Change of Seasons

Häj häj bloggen!

 

Jag sov så fucking dåligt inatt. Vaknade vid 03.00 av att jag hade så otroligt ont i ryggen, det kändes som ryggraden skulle gå av på mitten. Ju närmare 30 jag kommer desto mindre kommer gratis, rent fysiskt. Nu för tiden skadar man sig genom att sitta för länge eller sova i fel position. Hur jag sovit vet jag inte men jag hade jävligt ont. Lyckades tillslut hitta något som fick smärtan att sakta försvinna och det var genom att ta bort kudden så jag låg raklång och så värmefilt på full patte under ryggen. Lagom till att smärtan började släppa si så där vid 4-tiden slog Martin personbästa i snarkningar. Så jag somnade av ren utmattning igen vid 5 och fick sova två timmar till. När jag vaknade vid 3 bad jag till någon högre makt att klockan skulle vara runt 7 så jag kunde gå upp, men det hade ju varit alltför väl. Jag måste verkligen börja träna, min kropp är så jävla skör just nu alltså.

 

Ja just det, mitt upp i detta så kom självklart Nestor och skulle klättra på mig trots att jag varsamt avledde honom. Men så hoppade han upp på mig och råkade fastna med en klo i min hud, så rent instinktivt för att jag redan hade så jävla ont men också fick mycket mer ont, så kuffade jag till honom betydligt hårdare än avsiktligt. Stackarn. Och stackars mig.

 

Men på morgonen verkade han ha förlåtit mig.

 

 

Så då var det ur systemet!

 

Anyway detta har hänt de senaste dagarna.

 

Från när jag bloggade sist. Jag satt i sängen och kollade på Euphoria tillsammans med världens bästa sällskap.

 

 

 

 

 

Men sen bestämde jag mig på eftermiddagen för att åka till Nordby och vara med när det kom fiskleverans till XL Zoo. Jag behövde även prata lite med cheferna på mina respektive jobb.

 

Sååå... nu är det officiellt. Jag har efter 7 års anställning sagt upp min tjänst på Bodypower. Detta för att jag skrivit kontrakt på en fast tjänst på XL Zoo. Det känns just nu mest läskigt, ångestfyllt, sorgligt, skrämmande och.. lite, lite spännande. De positiva känslorna lyser med sin frånvaro men det är endast på grund av hur jag är som person och är inte ett kvitto på vad mitt hjärta vill. Jag älskar Bodypower mer än jag någonsin älskat någon annan arbetsplats och jag har varit så otroligt priviligerad som fått jobba med så underbara kollegor och jordnära, empatiska och rättvisa chefer. När valet stod mellan dessa jobb (där planen i höstas egentligen var att jag skulle söka jobb som butikschefstjänst på Mellan-butiken, vilken ligger ute nu) var kollegorna överst på listan av anledningar att stanna på Bodypower, men överst på listan över anledningar att byta jobb stod att jag helt enkelt inte brinner för branschen längre och inte heller har gjort de senaste åren. Det känns inte ärligt mot mig själv eller företaget att axla en roll som butikschef och driva och motivera personal när jag själv är trött på att ibland inför kunder behöva hävda mig - och sitter på massa kunskap som ytterst få kunder ändå är intresserade av att ta del av. Jag har haft samma typ av säljsamtal på daglig basis i 7 år, där jag ofta känner att jag inte blir tagen på allvar för att jag är kvinna.

 

Så jag har gått och grubblat och funderat på om jag ska söka tjänst som butikschef eller om jag ska byta jobb. Att gå kvar på min tjänst jag har idag har jag nog känt från början inte är   ett alternativ, för hur läskigt det än känns så vill jag göra något annat. I ena stunden har ena alternativet känts så självklart bara för att ett dygn senare kännas helt tvärtom.

 

Jag har gråtit och känt mig vilsen och förtvivlad och känner mig kanske fortfarande. Det är så oerhört läskigt att lämna något som jag ändå trivs så bra med - för att helt enkelt hoppas att jag kommer trivas mycket bättre någon annanstans. Framförallt katter men också akvaristik har ju blivit några av mina främsta intressen på senare tid och jag tror jag visste innerst inne i mitt hjärta hela tiden att det är djur jag vill jobba med nu, även om jag inte vågade erkänna det för mig själv. Därför känns det lite tråkigt att det inte känns liksom BRA på insidan just nu, men jag vet ändå att detta är övergående och jag vågar knappt föreställa mig besvikelsen och ångesten jag känt om jag tackat nej till XL Zoo och någon annan fått tjänsten. 

 

Jag är dock inte mentalt redo att släppa taget helt och hållet och har sagt till mina chefer att jag gärna är kvar som extraanställd och kanske jobbar helger på BP framöver. Det är trots allt mitt livs kärlek arbetsmässigt och jag har inte heltid på kontrakt så jag kommer behöva lite extra timmar här och där. Ondast av allt gör tanken på att lämna kollegorna men det tröstar att vi förhoppningsvis kommer jobba lite då och då tillsammans.. och så är vi ju inte så långt bort från varandra fysiskt, då butikerna ligger bokstavligt talat mitt emot varandra.

 

Så, då vet ni det.

 

Fiskleverans på XL Zoo, månadens höjdpunkt typ, även om leveransen inte var jättestor.

 

 

 

Eisenhower, min fina lilla mal.

 

 

 

Jag tog med mig en ny platy hem från XL. Denna hade jag spanat in långt innan jag ens fick hem akvariet, då det var den enda honan med denna färgen.

 

 

Eller ja, två nya. Ett är ett litet yngel. Jag har faktiskt inte kommit på något namn åt dem ännu.

 

 

Malar, mina malar.

 

 

Artemis är het förstörd över att hon inte kommer åt fiskarna.

 

 

 

 

 

 

När jag gick upp ur sängen för att åka till XL Zoo så var jag tvungen att avbryta mitt gosande med Sophie. Så jag lovade henne att köpa med en leksak till henne. Hon fick en fisk.

