Grimm Love (film)
Grimm Love (2006)
Filmen skildrar den verkliga händelsen i Tyskland, då en man via nätet annonserade att han ville ha ett offer som han skulle stycka och äta upp. Han fick svar, de genomförde dådet och han filmade allting. I filmen följer vi en ung kvinna - Katie Armstrong - som pågrund av sin "morbida nyfikenhet" forskar kring ämnet, och hon besöker egentligen bara huset som kannibalen levde i och sedan ser hon den riktiga filmen. Resten av filmen är tillbakablickar på vad som egentligen hände.
Okej, filmen utspelar sig i Tyskland. Skådespelarna måste kanske inte nödvändigtvis prata tyska, men måste de prata engelska och bryta? Små detaljer som när Katie kastar sten genom ett fönster, lämnar ett hål stort som kanske en decimeter i diameter, och efter att det är klippt är hålet genast tre gånger så stort och har inte samma form - känns fruktansvärt B-aktigt. Och som ni allra flesta säkert känner igen så bygger ju filmer ofta på att det är en huvudhandling, och några sidospår. Enligt den dramaturgiska modellen så ska man i början av filmen få alla problem/hinder/utmaningar klart för sig, och emot slutet av filmen så kommer upplösningen. Men ingenting i filmen kom till något klimax, allting var bara förhastat och de hade med fler sidospår än en 74-minutersfilm klarar av att konfrontera.
På fodralet till filmen utlovas en massa otäckheter - filmen ska tydligen ha blivit totalförbjuden i Tyskland och publiken ska tydligen ha svimmat och kräkts under tiden de såg filmen. Då undrar jag om allt detta kan vara på grund av tristess. Totalförbjöds den för att folk dog, svimmade, kräktes, bajsade på sig alternativt tog livet av sig för att filmen var så jäkla tråkig? Antagligen.
Hela tiden satt man och väntade på att själva huvudstoryn skulle komma igång. Hade filmen skildrats ur offrets/kannibalens perspektiv hade filmen säkerligen blivit bättre, men när det är skildrat ur en tredje parts perspektiv förlorar det kraft och allteftersom tiden går slösar regissören bort tid på att försöka skapa en film med en snygg brud i huvudrollen, istället för att försöka ge oss bilden av vad som egentligen hände och varför.
Det är en bra filmidé. Men en alldeles för låg budget och urkassa förutsättni ngar. Jag skäms över att filmen faktiskt fått priser och måste nog påstå att det här är den absolut sämsta film jag någonsin sett (ja, sämre än Live Feed, där försökte de ju ändå provocera och den var ändå lite sjuk och levde upp till att det var en rysare - en obehaglig film), för den var inte underhållande någonstans. Endast tråkig (det ska vara en rysarthriller, men den är varken spännande eller äcklig). Dessutom är den ännu mer pinsam när huvudpersonen har en berättarröst, pratar långsamt, lent och uppgivet samt försöker vara djup och lite emotionell. "Människan är inte höjdrädd för att vi är rädda för att falla. Vi är höjdrädda för att vi alla egentligen vill hoppa, innerst inne". Förstår ni grejen? Skitlöjligt.
Ingen talgoxe av 10 möjliga.
2010-06-27
23:14:49
Film
Kommentera! (4)[REC] (film)
[REC] (2007)
Filmen utspelar sig i Spanien, modern tid. En ung, kvinnlig reporter och hennes kameraman spelar in ett reportage på den lokala brandstationen. Meningen är att de ska följa brandmännens arbete under en natt, och de blir glatt överraskade när larmet går och de får bevittna en riktig utryckning. Larmet gäller en äldre kvinna som låst in sig i sin lägenhet, och en granne hörde henne skrika. De kommer dit och bryter sig in i lägenheten där de går en otrevlig syn till mötes. Snart spärrar polisen av runt huset, utan att de får veta varför. De är i alla fall fast i hyreshuset, med folk som bara verkar bli galna. Resten av filmen handlar om hur de försöker överleva och varför polisen spärrat av huset.
Det jag gillar med filmen är att man ser mycket genom handhållna kameror. Om ni sett Paranormal Activity så känner ni kanske igen det med att någon i handlingen filmar, och man ser genom den kameran vad som händer. Filmen känns ganska så kaotisk, vilket ger en ganska realistisk känsla av att de får panik av att vara instängda och inte veta vad som pågår.
Jag gillar faktiskt att filmen känns lite B-aktig, för skräckfilmer blir läskigare då, tycker jag. Det som helt klart lyfte upp filmen var slutet, när reportern och kameramannen kryper omkring i en kolsvart lägenhet, de vet att något är där (som förövrigt ser jäkligt äcklig ut) och deras enda chans att se är att kolla i kameran, med NightVision. Det är en bra regi-idé, tyck jag. Så emot slutet var den väldigt obehaglig, men resten av filmen? Nja.
Jag ger den 3 talgoxar av 10 möjliga. Den är helt okej för att vara skräckfilm (tackvare slutet, mest) men skälet till att polisen spärrade av och de blev instängda.. det var alldeles för fantasilöst för att det ska falla mig i smaken och det blir sällan bra i längden, det ger hela filmen en för svag grund att stå på.
Det jag gillar med filmen är att man ser mycket genom handhållna kameror. Om ni sett Paranormal Activity så känner ni kanske igen det med att någon i handlingen filmar, och man ser genom den kameran vad som händer. Filmen känns ganska så kaotisk, vilket ger en ganska realistisk känsla av att de får panik av att vara instängda och inte veta vad som pågår.
Jag gillar faktiskt att filmen känns lite B-aktig, för skräckfilmer blir läskigare då, tycker jag. Det som helt klart lyfte upp filmen var slutet, när reportern och kameramannen kryper omkring i en kolsvart lägenhet, de vet att något är där (som förövrigt ser jäkligt äcklig ut) och deras enda chans att se är att kolla i kameran, med NightVision. Det är en bra regi-idé, tyck jag. Så emot slutet var den väldigt obehaglig, men resten av filmen? Nja.
Jag ger den 3 talgoxar av 10 möjliga. Den är helt okej för att vara skräckfilm (tackvare slutet, mest) men skälet till att polisen spärrade av och de blev instängda.. det var alldeles för fantasilöst för att det ska falla mig i smaken och det blir sällan bra i längden, det ger hela filmen en för svag grund att stå på.
