koster

Wow vad jag är trött, ögonen liksom går i kors.. Men ska försöka slänga in ett snabbt inlägg om min helg som jag kommer runda av väldigt, väldigt snart!

I fredags skulle jag in till kiropraktor-Elisabeth halv tio för min benhinneinflammation som faktiskt blivit förvånansvärt mycket bättre på så kort tid. Efteråt hade jag sådan beslutsångest. Jag visste verkligen inte vad jag skulle göra. Men en sak visste jag, och det var att jag hade ett trängande behov av att vara ensam ett tag. Bara jag.

Så jag åkte till gymmet för att träna axlar och lite mage. Efteråt skulle jag handla vansinniga mängder kvarg på Strömstad Mat, sprang in i många vänner och blev ståendes länge men tillslut fick jag betalat och kunde catcha up med Martin för en liten Espresso House-dejt.



Kyckling slash hickory bagel... Mmmm...

Åkte hem med maten bara för att packa strandväskan och sedan bila till Färingen. Det var så varmt och jag såg så mycket fram emot att få spendera eftermiddagen där. Men när jag kom fram gick solen bakom envisa moln och det blåste som in i bänken, alltså riktigt illa.. Jag hade tagit med mig systemkameran ifall men batteriet var urladdat på den så det sket sig det med och efter en halvtimme gav jag upp och åkte hem.



Idag däremot ringde väckarklockan tjugo över sex, för jag skulle på äventyr med Elisabeth! Hann ta itu med morgonen i lugn och ro och åkte sedan till stan och mötte uppp henne vid Norra Hamnen, för vi skulle ta en tur till Kosteröarna!

Vi hade förväntat oss strålande sol efter gårdagens prognos men jag är glad över att vi fick en liten ruggig men ändå varm start. Man frös ju inte direkt och det var skönt att inte steka i solen hela dagen.

Elisabeth lärde mig lite att klättra i berg! Jag var sjukt nervös för jag är verkligen inte en våghals när det kommer till sådana saker.. Men jag klarade faktiskt en hel del som jag aldrig trodde jag ens skulle våga och var ännu mer nervös när Elisabeth gav sig på de tuffare ställena. Men oj så duktig hon är! Det var väldigt roligt så det är verkligen något jag hoppas på att vi kan göra fler gånger.







Jag hade övervägt att ta med mig systemkameran men lämnade den hemma, tacka gudarna för det. Jag missade många chanserr för sjukt snygga bilder men å andra sidan hade jag aldrig orkat bära på den. Så det här är vad mobilkameran hade att erbjuda.



Elisabeth hittade en hög med stenar som hon byggde ihop..





Och jag hittade en klippa där folk skrivit sina namn med stenar. Så vi hakade på! Kunde inte låta bli att slänga in en ordvits..









Vi hittade getter!



Tungan rätt i mun.. Svårt att hänga med i den tjejens tempo!

Vi gick hela varvet runt Nordkoster längs klipporna. Alltså det är ju närmare en mils klättrande! När vi sedan var i hamn hade solen tittat fram och det var alldeles underbart väder, och vi bestämde oss för att ta båten till Sydkoster också. Vi gick lite vilse men å andra sidan hittade vi smultron!







... lots of it!



Och en massa, massa maneter längs hela strandkanten.



"Det här är livet!" sagt av Elisabeth sjuhundra gånger idag, haha.

Jag har så ont i kroppen, är duktigt solbränd och så jäkla trött verkligen men oj vilken spännande dag! Vi bara gjorde det som föll oss in, ingen stress, inga tider att passa, bara andas havsluft och ta allt i vårt tempo. Vi hade inte ens koll på tidtabellen för Kosterbåtarna utan tog det som passade när vi kände att det var dags. Vi har klättrat i bergen, beundrat den fantastiskt vackra naturen och omgivningen på idyllen Kosteröarna, bara stannat upp och lyssnat på fåglar, havet, andats djupt och slutit ögonen för att verkligen känna dofterna, ätit vårat fika på högsta bergen vi kunde hitta, byggt torn av stenar, skrivit våra namn i stenar, nått högsta punkten på berget och lagt dit en sten var, plockat smultron och ätit glass.

Är så tacksam att jag fick uppleva den här dagen med henne och känner att trots att jag är helt slut och har så ont efter en dags vandrande och klättrannde så var det här sannerligen en ledig helg som heter duga. Många insikter som jag kommer leva på länge. ♥

 
Nu mina vänner, ska jag sova. Jobb imorgon!
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

havets hus



Åh, så roligt det har varit att plocka fram systemkameran igen. Det tar sin lilla tid men det är väldigt skoj.

Här är bilder från besöket på Havets Hus i Lysekil, vår treårsdag till ära.





















 




































För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

sweet disposition








För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

Only Love


För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

E&F - Tribute to Chicken Fight



Som sagt så har jag ägnat större delen av dagen åt ett fotoprojekt. Projektet var tänkt som en hyllning till Manfreds låt Chicken Fight som bland annat innehåller texten "... but thats like asking someone deaf to sing a note between E and F". För det första är det just den delen väldigt snygg gjord, sedan är det roligt inte bara för att en döv rimligtvis inte kan sjunga några specifika toner, det är även nästintill omöjligt att ta en ton mellan E och F. Därför döpte jag projektet till E&F.