 

 

 

 

Om ni minns så fick jag ju koldioxidförgiftning i akvariet häromdagen. En liten corydoras dog och två till blev väldigt medtagna. Tack vare rådet från den kunniga mannen på Nols Akvariehobby så avvaktade jag för att se om fiskarna återhämtade sig vilket de faktiskt, till min stora glädje, verkar ha gjort. Så i min följetong om Normandie på Facebook så tilldelades de varsitt Purpurhjärta.

 

Captain Winters!

 

 

Pansargeneral Patton!

 

 

Sophie i en låda.

 

 

Mina sista dagar på sjukskrivningen passerade. Jag spenderade som alla andra dagar större delen av tiden i sängen eller soffan. Eller på en pall stirrandes in i akvariet.

 

Men när jag intog horisontalläge var Sterling för det mesta med mig.

 

 

Jag var hos veterinären i Dingle med Wyoming. Hon skulle ultraljudsröntga sin urinblåsa och sina njurar, sen så var tanken också att hon skulle göras tandröntgen och munsanering på. Men de sista två grejerna hade fallit mellan stolarna i bokningen så vi fick nöja oss med ultraljudet vilket för övrigt inte visade några avvikelser. Hurra!

 

 

 

Hon var så duktig och snäll, alla veterinärer brukar berömma henne för att hon är så megörlig och aldrig protesterar på något sätt.

 

 

Det var tänkt att jag skulle åka till Amanda under tiden Wyoming var hos veterinären, så vi kunde dels mingla så klart men också göra lite administrativt arbete. Detta vändes dock lite upp och ner efter att det visade sig att vårt ärende på kliniken blev mycket kortare än tänkt och så ville min chef Christian bjuda på lunch på Nordby vid 13-snåret. Jag hann i alla fall svänga inom Amanda en liten stund på min första kaffe på evigheter och massa kakor och gött häng. Vi har pratat i telefon så otroligt mycket den tid vi känt varandra men vi kan typ räkna på en hand antalet gånger vi faktiskt träffats. Så det var mysigt!

 

Det blev fredag och dags att återgå till verkligeheten. Egentligen skulle min sjukskrivning fortsätta 50% i två veckor till men jag känner att jag fått ut det jag kan av att gå hemma, så jag valde att återgå 100%. Vi tog det extra lugnt på morgonen, katterna och jag, för att ladda upp ordentligt.

 

 

 

Särskilt Artemis laddar upp, som ni ser.

 

 

Jag jobbade 11.30-20.10 på Bodypower och det var sååå roligt att vara tillbaka och träffa alla! Gud som jag saknat dem 💗 Det blev en riktigt bra första dag efter sjukskrivningen och jag ser verkligen fram emot att träffa dem 5 dagar i veckan nu den sista månaden.

 

Igår hade jag morgonen i stallet, och efter det tog jag en dusch och sedan smög jag in till Martin aka. Bowies och satte mig i sängen, pimplade lite koffeinhaltig dricka och bara kosade mig med katter och min värmefilt. Bowies gosade med Sophie som av någon anledning alltid ska in under hans täcke.

 

 

 

Denna helg bjöd nämligen på jobb 12-18 på XL Zoo. Skönt att börja lite senare på dagen tycker jag, jag njuter verkligen massor på förmiddagen då. Att få komma igång långsamt. 

 

Utöver det var väl inte helgen så spännande. Det kändes som att slungas tillbaka i tiden till när jag var helt ny på XL, bara för att jag har en helt annan ambition med jobbet nu. Det är skillnad på att "bara vara extraanställd" och sikta in sig på  att göra något på heltid. Större delen av tiden på jobbet har jag varit vid akvarierna och lärt mig massa nytt bara på dessa två dagar. Jag ska få gå en utbildning inom akvaristik och det ser jag löjligt mycket fram emot.

 

Detta yngel hittade jag när jag städade växtakvariet, vilket var lite sjukt då det inte bor några fiskar där alls. Vi vet inte vad det är för fisk men vi la den i ett kar med räkor så får vi se vad det blir.

 

 

Gött att komma hem någorlunda tidigt idag också. En mjukstart efter sjukskrivningen ändå, känner jag. Imorgon trodde jag inte att jag skulle jobba men Kate och jag missförstod nog varandra så jag var schemalagd imorgon ändå. Vilketabsolut inte gör något, bortsett från att jag hade lite åtaganden som krockade tidsmässigt så hon sa åt mig att bara komma när jag vill och kan. Så vi får se hur mycket jobb det blir imorgon.

 

Mina fiskar. 💗

 

 

 

 

Ett litet platyyngel jag hittade i butiken idag, tog självklart med den hem. Så fin!

 

 

Glenn har ömsat skal. Jag är så glad att Hampus på Nols akvariehobby lärde mig hur man kunde se skillnad mellan öms och om det var en död räka (det är liksom som ett hål i nacken). Annars hade jag nog blivit ledsen och trott att det var räkan som dött och fått hela innanmätet uppätet.

 

 

Sist men inte minst en bild på lilla stora Jonnyboy. Så söt. Han sitter på min värmefilt, en av mina käraste ägodelar just nu.

 

 

Det var allt för nu, nu ska jag se när Bowies spelar Elden Ring eller nya Dark Souls som jag kallar det. Jag har väntat i en evighet på att se när han spelar det.

Avslutar med denna då jag tycker den känns väldigt relevant senaste tiden:

Tack för att ni läser!

 

Hare gött

haaaj 💗

Häj häj bloggen! 

Just nu ligger jag i sängen och chillar, kollar på Euphoria och tänkte jag skulle göra en liten uppdatering.

Igår skulle jag tagit morgonpasset i stallet och sen åkt till veterinären i Dingle med Wyoming. Dock ringde Martin mig och väckte mig vid 06.30 för att berätta att det var vansinnigt halt och massa snö dvs. helt oplogat på vägen. Även om jag vaknade med världens adrenalinpåslag för jag trodde det hade hänt honom något så var jag så himla glad och tacksam att han tänkte på mig och ringde för han visste att jag hade ett väldigt tajt tidsschema den morgonen. Omtänksamt ändå.