Soliga söndag
Då var det söndag, solen skiner, det är endast några små moln på himlen och livet är bra. Jag tänkte att jag skulle röja undan lite grejer här i mitt lilla hus, dammsuga och sedan bege mig ut och läsa en Torey Hayden-bok i solen. Det blåser en del dock, men jag brukar sola mellan huset och en syrenhäck, dit brukar inte vinden nå. Senare idag kommer farmor hit och det ska bli väldigt trevligt att träffa henne.
Resten av dagen tänkte jag nog sätta igång en maskin med tvätt eller två, och ikväll tänkte jag bryta mina filmvanor. På senare tid har jag mest sett sorgliga, oftast verklighetsbaserade filmer. Ikväll blir det rysarthriller om det kända fallet med kannibalen från Rothenburg. Haha, den blev totalförbjuden i Tyskland, då måste man ju se den? Vi får se hur många talgoxar den får! Den kommer nog bryta det där mönstret att alla filmer får 7 eller 8.
Changeling (film)
Changeling (2008)
Det är den 10:e Mars 1928 när Mrs. Collins (Angelina Jolie) kommer hem från arbetet och finner att hennes son Walter är försvunnen. Förtvivlad tar hon kontakt med polisen - LAPD - som inte har ett enastående rykte inom staden. Fem månader senare ringer de Mrs. Collins och meddelar att de hittat hennes son. Full av lycka och lättnad beger hon sig till tågstationen med både poliser och journalister hack i häl. Men när - vem som påstods vara hennes son - kliver av tåget vet hon direkt att det inte är rätt pojke de hittat. Men polisen klappar henne bara på axeln och ler mot kamerorna, och säger åt henne att hon bara är förvirrad. Trots att hon har bevis som att pojken är 8 centimeter kortare än Walter, och att han är omskuren, vägrar polisen att lyssna. En invånare i staden (Mr. Briegleb) - en antagonist mot poliserna - ser vad som håller på att hända. När polisen tillslut får nog av Mrs. Collins och sätter henne på psykhem i hopp om att tysta ner henne, tar Mr. Briegleb saken i egna händer och ser till att få ut henne därifrån och att skipa rättvisa. När det samtidigt kommer fram att brutala massmord av småpojkar skett i närheten ser det inte heller ljust ut för Mrs. Collins, men hon vägrar ge upp hoppet om att hennes pojke finns kvar vid liv därute, och striden om att polisen ska fortsätta leta. Verklighetsbaserad.
Jag skulle kunna berätta jättemycket om bara storyn. Det händer saker precis hela tiden. Filmen förmedlar känslor fruktansvärt bra, man känner hennes förtvivlan, ilska och rädsla, likaväl som man känner hoppet för att Walter ska komma hem igen. Man sitter på helspänn i princip hela tiden, då filmen verkligen inte är förutsägbar på något sätt.
Jag är medveten om att jag ger alla verklighetsbaserade filmer jättehögt betyg, men det är för att de verkligen berör mig. Den här filmen får 8 talgoxar av 10 möjliga. Den är fruktansvärt jobbig eftersom känslorna är så starka. Men den är verkligen galet sorglig, och den blir allt annat än långtråkig trots sina 2 timmar och 15 minuter. Får ni chansen, så se den.
Strömstadshopping
Jag tänkte att jag skulle visa de grejer jag köpt under min vistelse här i kära Strömstad. Here goes!
Jag dog när jag såg de här skorna. Ursnygga? Och riktiga monster att gå i, men jag tränar. Och det var först efteråt jag insåg att det var Kenzas märke. Tack till farmin för skorna. <3
En liten figur att sätta i foppatofflorna. Jag har inte köpt sådana, jag fick dem av Manfreds farmor, och jag tänkte ha dem på sommarjobbet (grodan sätter jag dit så man ser vilka (eller vilken) skor/sko som är mina/min.
Två verklighetsbaserade filmer. Lika sorgliga, jag ska skriva en recension på Changeling imorgon tänkte jag.
En vit jacka i låtsas-dött-djurs-skinn. Ida-vänlig med andra ord!
Det var längesedan jag uppdaterade min samling piercingar, så här är mitt nyaste tillskott.
Jag älskar leopardmönster. Därför älskar jag det här halsbandet! Jag tvekade lite först, eftersom jag inte har någon aning om vad man kan matcha det med, så jag hängde tillbaka det två gånger. Men jag ångrade mig båda gångerna, haha! Från NewYorker.
En liten nyckelring i form av en conversesko. Galet söt, kostade bara en tjugolapp dessutom!
Tre nagellack, två från Cubus och ett från H&M. Köpte även tio par steps på H&M.
Jag letade som hastigast igenom en låda med filmer för tio spänn, så jag köpte dessa två. REC är faktiskt helt okej och den andra har jag inte sett än, spännande.
En gul T-shirt med lite söta figurer på, och ett rött/vitprickigt linne med rosett, från NewYorker!
T-shirt med snigel från Cubus och sist men inte minst en brun kofta med puffärm från H&M!
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.
Jag dog när jag såg de här skorna. Ursnygga? Och riktiga monster att gå i, men jag tränar. Och det var först efteråt jag insåg att det var Kenzas märke. Tack till farmin för skorna. <3
En liten figur att sätta i foppatofflorna. Jag har inte köpt sådana, jag fick dem av Manfreds farmor, och jag tänkte ha dem på sommarjobbet (grodan sätter jag dit så man ser vilka (eller vilken) skor/sko som är mina/min.
Två verklighetsbaserade filmer. Lika sorgliga, jag ska skriva en recension på Changeling imorgon tänkte jag.
En vit jacka i låtsas-dött-djurs-skinn. Ida-vänlig med andra ord!
Det var längesedan jag uppdaterade min samling piercingar, så här är mitt nyaste tillskott.
Jag älskar leopardmönster. Därför älskar jag det här halsbandet! Jag tvekade lite först, eftersom jag inte har någon aning om vad man kan matcha det med, så jag hängde tillbaka det två gånger. Men jag ångrade mig båda gångerna, haha! Från NewYorker.
En liten nyckelring i form av en conversesko. Galet söt, kostade bara en tjugolapp dessutom!
