banken. Jag, farmin och Simon tog en snabbtur till Nordby. Jag köpte hårspray. Åkte hem, och jag har suttit och sorterat viktiga papper. Nu är det snart mat, och efter det tänkte jag faktiskt kolla på American Psycho. Bara för att det var längesedan, men också för att karaktären var så välspeglad i min dröm jämfört med filmen. Kanske övningsköra ikväll med. Jag vill, men jag tror inte min far har tid. Sånt är livet!

Här är den. Min bil.

Idag var planen att jag skulle ta itu med allt som står på min "att göra"-lista. Istället har jag bara stökat ner mitt hus ännu mer, sett på Patch Adams (bra film!) och något annat, nämligen övningskört för första gången i mitt liv. Jag körde en liten runda på vår gård, där jag startar, kör in på en parkeringsyta, parkerar, backar ut därifrån, kör tillbaka, runt ett varv på gräsmattan och tillbaka till utgångspunkten, parkerar och sedan samma grej igen. Första varvet gick svinbra, läget var under kontroll och inte ett enda kärringstopp fick jag. När jag började slappna av så gick det desto sämre. Men vad kan man begära?

Ikväll ska vi förhoppningsvis köra på en stor grusplan. Det ska bli sjukt kul, jag tror jag kommer gilla detta!

Nu tänkte jag gå en promenad och hämta posten (jag väntar på vunna traderaobjekt). Sedan ska jag städa mitt hus och börja ta itu med saker som ska göras för att ikväll övningsköra och kanske kolla klart på Dansar med Vargar som jag och farmin började kolla på igår. Livet leker.