På förmiddagen hördes ett väldigt konstigt ljud utifrån. Väldigt lågfrekvent, men superhögt. Tänk er typ som ett skott från ett jaktgevär, men som om man dragit ner hastigheten på ljudet. Ett dovt mullrande, i pulserande rytm. Verkligen som en ljudeffekt taget från en skräckfilm. Katterna blev livrädda och sprang fräsandes och gömde sig, jag fattar verkligen inte vad det var. Martin föreslog att det kunde vara ljudet av en plog och det hade kunnat stämma men ljudet pulserade liksom med exakt samma intervaller varje gång. Så konstigt.  

Det går bättre med mina koldioxidförgiftade fiskar får jag nog säga. Varje morgon och kväll när jag matar dem blir jag sittandes i typ en halvtimme och iakttar haha. Här är Eisenhower! Han är inte framme så mycket, men är vansinnigt söt med sina stora ögon tycker jag. 

Fabio ser så arg ut.

Martin fick hem en leverans. Katterna uppskattade lådan. 📦 

Det är bara några dagar kvar nu tills min sjukskrivning är över. Det känns lite skönt ändå, att komma tillbaka till rutinerna. Varje dag hemma ser mer eller mindre likadana ut, det är ju skönt att ta det lugnt men oftast känner jag att ju mer saker jag gör desto mer energi får jag.

Jag fick veta för en stund sedan att det kommer fiskleverans till XL Zoo om en stund. Jag måste ändå dit och hämta lite mat jag beställt och annat, så överväger att åka dit så jag får vara med när fiskarna kommer för det är ju en stor höjdpunkt. Att kolla på all ny fisk. 

Vi får se vad det blir av det. Det sitter långt inne att ta sig upp ur sängen och ur myskläderna men… vi får se.

Hare gött

haaaj ❤️

Häj häj bloggen!

Då var det dags för ett snabbt blogginlägg innan det är dags att bege sig till snarkofagen. Jag ska upp lite tidigare imorgon för att först åka till stallet och sen hem och hämta Wyoming. Vi ska till veterinären i Dingle för en himla massa undersökningar och grejer.

Dagen började med att jag hittade en av fiskarna död imorse. Den minsta corydoras similis, den som var så långt gånget förgiftad att den flöt upp och ner. Den har varit slöast av dem men ville ändå ge de tre medtagna en chans att bli bättre, men tyvärr gick det inte. 

Nestor porträtterade igår ganska väl hur jag har känt mig idag. Otroligt trött. När jag körde bil var jag verkligen så trött att ögonlocken var svåra att hålla öppna men så träffade jag en isfläck på motorvägen och fick en adrenalinkick som hette duga och efter det var jag piggare. 

Imorse hade jag frukosten i stallet, när jag kom hem slängde jag mig på soffan och Sophie var snabb med att inta sin position ovanför mitt huvud. Hon har en ny grej tydligen, att hon tuggar på mitt hår. Inte bara är det ganska äckligt och gör ont, men jag tror inte det är så där skitbra att hon äter mitt hår. Hon kanske spyr upp en rosa hårboll snart, vem vet. 

Efter frulle, städ och dusch kom hon in till mig i badrummet och ville ha uppmärksamhet då också så klart. 

Jag gjorde mig i ordning för en liten tur och när jag gick utanför dörren såg jag Hönan och Jonny sitta och sola. Första vårtecknet i år får man väl säga. 

Eftersom jag förlorat två fiskar pga. koldioxidförgiftningen och ytterligare två var medtagna så åkte jag till Nol för att köpa nya. (Obs obs obs jag har inte avlivat de som blev sjuka men jag behövde komplettera stimmet.) Detta blir sista besöket på LÄNGE, å min plånboks vägnar. Plus att jag måste köpa ett till akvarium. Jag får ju fan inte plats med alla fiskar jag vill ha. 

Jag tog kort på Martins favoritfisk och skickade till honom. Söt. 

Det är ju alltid supermycket folk i kö i den butiken (förståeligt, den är amazing) så jag tog en kölapp direkt när jag kom. Ungefär en timme passerade, sen ringde Kate och jag svarade. Vi pratade lite om livet, om fiskar och om jobbet på XL Zoo. När hon ringde tog jag en ny kölapp så jag inte skulle behöva avsluta när det blev min tur utan jag hamnade liksom sist i kön igen. (Vilket inte gör något, jag kan titta på fiskarna i timmar. Jag insåg häromdagen att jag tycker det är skönt att vänta, det blir ju en paus liksom. Under förutsättning att jag inte har bråttom så klart hähä!) Under tiden vi pratade i alla fall, så blev det min tur men jag var i ett annat rum. Då kom en man och sa "du har nummer tre va? Jag vill bara säkerställa att du inte missar att det var din tur" och jag tackade men sa att de kunde hoppa över mig.

När vi pratat klart gick jag till mannen igen och tackade ännu en gång för att han var så omtänksam. Då sa han att det var så lite, och att han var näst på tur men att jag kunde få gå före honom. Jag sa två gånger att det inte behövdes men han insisterade. Jag tackade honom typ 6 gånger sammanlagt, haha. Så himla gulligt ändå.

Jag stannade på Arken Zoo för att köpa några växter och såg ett ensamt platyyngel tillsammans med en kampfiskhane i ett kar. Det lilla ynglet verkade skrämt och gömde sig, så jag gjorde det enda rätta och köpte den. 

När jag var på Arken Zoo skrev jag med Martin. Lägg märke till vilket klockslag jag skrev att jag nog var hemma om två timmar. 

Och se vilket klockslag jag parkerade utanför huset. Sjukt asså. Jag har ju vansinnigt bra uppskattningsförmåga gällande tider och avstånd och sånt egentligen, garanterat över genomsnittet kan jag säga med lite självförtroende. Så det är inte därför jag typ alltid är sen eller i sista minuten exakt överallt. Det har med min skitdåliga attityd att göra bara. 