Tre nagellack, två från Cubus och ett från H&M. Köpte även tio par steps på H&M.
Jag letade som hastigast igenom en låda med filmer för tio spänn, så jag köpte dessa två. REC är faktiskt helt okej och den andra har jag inte sett än, spännande.
En gul T-shirt med lite söta figurer på, och ett rött/vitprickigt linne med rosett, från NewYorker!
T-shirt med snigel från Cubus och sist men inte minst en brun kofta med puffärm från H&M!
Manfred
Will you revive from the chaos in my mind
Where we still are bound together?
Will you be there waiting by the gates of dawn
When I close my eyes forever?
Like the morning star
And the rising sun
You convey my life
And forgive me what I've done
The Stoning Of Soraya M. (film)
The Stoning of Soraya M. (2008)
Filmen utspelar sig i Iran, där journalisten Sahebjam befinner sig. Hans bil har gått sönder och han söker sig till närmsta stad att få sin bil reparerad. I staden kommer han i kontakt med Zahra, som berättar om gårdagens fruktansvärda händelser. Hennes systerdotter Soraya blev stenad till döds för ett brott hon inte begått. I och med att hennes berättelse fortskrider står det klart att det var Sorayas man Ali som genom manipulation, hot, utpressning och lögner fått staden att tro att Soraya varit otrogen. Motivet? Ali ville gifta sig med en annan kvinna, Soraya ville inte genomgå skilsmässa då hon skulle stå ensam kvar utan några som helst pengar - och då gjorde han sig av med Soraya på annat sätt. Behöver jag nämna att filmen är baserad på en verklig händelse?
Filmen bjuder inte på några direkta överraskningar. Man förstår ganska tidigt vad som kommer hända, även om man vid några tillfällen tror att det ska vända. Man får förklarat för sig redan vid filmens början att ja - hon blev stenad till döds. Filmen är på så vis inte särskilt spännande, men den skapades endast för att världen skulle få ta del av denna fruktansvärda händelse. Filmen bjöd också på det mest obehagliga klimax jag någonsin sett.
Det är en av de jobbigaste filmerna jag sett. Man blir så frustrerad, arg och ledsen av att se den. Men det jag gillar med filmen är att den bygger inte på den dramaturgiska modellen, den framför bara ett budskap. Klart och tydligt. Och man lämnas med en enda känsla; vissa människor är bara för vidriga. Människor som gör sådana här saker kan inte mena allvar när de säger att de tror att det finns en Gud.
8 talgoxar av 10 möjliga. För att alla borde se den här filmen.
Mys med Majsan
Jag sitter här och klappar på en väldigt gosig kisse, nämligen Majsan. Det är så härligt när katterna är keliga. Vi sitter här och lyssnar på soundtracket från engelska Lejonkungen. Underbart.
Sedan jag skrev sist har jag bland annat suttit ute i solen och läst ur engelskaboken. Jag brände mig något helt otroligt, är helt galet röd (fast det varken gör ont eller kliar). Och nu har jag läst typ en tredjedel av boken.
Jag har dessutom klippt gräsmattan i nästan två timmar. Känner mig lagom grillad i solen. Känner verkligen för att ta en superlång dusch och skrubba huden tills den blöder. Jag tror jag ska göra det (fast superlång lär den inte bli), och efteråt så ska jag fixa naglarna lite samt sortera lite papper i mina pärmar. När Manfred ringer ska vi beställa tågbiljetter till Ö-vik och sedan ska jag nog spela Spyro!
Imorgon ska jag skicka iväg några sålda grejer på Tradera, samt läsa klart den där förbannade boken. På fredag ska vi fira midsommar med alla grannar (döda mig) och i helgen ska vi till Nordby. Sistnämnda ska bli väldigt trevligt, då jag kvaddade mina vita tygskor idag.
Nu ska jag duscha!
Project Zero
Om ni spelat eller hört talas om PlayStation-spelet Project Zero så förstår ni bilden. (Man är en liten japan som springer runt på en gammal förfallen herrgård och fotograferar spöken, jätteläskigt faktiskt.) Bilden togs förra året i Ö-vik, precis utanför lokalen som vi bodde i. Vi spelade Project Zero den mesta delen av våra lediga stunder, och passande nog var ett det ett målat spöke på huset tvärs över gatan. Spöket är alltså inte ditredigerat, det var målat där, och därför fick vi inspiration till att göra en Project Zero-bild. Tack Manfred för den tjusiga redigeringen!
Idag åkte Manfred hem och det var faktiskt jobbigt, trots att vi ses om en vecka. Men, vad är det man brukar säga? I love to be alone but I hate to be lonely. Klyschigt. Sant.
Jag har sålt för 500 kronor på Tradera (två TV-spel, tre klänningar och ett linne). Det är fint. Jag tror jag ska köpa en smyckeshängare, ett Spyro-spel alternativt spara pengar till en LP-spelare. Vi får se.
Nu ska jag städa (det ser förjävligt ut härinne) och sedan gå ut och sola/läsa ut min engelskabok (och hoppas på att Martina inte satt betyget i engelska ännu, i så fall blir jag riktigt arg på mig själv).
Hoppas bara det fina vädret håller i sig.
Uppdaterad önskelista
Jag blev glad imorse när jag vaknade, loggade in på Tradera och såg att jag sålt tre klänningar för sammanlagt 100 kronor. Ja, det är lite pengar, just därför ska ni titta in!
I vilket fall, jag tänkte att när auktionerna gått ut så ska jag köpa mig något tjusigt jag velat ha länge, det vill säga något av det på bilden. Där syns allt jag vill ha för tillfället.
Jag avskyr när man har en del att göra, och så bara.. orkar man inte? Jag måste städa (men det gör jag inte för Signe ligger här och sover och jag vill inte jaga bort honom med dammsugaren), paketera klänningarna och skicka vinnarmejl, leta fram dammsugarpåsar (WTF?), sortera papper som ska in i pärmar, sortera bilder, svara på en fråga på Tradera samt rengöra mitt supersnuskiga tangentbord. Och så tänkte vi rensa rabatten här utanför, det ska bli roligt (med det tar ungefär 4 timmar). Men det ska nog lösa sig, alltihop!
Om ni tycker att bloggen ser lite skum ut så är det för att den är under construction för tillfället.