Tanken från början var att jag skulle sitta på en filt på gräset, med champagneglas, märkesväskor och dylikt (även bokstäverna ovan) runtom mig. Men eftersom jag skulle stå både framför och bakom kameran på samma gång blev det för invecklat. Att solen gick i moln till och från gjorde inte heller saken lättare, man måste ändra inställningar hela tiden. Och kolla om det blev bra, innan man fortsätter peppra bilder. Jag tänkte fota just idag eftersom att solen sken, men varje gång solen tittade fram så kom även en klägginvasion. Så jag fick fota i skugga i alla fall. Och i panik, när solen sken.

Det är inte omöjligt att jag i framtiden gör en E&F 2.0. När jag har någon som kan assitera mig på något sätt. Någon som fotograferar/kollar så motivet är bra alternativt någon som står modell. Tror det kan bli bättre då.

Men jag är i alla fall hyfsat nöjd med bilderna, mest tackvare de jobbiga omständigheterna tror jag, och jag tänkte visa några av resultaten.






För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

Manfred Hanberg




Det finns ingenting ont i den människan
& det är det som gör honom så otroligt fin.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

Snö!



Jag verkar vara den enda människan som tycker att det är helt awesome att säsongens första ordentliga snö har anlänt! Det skulle visst regna bort mer eller mindre, men jag tycker om det ändå. På med stövlarna så är inte heller slasket nåt problem. Så!

Bilden är min egen och den knäppte jag på min 17-årsdag (det var helt galet fint ute). En av de bättre bilderna jag tagit, tror jag.

Dagen var soft. Jag lämnade in PA-loggboken och är nu back on track. Jag var även på audition för Stars on Stage. Det gick inte alls bra, men å andra sidan så är jag så fruktansvärt opepp av någon mystisk anledning, så jag känner mig mest lättad om jag inte kommer med. Jag ställde upp idag ändå, för att jag hellre ångrar något gjort än något ogjort!

Efter skolan knallade vi hem i snön, och inne möttes vi av ett framdukat mellanmål kombinerat med fika, vilket var mycket trevligt. Inte långt efter det åkte jag till stallet, och såg att Lekaco skulle gå tre av fyra lektioner idag. Så jag gosade lite med honom, gav honom lite materiel kärlek (äpplen for the win) och tittade sedan på deras lektion. De hoppade, och det var en tjej som ramlade av. Jag beundrar verkligen det där med att sätta sig i sadeln igen och fortsätta som om ingenting hänt, själv är jag grymt hopprädd och om jag ramlar av känns det helt fruktansvärt att sätta sig i sadeln igen. Men det är tydligen så man måste göra, för att bli av med obehagskänslorna. Har jag hört.

När jag kom hem satte jag mig och började plugga kemi (prov imorgon), medan Abbe satt bredvid och spelade Assassins Creed. Jag nästintill tvingade honom att sitta kvar, så jag själv inte skulle sluta framför datorn. Men vad händer? Jag sitter och tittar när han spelar istället. Fast det gör inte så mycket, jag har skapligt bra kläm på kemin så det var inte världens största förlust ändå.

Nu ska jag noppa ögonbrynen och ta hand om mina naglar lite. Jag har sparat till långa naglar, men de har spruckit nästan allihopa. Jag fick tipset att klippa dem lite grann och sedan ha ett genomskinligt lack på. Värt ett försök, tack till Nattis för de goda råden!

Jag avslutar dagen med lite Edgar Allan Poe. Fejnt.
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

Höstbilder

Jag tog en fotopromenad på en och en halv timme förut. Här följer ett urval av bilder, jag skippar de typiska höstbilderna på knallgula löv, jag har sett lite för mycket sådana!

Och glöm inte bort att rösta på mig i Veckans Blogg!











För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

En grå dag i Övik

Melankoli i Örnsköldsvik.



För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

Vackra djur

Jag följde med bort till grannarna för att kolla på deras kycklingar. Så bedårande!






För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

Replokal

Det är fruktansvärt skönt att vara lite extra ledig ifrån skolan. Så skönt så att idag har i princip inte uträttat någon nytta alls. Därför tog jag mig tiden att följa med Abbe och Manfred in till replokalen. Jag spelade gitarr, och det slog mig att det går alltför lång tid mellan gångerna. Tänk så duktig jag kunde ha varit om jag tränat lite varje dag ända från början. G-a-l-e-t. I vilket fall så tog jag lite bilder och satte ihop dessa. Inget märkvärdigt egentligen, men jag gillar dem ändå.



Det var allt - det vill säga inte särskilt mycket - från mig den här gången. Jag tänkte att dagen skulle fortskrida i Dan Browns tecken så får vi se om jag uppdaterar senare.
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

Vårpromenad



Jag och Manfred gick en liten promenad förut. Kameran hängde med, förstås. Det är dock lite tråkigt att fota utomhus nu, tycker jag. Men, lite bilder fick jag ju tillslut. 
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.