Varje gång jag kommer hem med nya grejer till akvariet så kommer Martin och lägger sig på sängen så jag kan presentera mina nya köp, haha. Sterling passar givetvis på att stjäla lite uppmärksamhet. 

Det är detta som kallas påssjukan. Corydoras och platys, mina bästa fiskar. 

Detta är Chris Kyle, döpt efter en prickskytt. En av de finaste platys jag sett tror jag! Jag sa åt mannen i butiken att jag ville ha en hona och en hane bara så jag är glad att jag fick en så fin hane. Min enda hane också, så nu kommer det väl börja bli yngel. 

En räka som kalasar på en röd mygglarv. 

Chris Kyle. 

Detta är Ludmila Pavlitjenko, också döpt efter en känd krypskytt under andra världskriget. Som ni ser har hon en hjälm på huvudet. 

Captain Winters har varit väldigt passiv och inaktiv sedan koldioxidförgiftningen. Det är uppenbart att han blivit påverkad men om han blir bättre är något oklart. Jag rådfrågade herren på Nols, det var tydligen han som ägt och drivit butiken i tjugo år innan den bytte ägare förra året. Han vikarierade för nuvarande ägare var sjuk. I vilket fall så vad jag honom om råd kring huruvida jag skulle avliva fiskarna eller ge dem en chans att bli bättre. Man vill ju varken att de ska dö eller lida i onödan. Men han tyckte jag kunde låta dem leva för att se åt vilket håll det går.

Så idag blev jag väldigt glad när jag såg att Captain Winters och även den andra förgiftade, similisen, faktiskt åt! Här sörplade Captain Winters i sig en larv. 

Han har något fel på ögat, så jag tror han inte har någon syn på det. Han verkar vara lite äldre än de andra för hans färg är mycket mörkare. Hoppas han klarar sig för jag har fäst mig lite vid honom. VAD OVÄNTAT. 

Nestor in a box. 

Min sjukskrivning och att jag gått hemma så mycket i typ en månad har gjort under för min och Sophies relation. Hon har börjat komma och lägga sig hos mig, det har verkligen aldrig hänt innan. 

Med detta sagt är det dags att sova tror jag. Om jag klarar flytta på katterna så jag kan lägga mig ner det vill säga, annars får jag väl sova halvsittandes. 

Hare gött

haaaaj ❤️

 

Då var det dags för del två av min mastodont-återberättning av månaderna som gått. Fast nu kanske vi är inne på februari någon gång, kan ni förstå att förra inlägget innehöll flera hundra bilder? Well, här kommer ett hundratal till.

 

Just nu är jag hemma från jobbet, sjukskriven 100%. Det började med att jag fick corona och var sjukanmäl en längre period pga. karantän och hostan, men strax efter det hände andra saker i livet som gjorde att jag fick sjukskriva mig helt en kortare period. Egentligen är tanken att jag ska trappa upp till 50% nu på fredag men jag känner att det nog inte kommer behövas då jag är på bättringsvägen. Jag tenderar att säga för mycket så jag säger inget denna gång, mer än att det inte är relaterat till min utmattning eller till corona som flera antog. Men det är ingen fara, jag är inte döende och jag är på bättringsvägen. 

 

Att gå hemma ger mig dock ångest till och från och även om jag sagt det förr så säger jag det igen; jag kommer aldrig någonsin ha tråkigt eller vara rastlös när jag är hemma. Jag har alltid tusen saker jag borde göra och har mer eller mindre konstant dåligt samvete över att jag inte gör det. Av någon anledning så fokuserar jag alltid på det jag inte gör, oavsett om jag suttit uppe en hel natt och jobbat. Nackdelarna med att driva ideell förening, gissar jag.

 

Så detta beskriver mer eller mindre mitt sinnestillstånd 100% av tiden.

 

 

Tänk att man är så priviligerad att detta är ens största vardagsbekymmer. Det är ju lite uppmuntrande ändå.

 

Bortsett från det så grubblar jag även en del kring hur jag ska göra med mina jobb framöver. Jag har blivit erbjuden fast tjänst på XL Zoo vilket känns otroligt kul, men samtidigt ska Bodypower tillsätta en butikschefstjänst i en av butikerna på Nordby, en tjänst jag sa till chefen redan i höstas att jag var väldigt intresserad av, så... Jag har lite att fundera på och känner mig ganska vilse i mina tankebanor. Men allt löser sig till slut, eller hur?

 

På tal om jobb så såg jag denna för ett tag sedan och skrattade rakt ut. Men cheferna som vill ha mig som anställd, om ni läser detta så vill jag bara säga att jag tycker det är superbra att hälsa på kunderna. Jättebra. Så bra att den var inte rolig förresten. Jag förstår inte alls det roliga när jag tänker efter. Nej nej. (Snälla sparka mig inte.)

 

 

Nu när vi startat starkt med tre memes så fortsätter vi med att fokusera på något roligare; katter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har så många räkor. Det är galenskap.

 

Jag har även ganska många corydoras. De är ju så otroligt fina och finns i så många olika färger och former att det var rent omöjligt att bara hålla mig till en sort. Detta var den andra sorten jag skaffade, corydoras concolor.

 

Sötnosen Queeny efter en promenad i vårsolen.

 

Jättesöt.

 

 

 

 

Martin och jag tog oss en liten roadtrip till Marlenes Zookällare i Trollhättan.Efter vi åkt sa Martin "jag har också en bild på en fisk i min telefon nu" och visade mig denna som han tagit kort på. Så jävla söt han är asså jag orkar inte hahaha.

 

 

Jag köpte i alla fall dessa corydoras på Marlenes Zookällare. Fyra stycken corydoras venezuelanus orange. Supercute.

 

 

 

 

Jag vet inte om jag presenterade dessa i förra inlägget men de heter Jekyll och Hyde. Jag blev rekommenerad att köpa dem för att de är bra algätare men efter lite research visade det sig att de blir superaggressiva och slutar äta alger när de växt till sig lite. Snopet.

 

 

 

Chillar.