Auktioner på Tradera!
Jag har lagt upp en massa auktioner på Tradera, 49 stycken närmare bestämt (ja, det är ganska många och jag har suttit HELA kvällen och gjort just detta). Det är mest kläder (till helt galet låga utropspriser - endast för att jag bara vill bli av med allt, det är inget fel på grejerna), men jag tycker att ni ska ta en titt!
Klicka HÄR för att komma till auktionerna!
Catch Me If You Can (film)
Catch Me If You Can (2002)
Det här är då en sann berättelse om en legendarisk ung bedragare vid namn Frank William Abagnale Jr (spelad av Leonardo DiCaprio). Han lär sig tidigt av sin pappa hur man kan manipulera andra människor och på så vis få sin vilja igenom. När hans föräldrar bestämmer sig för att skiljas rasar hans värld samman och han rymmer hemifrån. Med hjälp av ett checkhäfte, sitt intellekt och det hans pappa lärt honom lyckas han med både det ena och det andra. Han lyckas förfalska inte bara checkar utan också hela sin karriär där han bland annat är pilot, läkare och advokat. Med i berättelsen är också FBI-agenten Carl Hanratty (spelat av Tom Hanks) och man får följa honom i hans jakt på Frank.
Det är en riktigt lurig, charmig och rolig film kryddat med en nypa allvar. Man kan inte låta bli att förundras över hur smart vår unge bedragare faktiskt är, fast ibland tycker man att han har lite väl mycket tur. Däremot så får vi inte glömma att berättelsen är sann, därför måste han ju ha lyckats på ett eller annat sätt, även om det verkar orimligt.
Jag gillar sådana här filmer. De är spännande och jäkligt underhållande. Den är dock lite lusigt regisserad (de hoppar fram och tillbaka i berättelsen ganska mycket) och jag förstod faktiskt aldrig varför han drar av etiketterna på varje flaska han ser. Om någon vet får ni gärna berätta.
Jag tänker ge filmen 7 talgoxar av 10 möjliga. För det är en jäkligt bra film, och jag tror den passar de flesta.
Hannibal (film)
Hannibal (2001)
Egentligen känns det lite meningslöst att recensera den här filmen (de flesta har nog bättre koll på alla filmer om Hannibal, än vad jag har), jag är inte särskilt insatt och hade därför lite svårt att sätta mig in i handlingen och har därför lite svårt att återberätta filmen med egna ord. Därför tänker jag fuska!
"
Sju år har gått sedan Dr. Hannibal Lecter ymde ifrån fångenskap, sju år sedan FBI:s specialagent Clarice Starling intervjuade honom på ett sjukhus med maximal säkerhet för att tygla hans galenskap. Doktorn är fortfarande fri och fortsätter att jaga sina obeskrivliga intressen i en oskyddad värld.
Starling kommer aldrig att glömma sitt möte med Dr. Lecter och hans metalliknande, väldigt sällan använda röst ljuder fortfarande inuti hennes huvud och i hennes drömmar. Mason Verger kommer också ihåg Dr. Lecter. Han är besatt av hämnd. Han var Dr. Lecters sjätte offer men överlevde för att sköta sitt eget slaktarimperie. Från sin respirator följer han allt som händer. Han kommer till slut på vad som krävs för att få Dr. Lecter i nätet, nämligen att utnyttja hans svaghet för Clarice Starling." - Wikipedia
Det är helt onekligen en bra film. Dock så tycker jag att filmen faller lite på sin invecklade historia. Jag vill inte behöva se tidigare filmer för att behöva förstå nästa (visst ska man göra en uppföljare och utgå från att tittaren sett första, men jag vill ändå ha lite tillbakablickar som kan hjälpa så det blir lättare att förstå) . Visserligen har jag sett När Lammen Tystnar men det var längesedan och jag kan inte riktigt hålla isär alla karaktärer. Men å andra sidan är jag ganska glömsk vad gäller filmer, jag glömmer bort detaljer jättefort.
Så vad mer kan jag säga? Det är en väldigt spännande film, lite obehaglig emellanåt men karaktärer som Hannibal (sjuk men ändå så otroligt lugn) ger oftast glans åt filmen ifråga. Dessutom har filmen verkligen kvalité, den kommer finnas kvar länge. Men den faller tyvärr på den lite röriga storyn. Och det är undermedvetet lite förvirrande att själva filmserien går bakåt i tiden. Eftersom jag hade sett alla andra filmer förutom Hannibal så fick jag ingen ordning på händelseförloppet riktigt.
Jag skulle vilja ge den mer. Och jag är säker på att jag gett den mer om jag sett de tidigare filmerna innan. Men, nu hade jag inte gjort det, och jag tycker inte man ska behöva se dem för att förstå heller. Därför tänker jag ge den 6 talgoxar av tio möjliga, med vetskapen om att den skulle säkert - under de rätta omständigheterna - kunna nå upp till kanske 8 eller till och med 9 talgoxar. Se den.
Blocketannons
När vi kollade igenom mina lite äldre bilder på den här datorn så hittade vi en gammal blocketannons jag och Manfred gjorde för några år sedan. Det är alltså ingen riktig annons vi lagt upp, vi har printat en annan annons och bytt ut bild och texter, det vill säga att vi har gjort annonsen i Photoshop. Så vi har alltså inte lagt ut den på blocket.se och sedan printat.. Ja, hoppas ni förstår. Jag tycker den är lite rolig. (Bilen på bilden står i skogen här bredvid.)
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.
Jag lever!
Ja tro det eller ej, jag har inte gått och dött, jag har bara haft så fasligt mycket för mig och så lite att berätta så jag har helt enkelt inte brytt mig om att uppdatera.
Nu befinner jag mig i alla fall i mitt hem i Strömstad tillsammans med Manfred som ska stanna här i några dagar för att sedan åka tillbaka till Mjölby. De skulle visst prova någon ny sångare med bandet och så, man får ju passa på innan vi sticker iväg till Örnsköldsvik resten av sommaren.
Jag har inte så mycket bilder att bjuda på, men igår innan vi åkte från Mjölby så var det så galet stökigt i vårt rum, och för att göra städningen lite roligare så tog jag lite sekventiella bilder, så nu har jag (korrigering: Manfred) gjort en liten film av det, haha. Jag fick idéen av en annan bloggare och ville prova det själv. Dock så hade jag lite bråttom så den är inte så välgjord, men det var lite roligt att göra och det kommer antagligen en förbättrad version från något annat tillfälle, en annan gång!
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.
Nu befinner jag mig i alla fall i mitt hem i Strömstad tillsammans med Manfred som ska stanna här i några dagar för att sedan åka tillbaka till Mjölby. De skulle visst prova någon ny sångare med bandet och så, man får ju passa på innan vi sticker iväg till Örnsköldsvik resten av sommaren.
Jag har inte så mycket bilder att bjuda på, men igår innan vi åkte från Mjölby så var det så galet stökigt i vårt rum, och för att göra städningen lite roligare så tog jag lite sekventiella bilder, så nu har jag (korrigering: Manfred) gjort en liten film av det, haha. Jag fick idéen av en annan bloggare och ville prova det själv. Dock så hade jag lite bråttom så den är inte så välgjord, men det var lite roligt att göra och det kommer antagligen en förbättrad version från något annat tillfälle, en annan gång!
Snyggt.
Igår hade jag och Rebecka kakkväll. Det var väldigt roligt fram tills slutet av kvällen, då det blev lite för mycket för min del, kanske? Hemskt var det. Jag vill inte se en kaka de kommande veckorna.
Så när jag vaknade imorse så spydde jag. 5 gånger. Jag mådde så jävla dåligt och ja, jag sov hela dagen. Förutom när Manfred skulle in till Mjölby och repa med bandet och han satte igång första skivan ur Lie to Me-boxen åt mig. I tre timmar låg jag och tittade på det. Jag sov lite då och då, också.
Halv åtta på kvällen kändes det lite bättre och jag bestämde mig för att gå upp. Jag städade och duschade, sedan skulle vi äta middag. Jag åt en halv fralla med smör och drack några glas mjölk. Så fick jag, Albert och Ludvig ett kuvert med "lite uppskattning", av Anders och Sofie. I mitt kuvert låg femhundra kronor. Det var väldigt snällt, det måste jag säga. Men jag är absolut inte värd det.
För övrigt har jag kollat på delar ur "De vilda djurens flykt". Är det någon som kommer ihåg det programmet? Så jäkla sorgligt var det, och nostalgisk blev jag.
Nu tänkte jag att jag skulle gå och lägga mig. Jag har varit uppe i 3 timmar och jag är dödstrött. Tänkte att jag skulle kolla runt lite på Adlibris och köpa lite böcker inför sommaren, men det får jag ta imorgon.
Vilken hejdundrade start på sommarlovet, aye.
i am sam (film)
i am sam (2001)
Filmen handlar om den utvecklingsstörde mannen Sam. Han är ensamstående far till Lucy. På Lucys sjuårsdag börjar socialen lägga näsan i blöt då de menar att Lucys intellekt överstiger Sams. Sam förlorar sin dotter och anlitar advokaten Rita i hopp om att kunna få tillbaka Lucy. Rita är dock en självupptagen och uppnosig människa, som själv har stora familjeproblem. Tillsammans med Rita, metaforer inom The Beatles' historia och sina vänner kämpar Sam för att övertyga alla tvivlande att allt som krävs för att ge sitt barn en bra uppväxt är kärlek, och det är han förmögen att ge henne.
Det var jobbigt att se på den här filmen. I början hade jag lust att bara stänga av den, men jag ville så gärna veta hur det slutade så jag behärskade mig. Man känner så mycket sympati för Sam och Lucy, och man känner sig nästan förtvivlad själv när man inser att de antagligen inte kommer lyckas bli en familj igen. Man förstår så väl att Sam inte vill något annat än ta hand om sin dotter, även om han på grund av sin autism har svårt att uttrycka sig.
Sean Penn spelar så fruktansvärt bra och var helt klart perfekt för rollen. Handlingen kändes också trovärdig om man bortser från att dottern Lucy är nästintill överdrivet mogen och intelligent för att ha växt upp med endast sin pappa och hans utvecklingsstörda kompisar. Filmen skildrar även advokatens familjeliv, att trots att hon har en bra utbildning och är intelligent så har hon ett dåligt förhållande till sin son och hennes man är otrogen, vilket understöder deras argument till att Sam ska få behålla sin dotter (det spelar ingen roll hur smart du är, det är inte det som avgör kvaliteten på förhållandet).
Det är en fruktansvärt sorglig historia, och det var svårt att hålla tillbaka tårarna vid flera olika ställen i filmen. Jag rekommenderar den till alla som uppskattar en fin dramafilm. För det är en otroligt fin men sorglig film, och den sätter sina spår. Jag får gåshud bara av att tänka på den.
Den får 8 talgoxar av 10 möjliga. Den har en unik handling, bra regi och en stark röd tråd. Och den här filmen berör verkligen, och jag vågar nog säga att det är en av de bästa filmer jag har sett.
Crank (film)
Crank (2006)
Filmen handlar om en man vid namn Chev. Han är lönnmördare, och en dag när han vaknar upp får han se på film hur några män har injicerat honom med ett gift som gör att han dör om pulsen sjunker för mycket. Därför gör han helknäppa grejer för att hålla upp sin adrenalinnivå, under tiden han letar upp sina mördare för att hämnas. Mer än så går filmen inte ut på.
Jag kan ju börja med att säga att det här är ännu en av alla dessa actionsprudlande filmer. Det är mycket heavy metal, mycket sönderslagna grejer, biljakter och halv- respektive heltöntiga punchlines. Men samtidigt så känns det som att regissören är medveten om detta och överdriver allting, lite som en parodi. Filmen är naturligtvis ingen parodi, men ibland är den så överdrivet töntig på ett humoristiskt - och inte skrattretande - sätt. Filmen är inte så seriös som man tror, vilket ger den en ganska stor charm.
När jag bänkade mig framför TV:n för att se denna hade jag förstås högre förväntningar. Filmidén, alltså själva handlingen, är jättebra. Jag trodde att det var en riktigt häftig actionfilm med Bruce Willis i huvudrollen. Nu förstår jag dock att herr Willis inte var med, eftersom filmen ifråga är alldeles för oseriös. Så om man står ut med de obligatoriska - löjliga - actioneffekterna och har möjlighet att njuta av en film trots att det mesta i handlingen känns orealistiskt och töntigt, så är det faktiskt en rolig film. Det är en sådan film där det inte är någon idé att sitta och anmärka saker med frasen "Meh, ofta man gör så där!".