 

 

 

Queenister är återigen väldigt söt när hon vill något. Jag fick en väldigt gullig kommentar på förra inlägget där det önskades en hästuppdatering men tyvärr har jag nog inte så mycket att uppdatera om haha.

 

 

 

 

 

 

 

Medryttarna slängde till hästarna lite hö efter ridturen och ni ser ju vem som trodde den högen var ämnad för henne medan de andra tittar på.

 

 

För ett tag sedan när jag faktiskt satt och gjorde massa administrativt jobb (vilket jag 99,99% av min vkna tid har dåligt samvete för att jag inte gör), se bild

 

så upptäckte jag att Wyoming var drypande blöt av kiss i baken och att hon var svullen och irriterad med massa pälsavfall runtom rumpan och allt. Jag fick direkt en känsla av att något var vansinnigt fel och kontaktade jourhavande veterinärer som tyckte jag borde söka vård. Ingen närmare än Blå Stjärnan i Göteborg fanns tillgänglig så vi åkte dit och jag var helt till mig av oro och stress. När vi väl kom fram till Blå Stjärnan så undersökte de henne och såg inget konstigt, trots att jag hade bilder på hur hon sett ut tidigare och de kunde jämföra med hur det såg ut nu. Det var UPPENBARLIGEN något fel och med tanke på hennes historik kring urinvägarna och att hon faktiskt haft urinsten tiigare så ville jag så gärna att de skulle ta urinprov. Hon såg förjävlig ut och var indränkt i kiss bak och det är liksom inte normalt, och jag var rädd att on fått någon sten i urinvägarna som blockerade. Inte helt, bevisligen, men delvis så hon inte fick tryck i strålen och läckte urin. De hakade upp sig fullständigt på att hon såg ut som hon gjorde pga. hudproblem typ allergi och rådde mig att söka vård hos hudspecialist på måndagen efter. Jag var övertygad om att henne hud var sårig, inflammerad och blödande för att hon gått med kiss i rumpan en längre tid. Fukteksem liksom. Men de vägrade lyssna och vägrade ta prover och talade bara om för mig att jag slösade min tid. Det slutade med att jag blev vansinnig och stormade ut därifrån. Jag har aldrig varit så otrevlig mot en främmande människa någonsin och i efterhand skäms jag lite för det men jag var otroligt uppriven och frustrerad.

 

Jaja. Jag rådgjorde med fler veterinärer och vi la upp en plan och jag fick tid hos Dingleveterinärerna på måndagen istället. Träffade en jättenoggrann veterinär som konstaterade urinvägsinfektion och bokade tid för ultraljud av blåsan på henne. Vi ska dit på måndag.

 

 

Chillar.

 

 

 

Jag kan sitta i timmar varje dag och bara titta på fiskarna. Rogivande.

 

 

Och jag är inte den enda, tydligen.

 

 

 

En dag skulle Johanna ha tenta i Trollhättan så jag bestämde mig för att haka på så vi kunde hänga efteråt. En liten roadtrip liksom.

 

 

Efter tentan åkte vi till Hornbach. Utanför där stod denna som jag var tvungen att ta kort på och skicka till Martin. En gång kallade han Pölsemannen för babylons sköka för att de hade stängt, nämligen.

 

Sen var vi på IKEA och Plantagen. Jag köpte en ampellilja och min dvärgananas. Jag hittade även denna som jag tyckte var fin.

 

Vi var även på Nols Akvariehobby, mitt första besök. Så himla roligt! Jag köpte killis (de som senare fick flytta), glödbandsrasbora och en gabonräka.

 

 

 

Han heter Glenn. För han är från Göteborg.

 

Jag har lagt löjligt mycket över budget på fisk och akvarium denna månad. För att "unna" mig. Finns det någon gång jag inte unnar mig, undrar jag? 

 

I vilket fall så var det en OTROLIGT bra dag. Även om vi båda sovit mindre än tre timmar och var iväg i över 12 timmar. Otrolig.

 

Platyn Mia inspekterar ömsad räka.

 

 

 En skylt med det mest övertygade försäljningsargumentet jag någonsin sett.

 

 

Jag hälsade på Queeny i hagen när hon stod och värmde sig i solen. Tossbollen.

 

 

 

Plötsligt såg hon ut som hon ville mörda mig.

 

 

Såg mig över axeln och förstod då varför. 

 

 

Dags för lite kattbilder, tycker ni inte? Ni alla framtida jag som läser? Självklart vill vi se mer katter.

 

 

 

 

 

Nu blir det fiskbilder! Vilken vändning! Det såg ni inte komma!

 

 

 

 

 

 

Från mitt första besök på Marlenes Zookällare i Trollhättan.

 

 

Det var där jag köpte mina corydoras concolor.

 

 

Och denna blev jag så hemskt kär i. Så himla frågande den ser ut. Men tydligen blir den superstor och behöver ett akvarium på 1000 liter så det blir ingen sån för mig. (Eller?)

 

 

Morgongos med min trogna Sterling som ligger bredvid huvudkudden varje natt.

 

 

 

Så jävla gött förmiddagshäng. Att ligga i sängen/soffan och chilla är ett av det bästa jag vet alltså.

 

 

Fiskar och katter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu har vi tamjefan tagit oss från november hela vägen fram tills igår.

 

Sophie med sitt lilla pllåster från veterinären/busfabriken.

 

 

De senaste dagarna har jag verrkligen spenderat 90% i soffan. Har till och med sovit här. Jag har alltid börjat dagen med att städa och sen suttit i myskläder, tänt ett doftljus och kollat på Netflix. Jag har bland annat börjat kolla om Breaking Bad (det var trots allt ett helt år sedan jag såg den sist, tror det är femte gången jag ser den nu). Jag har även sett hea nya säsongen av Love is Blind, Love is Blind Japan, Inventing Anna och lite random dokumentärer om djur och natur.

 

Självklart med fantastiskt sällskap från morgon till kväll.

 

 

 

 

Morgongos med Bäbbä.

 

 

Artemis chillar i solen.

 

Sterling är något av en sucker för sol också.

 

 

Räkfrossa.