En speciell film, lite överdrivet macho bara (och det känns som att det är meningen). Jag ger den 5 talgoxar av 10 möjliga, där jag vill påpeka att betygsskalan är inte halvtom, utan halvfull.
Veckans pepplåt 10
Så, here it is. Den sista pepplåten. Jag tror att tio låtar var ganska lagom, jag känner inte till så många fler sådana låtar. Så nu får vi se vad som händer framöver, helt enkelt.
Den sista pepplåten jag tänker dela med mig är Sky Is Mine av Amorphis. Ett band som jag nyligen (och då menar jag verkligen nyligen) börjat lyssna på, och den här låten förmedlar en så härlig känsla. Hård melankoli, tror jag man skulle kunna uttrycka det. Så egentligen tycker jag att det är mer en depplåt än pepplåt, fast det är ju ingen ballad. Då blir det en pepplåt, en väldigt speciell sådan.
I vilket fall, här är den.
Sky Is Mine
Det finns en människa som har en fruktansvärt stark tendens att trycka ner mig. Man har liksom lust att bara skrika rakt ut, att du är ju tamejfan helt jävla dum i huvudet. Jag brukar inte skriva elakt om en tredjeperson som förblir anonym, men nu gör jag det. Usch så barnslig jag är.
Då tänker jag kompensera det genom att höja min vän Rebecka till skyarna. Jag har tillsammans med min klass spenderat kvällen hemma hos min älskade vän som ska flytta till Frankrike i slutet av sommaren. Hon är bäst på alla vis, min klippa i stormen och det finns ingen människa jag gjort så helknäppa grejer med. Kvällen var helt awesome fram tills minuten innan jag skulle åka hem, då jag tittade lite försiktigt på henne och sa "Rebecka.. Flytta inte till Frankrike." Då började vi båda gråta.
Skolan är slut, jag har sommarlov. Jag känner mig lite trasig. Ja, för första gången på länge så känner jag mig trasig. Jag har lust att dricka mig full och ligga på studsmattan och titta på stjärnorna och skratta. Bara för att det är en fin känsla.
# 1 - Zidane Tribal (FFIX)
När jag gick i åttan/nian hade jag ett ganska stort intresse för det där med att rita. Tyvärr dog intresset ut ganska snabbt, då jag aldrig fick tid till att sätta mig ner och hålla på hur länge jag ville. Men, ett MVG i Bild på högstadiet var ganska triggande för självförtroendet så vissa bilder gav jag mig fan på att bli klar med.
Jag har därför gjort en ny kategori där jag visar upp diverse bilder jag gjort. Den kommer nog inte uppdateras aktivt, men jag har i alla fall bestämt mig för att jag ska rita mycket nu i sommar. 7 veckor i Örnsköldsvik kan nog ge mig tid till det.
I alla fall, den första bilden jag nu lägger upp är den första bilden jag gjorde när jag fick idén att rita alla maincharacters i Final Fantasy 9. Det här är då Zidane Tribal, mannen i mitt liv. Jag är skapligt nöjd med bilden, fast ansiktet/håret orkade jag verkligen inte göra noggrannare då. Den tog runt 7-8 timmar att göra så jag ville mest få den klar. Men vem vet, jag kanske orkar bättra den i sommar?
Earthbound Misfit
Satt och tittade igenom mina lite äldre bilder. Hittade den här och snyggade till den lite. Jag är lite stolt över själva konceptet faktiskt.
Hade bara en lektion idag (svenska, utan lärare, vi såg på film) men jag åkte in i alla fall, då jag kunde få skjuts både till skolan och hem efteråt. Ganska så ovärt, men ändå.
Jag skulle egentligen bara vilja lägga mig ner och sova resten av dagen. Men nu måste jag verkligen ta tag i den där jäkla programmeringsuppgiften. Jag måste mejla några glömda källor till min engelsklärare och min biologilärare. Sedan måste jag börja på svenskan, även om jag knappast kommer göra klart det tills imorgon. Men vafasen, betygen i Svenska B sätts ju inte nu ändå.
Imorgon är det alltså skolavslutning. Jag ser fram emot att få ha mina nya kläder. På kvällen ska hela klassen till Rebecka och ha en liten avskedsfest, då hon flyttar till Frankrike efter sommaren. Det känns dock inte så jättefrestande att tänka på nu, men det är nog för att jag är trött. Jag vill egentligen bara ha lov nu, och fint väder.
Egen hemstudiedag
Igår kväll insåg jag att tisdagens lektioner var väldigt få. Jag skulle ha matte på morgonen (där vi endast skulle gå igenom provet som jag VET gick åt skogen) och sedan PA-tid runt ett. Det kändes inte så där jätte meningsfullt att gå till skolan när biologin, persondatorer och tyskan var inställda. Tjena liksom.
Därför skickade jag ett sms till min mentor igår och frågade om det gick bra att jag stannade hemma och pluggade istället, eftersom jag hade mycket att göra. Min mentor är lite som han är (man får ALDRIG ett direkt svar) men han verkade i alla fall godkänna det om jag tog ansvar för det.
Vilket i alla fall resulterade i att jag fick mig en sovmorgon till halv åtta idag, och jag har egentligen inte fått gjort så himla mycket, men lång tid tog det! Jag har gjort klart mina två tyskaredovisningar samt pluggat inför både fysikprovet och programmeringsprovet. Det har varit en bra dag, med andra ord. Manfred var inne i Linköping och då passade jag på att be honom köpa lite grejer till mig, så som en hjärtformad väska med stor rosett och ett par leopardfärgade örhängen.
Nu ska jag sätta mig ner och plugga programmering och sedan sussa kudde. Det är en stor dag imorgon. Och det ska bli så skönt att få den överstökad! Så imorgon efter skolan är det bara Ombergsrapporten, debattartikeln (biologi), programmeringsuppgiften, träna tyskaredovisningar, referatet och svenskadikterna kvar. Men bara programmeringsprovet blir avklarat så klarar jag nog vad som helst. Imorgon klockan två kommer jag vara lycklig.
Väska från Gina Tricot, 149:-.
Örhängen från H&M, 30:- ungefär.
Fototävling
Jag tänkte vara med i en liten fototävling hos en tjej vars blogg jag nyligen börjat följa. Hon tar fina bilder, så kika in där vettja! Klicka HÄR för att komma till hennes blogg!
Det finns människor
Om du inte redan gjort det, så hoppas jag att du kommer hem snart. Min fina kisse.
Dagen har varit hemsk. Jag har känt mig febrig, framför allt orklös. Det var skönt med sovmorgon i alla fall. Jag gjorde min muntliga redovisning på tyskan, och jag fick MVG- på den, minuset för att jag kom av mig lite på slutet. Men jag är nöjd. Senare på dagen hade vi matteprov. Haha. Till och med klassens genier tyckte att det var svårt, så det är inte jag som är dum i huvudet.
Nu är det slutspurt innan sommarlovet som gäller. Dagarna räknas, om man säger så. Därför tänkte jag plugga lite fysik, lite tyska och.. något mer. Sedan ska jag läsa Att älska som en porrstjärna. Det blir bra.
Jävla soleksem
Åååååååååååååååååh, jag hatar soleksem! Det är så sjukt onödigt och jobbigt och sämst i världen. Idag var vi ute och kastade frisbee, spelade halvtaskig volleyboll och två rundor kubb. Nu känner jag mig som ett enda stort eksem, hela jag. Förut kliade/stacks/sved det lite överallt, men nu bara på bringan. Sämst.
Ironiskt att jag hittade en syrénblomma med elva blad förut. Standard är fyra blad, och fem blad ska tydligen bringa tur. Vad innebär då elva blad, soleksem kanske? Jag trodde det skulle vara megasuperextremtur. Men vad vet jag.
Nu ska jag tycka synd om mig själv.
Skolavslutningsoutfit
Jag har tänkt lite på det där med skolavslutningen. Jag har ju inte köpt några kläder! Jo, jag har kläder i garderoben, fast det är tradition att köpa nya kläder inför skolavslutningen. Man inleder början på en ny era liksom. Det här är mitt sista sommarlov någonsin. Sjukt. Kul att jag ska jobba bort 6-7 veckor av det. Men pengar blir det! Då blir det ett nytt objektiv och resten av pengarna ska jag spara för framtida bruk, det vill säga backup-kassa inför universitetet alternativt så reser jag bort efter trean. Till Rom kanske? Mmm.
Jäklars vad klockan är mycket! Nä, nu ska jag gå och lägga mig, omedelbums. Imorgon ska jag sola och plugga. Heeela dagen.
Fint besök
Idag har vi här i Härsnäs Tallemo fått den stora äran att mottaga fint besök. Jag steg upp runt halv åtta och började genast storstäda rummet. Jag dammsög resten av huset lite senare, och sedan gick jag och Manfred ut för att spela lite halvtaskig volleyboll med en plastig fotboll och ett fotbollsmål som nät. När vi var ute fick Manfred syn på en mott/nattfjäril/mal. Som den äkta NV-nörd jag är så fångade jag den och la den i en tvåliterstillbringare. Efter att ha studerat den en liten stund så släppte jag ut den igen. Att det finns så mycket konstiga djur, det är ju galet.
Vid middagstid kom min kära familj på besök! De hade varit i Stockholm på min "låtsaskusins" student och tog vägen om Mjölby på vägen hem. Vi fikade, pratade, såg på videor från olika spelningar och vi lite yngre lekte med vatten. Innan de åkte hem åkte vi in till Mjölby och åt pizza, samt pratade en stund. Det var verkligen jätteroligt att de kom hit, och även om det bara är lite mer än en vecka tills jag ska hem så känner jag mig vemodig nu när de åkt. Ah..
Nu återstår väl inget mindre än att ta sig an alla läxor jag har. Programmeringsuppgiften kan ta sig. Den skulle varit inlämnad idag, men jag hoppas Carina har överseende att jag inte gjort klart den när familjen varit på ett litet spontanbesök.
Funny Games U.S. (film)
Funny Games U.S. (2007)
Den här filmen är en thriller. Det står inte bara på baksidan av fodralet. Det är en riktig thriller, en psykologisk sådan.
Filmen handlar om en familj som åker till sitt sommarställe. Direkt när de kommer dit och hälsar på sina grannar märker man att det är någonting som inte står riktigt rätt till. Inte långt efter att de installerat sig i sitt egna hus kommer en ung man - klädd i vita golfkläder - in i huset och presenterar sig och ber vänligt om han skulle kunna få låna några ägg, för grannarnas räkning. Saker går inte riktigt felfritt, ytterliggare en vitklädd man kliver in och situationen blir allt mer och mer pressad. När mannen i huset tillslut bestämt ber dem att gå, inleder en av de vitklädda männen en lek, där familjen blir fångar i sitt eget hem där de måste välja mellan att vara med och leka, eller förlora livet.
Handlingen låter töntig och verkar inte särskilt originell. Och nej, egentligen är handlingen inte alls särskilt utmärkande. Det som gör filmen intressant är den otroligt speciella regin och den stress den medför.
Filmen är egentligen inte särskilt våldsam. Den är brutal, men det är inte mycket man får se. Filmen bygger på otroligt långa tagningar (en tagning var ~10 minuter lång, kameran ändrade inte vinkel, zoomade inte in eller ens rörde sig en enda gång). På vissa ställen i filmen känns de som att de bara filmat rakt ut i tomma intet, men efter en halv minut kan man se någon röra sig i buskarna. Något väldigt utmärkande för filmen var att vid tre olika tillfällen vände sig en av psykopaterna mot kameran, tittade in i den och ställde en fråga till oss åskådare. Det gjorde filmen väldigt obehaglig. Men det som präglar filmen är - enligt mig - helt otroliga skådespelarinsatser. Personligen är jag ett stort fan av Tim Roth (Lie to Me, Pulp Fiction) men jag tycker att alla medverkande spelade väldigt trovärdigt.