 

 

Mer katter, vad tror vi? (Yay, äntligen!)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På kvällen igår gjorde jag ett vattenbyte i akvariet. Jag satt länge efteråt och i tittade på fiskarna och bara observerade. Jag såg bland annat Eisenhower för första gången sedan jag köpte honom. Jag såg dessutom att mina ancistrusägg hade kläckts, så vi satt både Martin och jag en stund och bara  tittade på hur äggen rörde sig. Små svansar som viftade.

 

 

Ganska så direkt efter vattenbytet ringde Amanda och vi pratade i över två timmar. Precis när vi höll på att avrunda såg jag en död corydoras i akvariet, och en annan corydoras som flöt upp och ner. Äggen hade också dött. De andra fiskarna betedde sig också väldigt konstigt och gömde sig, låg på sidan och nästan alla kippade efter luft.

 

 

Väldigt snabbt påbörjade jag ett nytt vattenbyte och frågade Martin som t.o.m. gått och lagt sig om han kunde hjälpa mig då jag verkligen såg hur fiskarna blev sämre och sämre för varje minut. Han var så himla snäll och hjälpte mig, hämtade och hällde i nytt vatten medan jag tömde akvariet. Något kontraproduktivt att fylla på samtidigt som man tömmer men mitt högsta prio var att späda ut vattnet så snabbt som möjligt då jag gissade att det var för mycket koldioxid i vattnet - vilket leder till att fiskarna får syrebrist. Vi gjorde så tills vattenet var mer eller mindre helt utbytt, sen tömde jag nästan allt och fyllde på med nytt igen. När det mesta var utbytt och vattennivån var låg passade jag på att ta ut all inredning och söka igenom hela akvariet efter döda eller skadade fiskar. Tre corydoras, inklusive den som flöt upp och ner, verkade medtagna så jag la dem i en isolationskub så länge, så jag kunde observera dem. Klockan var runt midnatt när jag var klar med inspektion av fiskarna och vattenbyte och jag gick inte och la mig förrän 02.30. Dels för att jag ville försäkra mig om att deras avvikande beteende avtog men också för att jag installerade en syresten, som Kate tack och lov i tidigare skede rekommenderat. Jag hade bara inte satt in den tidigare för jag saknade ett eluttag i närheten men nu är jag så glad att jag hade den, så jag kunde tillsätta syre i akvariet effektivt.

 

Dessa tre är det som fortfarande är medtagna =( Två similis och Captain Winter. Den minsta av dem var den som flöt upp och ner, jag trodde först jag skulle behöva ta ihjäl den men efter vattenbytet låg den i alla fall stilla på botten. De är inte helt apatiska men helt klart anmärkningsvärt inaktiva och något slöa. Det är så svårt att veta om de har en chans att repa sig eller inte, jag vill ju inte att de ska varken lida eller avlivas i onödan.

 

 

 

 

 

 

 

Jag har därför suttit i en timme och googlat på "hypoxia fish recovery" och dylikt men tro det eller ej, jag hittar inte så mycket om ämnet. Det är inget folk skriver om särskilt mycket tydligen, hur lång tid det tar för en fisk att repa sig från syrebrist. Jag hoppas verkligen de klarar sig.

 

Imorse hade jag frukosten i stallet och när jag kom hem gjorde jag något väldigt ovanligt och slängde mig på soffan direkt, även om det bara var en stund. Jag var så sjukt frusen. Sophie gjorde något ännu ovanligare och la sig hos mig. Mysigt ändå.

 

 

 

 

 

Jag gick upp, städade, åt frulle, tog en dusch och drog på mig min Breking Bad-onesie och intog horisontalläge på soffan under en filt. Självklart med Sterling i famnen.

 

 

 

Så.. ja. Det var väl det. I väldigt grova drag. Så har jag det och så har jag haft det.

 

Hoppas kunna skriva lite kortare inlägg oftare hädanefter, men så kul att jag trots allt fick skrivit och delat lite bilder, tillsist.

 

Avslutar med ett mantra som jag intalar mig själv nu för tiden

 

Mängden ångest du känner kommer inte göra någon skillnad för vad som kommer att hända dig.

 

Typ.

 

Tack så mycket för att ni läser, det har ju ändå visat sig vara fler än mamma trots allt!

 

Hare gött

haaaj 💖

Häj häj bloggen!

 

Hoppas allt är bra med er som läser! ... och er som inte läser, också. Så klart.

 

Det var ett bra tag sedan jag skrev nu. Det har hänt ganska mycket under denna tiden och även om jag lyst med min frånvaro och säkert inte kommer kunna återberätta en bråkdel av det så har jag större delen av tiden haft det himlans bra faktiskt. Så här kommer en drös fragment från november, december, januari och halva februari.

Är ni redo för mitt absolut längsta blogginlägg någonsin? Har jag fått storhetsvansinne? Vem fan bryr sig ens? Vem tror jag ska kolla igenom dessa typ 500 bilder? Mamma kanske. Men jag tror inte ens hon orkar traggla sig igenom allt. Det blir jag i framtiden som läser, och jag själv endast. Hej hej, framtida jag!

 

Okej så jag har försökt skriva detta inlägg i flera etapper, därför kommer jag hoppa lite i tiden och så där men håll i hatten.

 

Kan ju börja med att berätta att mitt nyårsfirande var så lugnt det kunde bli. Gött häng i soffan hemma, ingen alkohol eller speciell mat. Vid tolslaget drog jag på svinhög partymusik för att maskera dundrandet av fyrverkeriena på utsidan, men så mycket festligare än så blev det ej. Precis som jag ville ha det. Dagen efter skulle jag nämligen upp tidigt och ta frukostpasset i stallet.

 

Så här fint var det på Ylseröd dag ett på det nya året.

 

Katterna vid tolvslaget =( Jag tycker fyrverkerier är så himla onödiga men är i alla fall tacksam för att våra grannar håller sig med att skjuta, tills tolvslaget. Och då bara några enstaka fyrverkerier, så det är ju över på 10-15 minuter.