Jag fick känslan av att filmen mest skapades för att frustrera tittaren. Man blir stressad, och när man tillslut tror att "YES, nu kommer det vända" så händer något - verkligen - helt oväntat, och situationen är tillbaka där den var från början. Så jag kan inte annat säga att det var en speciell film. Mycket speciell, jag har aldrig sett något liknande - men det är absolut ingen budgetfilm.
Jag råder inte alla att se den. Jag tyckte att den var väldigt tilltalande, trots att jag försöker få mig själv att tycka annorlunda. Något säger mig att den egentligen bara var konstig, men en annan del av mig blev faktiskt rätt så "blown away". Inte för att den var så jävla bra, men för att den var annorlunda och det kändes som att den uppfyllde sitt syfte - att frustrera. Det är en thriller i stark bemärkelse, helt klart.
Mycket osäker på min ståndpunkt tänker jag ge filmen 7 talgoxar av 10 möjliga. En del av mig vill ge filmen ett ganska lågt betyg, eftersom det egentligen inte fanns någon sensmoral, den kändes nästan lite meningslös. Men en annan del av mig tycker att den är jävligt bra, på sitt egna vis. Jag är säker på att de flesta som ser filmen tycker att det är rena dyngan (det är som poesi, det ligger i betraktarens ögon om konsten ifråga är rena dyngan eller ett mästerverk). Men jag tycker att den var unik, proffsig och främst tilltalande. Det är en film som kommer sätta sina spår, helt enkelt. Och då tycker jag att den är värd många talgoxar!
Live Feed (film)
Live Feed (2006)
Mina damer och herrar, låt mig presentera en av de sämsta filmerna som någonsin skapats i modern tid.
Det har antagligen inte gått er obemärkt förbi att filmen heter Live Feed (live som "lajv" och inte "livv"), men jag nämner det en gång tid för säkerhets skull. Filmen handlar om.. ja, vad handlar den om? Ett gäng unga människor som åker till Japan för att roa sig. (Basröst: men det blir inte, som de tänkt sig.)
De roar sig i en byggnad (porrfilmsbio/hotell/whatever) där de efter ett tag inser att de blivit instängda. De har sex i princip hela tiden, och ett triangeldrama utspelar sig till och med. I vilket fall, de blir en efter en brutalt mördade av ett sjukt "maffiagäng" (?) som bland annat roar sig med att äta friterad penis.
Det är antagligen den mest smaklösa, ogenomtänka, löjligaste och mest sexistiska film jag någonsin sett. Med värdelös regi och en budget som verkade spenderas på att göra ett snyggt, tilltalande omslag. För ärligt, det var det enda som var tilltalande med den här filmen.
Men, om ni är ute efter en riktigt slafsig underhållning med värdelösa skådespelare, ännu uslare story, neonlampor och en sjuhelvetes massa sexscener - så är det här rätt film för dig.
Jag kan gladeligen meddela att det här är den sämsta film jag någonsin sett. Glad är jag för att nu slipper jag fundera. I fall någon frågar alltså.
Nej, den här skitfilmen får endast en talgoxe av tio möjliga. Egentligen förtjänar den en överkryssad talgoxe, men jag vill inte kryssa över en så fin fågel. Dessutom skrattade jag åt filmen. En gång. Och omslaget var snygg. Det ger den en talgoxe. Men bara en. Inte en fjäder mer.
Var är T:et?
På bild syns en liten söt kopparorm som jag och Manfred stötte på när vi var ute och gick häromdagen. Jag fotograferade den, den är ju trots allt ett litet vårtecken.
Idag har det inte hänt så mycket. SP3b har förstört teknisternas legendariska T som stod utanför skolan. Därefter gick de och skrek "VAR ÄR T:ET, SHAAALALALALALA!" i vår gemensamma korridor. Jag måste säga att jag tycker att den här studentgrejen har börjat gå lite för långt när folk förstör för andra. Att busa lite känns okej, men att ha sönder saker, det känns lite.. smaklöst.
Idag har jag i alla fall städat vårt rum och lite sådant. Jag och Manfred satte oss ute i solen med varsin bok. Vi satt där i nästan två timmar (jag råkade somna i 40 minuter) innan det började blåsa lite kallt. Men lite färg fick jag faktiskt, till min stora förvåning. Jag blir aldrig brun, om ens i närheten.
Nu tänkte jag skriva klart de sista tre loggböckerna i biologin och kanske en liten romantisk dikt i svenskan. Sedan tänkte jag glutta film, jag tror det blir Funny Games den här gången! Ska tydligen vara riktig obehaglig? Gör en liten recension på den sedan, när jag recenserat Live Feed.
Imorgon har jag sovmorgon. Och det är veckans sista skoldag. Underbart.
Das Tier
Återigen är jag ofantligt trött. Igår kväll satt jag med tyskan jättelänge. För länge. Jag pluggade lite på konjunktioner, så för att göra inlärningen roligare gjorde jag ett "Tyska konjunktioner"-memory! Så jag och Manfred satt och spelade i kanske en halvtimme, haha. Alla sätt är bra förutom de dåliga, som man brukar säga.
Idag har jag haft två på varandra följande tyskaprov. Det gick nog helt okej, tror jag. På uppsatsdelen valde jag överskriften Das Tier och egentligen förstod jag inte vad han ville att man skulle skriva om, men jag gjorde min egna tolkning och skrev om Lisa. Jag skrev lite kortfattat om hur jag vi skaffade henne när jag var liten, när vi flyttade och hon stannade kvar och sist så skrev jag om hur farmor flyttade och inte kunde ta Lisa med sig och vi avlivade henne. Hon hade bott i samma lägenhet i ungefär tretton år (det vill säga hela sin livstid) så det vore bara grymt att försöka flytta henne någon annanstans. Det gör så ont, att tänka på att hon kunde ha suttit på trappan på Söle, just nu. Men hon trivdes inte där helt enkelt. Då är det bara grymt att försöka hålla henne kvar, för sin egen skull. Min älskade lilla Lisa, kommer jag någonsin sluta gråta över att du är borta? Hur klyschigt det än låter så kan jag med hela mitt hjärta säga att när hon försvann, försvann en bit av mig själv. Jag vet att det är så. Annars skulle det inte fortsätta göra så här ont efter tre år.
Sentimentalitet. Det är ett fint ord.
Nu ska jag ta mig en springtur, duscha och därefter plugga ännu mer tyska.
Sentimentalitet.