 

 

Nyårsdagen var jag så himla obotligt trött. Jag sov bara 6 timmar på natten vid nyår, för jag skulle upp tidigt till hästarna. Jag var så trött på vägen dit att jag var rädd jag skulle somna när jag körde, men tänkte att jag piggnar säkert på mig efter jag grejat i stallet. Men icke. Zombielikt bilade jag sen hem igen och dundrade rätt i säng och sov i 2,5 timme till innan Martin väckte mig och undrade om jag ville ha frukost. Jag gick upp, åt frukost och somnade sedan om i 3 timmar till, vaknade när det börjat mörka ute. I vanliga fall hade jag fått sinnessjuk ångest men nu bara accepterade jag det. Jag hade sagt det på förmiddagen att jag trodde risken var stor att jag bara skulle sova bort hela dagen, då det var min första dag utan koffeinfria månad. Jag hade huvudvärk och kände mig svag som om jag var sjuk, fast ingen sjukdomskänsla då förstås. Bara enormt trött och orkeslös, och molande huvudvärk som jag motade med över 2 liter vatten under dagen.

 

 

Jag låg i sängen resten av dagen och kollade när Martin spelade Resident Evil, somnade bara en gång under tiden, nytt personbästa typ. Sent på kvällen såg jag reklam för Parks panpizza och såg att de hade öppet till midnatt, så vi åkte in och köpte oss varsin. När jag smäckt i mig den, hamnade jag i sådan matkoma att det kändes lika bra att bara gå och lägga sig igen. Så jag sov ytterligare 9 timmar inatt. Vaknade en gång runt 4 och var så himla, himla törstig att jag fick gå upp och hinka i mig lite saft, men somnade sedan om utan konstigheter. Som tur var kändes formen bättre idag, så jag behövde väl sova gissar jag.

 

Självklart var Sterling aka. Bäbbä med mig på tåget.

 

 

Från nyårsafton när jag fixade med mitt nya akvarium. Akvaristen Sophie var med och inspekterade och såg så allt gick rätt till, så klart.

 

 

 

 

Vårt vatten i kranen är ju inte gott nog att dricka så vågar inte använda det i akvariet. Därför måste jag kånka hem vatten i 25-liters dunkar. Väldigt smidigt och så. Som ni kan se så är vattnet likförbannat väldigt grumligt, det är något bättre nu men fortfarande en ganska "mjölkig" färg. Har rådgjort med mina kollegor vad jag ska göra för att åtgärda det och till mitt stora förtret föreslog de vattenbyte. Antagligen är det damm från sanden.

 

 

 

 

 

En dag på jobbet när jag städade akvarierna såg jag att en liten slöjstjärt hade fastnat i dekorationsstenen. Ser ni den?

 

 

Självklart tog jag räddningsinsatsen på absolut största allvar och stod med den i typ en timme. Inte bara hade den fastnat i hålet, ryggfenan hade fastnat i en skåra i hålet som gjorde att det tog stopp när jag försökte trycka den bakåt. Så när den väl kom loss sedan var den halvt skinnflådd, stackarn.

 

 

 

 

Lite kittypics för att varför inte.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Peeper och Peeperino.

 

 

Jag byggde om och strukturerade upp en hylla torrfoder på XL Zoo. Så himla tillfredsställande. Tänker mycket på vad Niclas har lärt mig under min tid på Östra, att smaksortering bör vara fallande och inte en smak per hylla, att ha så stora kontraster som möjligt mellan de olika smakerna osv. Är kul att få applicera i nya sammanhang.

 

Före, med smaker lite hejvilt och överallt:

 

 

Efter, med smaksortering fallande bortsett från de lila påsarna som fick en egen hylla bara.

 

 

Det var en period jag hade mycket ärenden på morgonen innan jobbet, the struggle was REAL att försöka räkna baklänges från arbetspassets start till allt som skulle hinna göras och slutligen vilken tid jag skulle gå upp.

 

 

Juste jag var ju sjuk i november när jag bloggade sist! Här var jag tillbaka på jobbet efter att ha varit sjuk i 1,5 vecka. Det tar ju alltid emot att jobba när man varit borta länge, oavsett hur långt eller kort passet är. Men när man är mitt i sitt jobbflow så kan det liksom gå 14 dagar som man sedan inser att man jobbat varenda en. Men när man trivs på jobben är det i slutänden inte så tokigt ändå.

 

 

Jag köpte en blomma! En hajfena! Den hade dessutom en bäbis! ÄLSKAR den haha. Bäbisen visade sig vara flera bäbisar som Johanna planterade om åt mig och den största av dem dog tyvärr i en Sophie-relaterad olycka.

 

 

Vi fick i uppdrag av Joyvoice att antingen skicka tillbaka eller sälja deras utrustning som vi hade hemma. Jag gjorde ett försök att lägga ut den på Marketplace och det nappade en helt underbar snubbe som gjorde affären snabb och smidig. Önskar verkligen alla affärer gick så enkelt som denna. Han blev nöjd, Joyvoice fick in en slant och jag fick en femhundring för besväret. Alla nöjda.

 

 

Katthäng.

 

 

 

 

 

När jag såg dem ligga så här tog det SÅ lång tid för mig att fatta vilken kropp som hörde ihop med Nestors huvud hahaha.

 

 

I hela december knarkade jag vörtbröd med juledamer och julmust till. Frukost, lunch och middag vissa dagar. Här kompletterade jag min lunch med en ost- och broccolisoppa direkt från frysdisken, intogs med en proteinpulverskopa på vår varuvagn på lagret. Fancy.

 

 

Bäbisar.

 

 

 

 

 

Tidig vörtbrödsfrukost. Med tillhörande smärtstillande för att jag hade dragit ut en visdomstand.

 

 

Såg dessa enorma skolebröd på Supermarket. Köpte tre. Ville kräkas efter en. Älskar skolebröd men detta var overkill asså, haha.

 

 

Jag har haft en visdomstand som växt helt åt skogen tokigt, verkligen rakt ut åt sidan, mot kinden till. Det gjorde inte så mycket, fram tills jag började få väldigt ont i tanden bredvid. Så jag bokade tid hos käftis för en undersökning, och mycket riktigt ansåg han att tanden borde dras ut. Döm om min förvåning när han sätter bedövning i gommen på mig och jag liksom inte fattar det förrän jag börjar domna bort. "Jaha ska ni dra den NU?" sa jag halvt förtvivlat. Överlag tycker jag käftis brukar vara duktiga på att förklara exakt vad de gör, visa verktygen de använder osv men denna käftis bara körde på utan att säga ett ord. Så halvt chockad fick jag besluta mig för att dra ut tanden där och då, jag har aldrig dragit ut någon tand och hade liksom ingen aning om vad jag hade att förvänta mig. Jag har inte direkt tandläkarskräck men jag är generellt rädd för allt som gör ont. Men det gick bra och var över på 10 minuter. Eftersom jag är knäpp i huvudet så bad jag om att få med tanden hem, lol.

 

 

Var så stolt över att jag vågade, precis som ett barn liksom. Tror tom. jag skickade sms till mamma och berättade om hur modig jag var. Med halva munnen full i kompress och direktiv att inte äta typ jordnötssmör (klassiskt eftersom jag hade med mig frukosten i en matlåda; gröt med jordnötssmör) begav jag mig sen till jobbet. Jag åt alvedon och ipren hela dagen så jag fick aldrig särskilt ont i såret, det var skönt.

 

 

Bowies och jag fick ett spontant infall och åkte till Pinchos i Uddevalla som just den dagen hade Throwback Thursday med 90-talstema. Vi körde quiz och jag sa att den som förlorar bjuder på dessert, vilket var dumt sagt för jag storförlorade. Det var i alla fall en väldigt mysig kväll med massa skön 90-talsmusik och massa nostalgi.

 

 

 

 

 

Sophie i pantinsamlingen. Man skulle kunna säga att Sophie är... pantad. 

 

 

En fisk på jobbet som ligger och chillar.

 

 

Det blev december och vi öppnade vår Exit-kalender!

 

 

 

Min årssammanfattning på Spotify kom.

 

 

 

 

 

Älskar att jag stolt domderade ut att jag var i topp 0,1% av Hollywood Undeads lyssnare, när typ alla andra i hela världen också kvalade in på under-procenten-eliten. Martins mest spelade artist i år var Galenskaparna After Shave, DET hade jag aldrig trott om någon sagt det för nåt år sedan haha. Det är väl så där generellt sett inte alls hans humor men han har ändå sett en del av deras grejer med mig i år.

 

Hönan hjälper Bowies att spela.

 

 

Det var dags för årliga veterinärbesöket för mina tre.

 

 

 

De blev så klart superstressade av att åka bur och bil. De hanterade det på helt olika vis kan man säga, Artemis bara skrek, Jonny bajsade på sig och Sterling bara la sig med rumpan mot burluckan och blev helt förlamad av skräck.

 

 

 

 

Väl hos veterinären fick jag ett sådant stresspåslag att jag knappt kunde andas. Det hade blivit något tokigt med bokningarna så veterinärerna hade för många patienter samtidigt. Jag har absolut inga problem med att vänta, men jag skulle börja jobbet några timmar senare så jag kunde liksom inte bli hur försinkad som helst. Och det hade känts jävligt tråkigt att behöva åka hem med oförättat ärende när katterna ändå var så stressade. Jag skulle ha blodprov på alla tre, tandkoll, vaccin och skriva pass på hela gänget, så det var ju inget litet projekt heller. Men veterinär-Rebecka la i högsta växel och hann få klart allt precis i tid, så exakt 11.45 satt jag i bilen vilket jag angett som absolut deadline. Så det var ju bra, men jag var så stressad att jag nästan grät.

 

 

Jag vann storvinsten på Triss.

 

 

En av väktarna på Nordby är så himla gullig, och kom in i butiken och frågade hur det gick med föreningen och katterna, samt hur han kunde hjälpa. Jag sa att vi är alltid i behov av blötmat så han gick över till XL Zoo och köpte detta.. Sen sa han så otroligt fina saker om mig och tackade för vårt arbete till den grad att jag var helt tårögd och bad om en kram, trots coronatider. Så otroligt fint.

 

 

 

 

Jag var på truckutbildning på jobbet tillsammans med bland annat Jon och Emil från Bodypower. En rolig dag ändå, vad jag kan sakna att sitta på föreläsning, haha.

 

 

Jag fick endast ett fel på teoridelen och satte även den praktiska delen, om jag får säga det själv. Är dock helt livrädd för att köra truck nu.

 

 

Det hade varit en lång dag med en del starka känslor kring teoriprovet så på eftermiddagen när det var dags för "upppkörning" så var vi något trötta. Ni vet så där fnittrig och glad man kan bli efter att dödsångesten inför ett prov har släppt. Så när Emil sa "hur ska jag kunna få in den när jag inte får ut den" skrattade Jon och jag så mycket att vi var tvungna att lämna rummet på varsitt håll.

 

 

 När utbildningen var klar och jag stämplat ut från BP var det dags för stängning på XL Zoo. Jag kollade läget med Peeper och Peeperino så klart.

 

 

Köpte lite grejer till katterna, så klart. Jag går inte ens plus av att jobba där längre kan jag tala om.

 

 

 

 

 

 

Men jag vågar ändå inte ställa bilen där, för jag upptäckte att hela hyllan till höger sviktar. Är livrädd att den ska braka samman på bilen.

 

Lite yngel jag räddade ur sumpen på jobbet.

 

 

Ännu en ommöblering i Happy Cat-hyllan på XL. Så nöjd.

 

 

En liten reflektion på omvärlden. Jag har inte ens fulat mig mevetet på den bilden, jag såg ut så en kväll när jag skulle gå promenad och Martin sa att jag såg ut som en rysk gruvarbetare.

 

 

En dag när jag skulle börja jobba 12.00 på XL men min kollega skrev på morgonen och frågade om jag kunde öppna istället. Jag var helt nyvaken och sa att det kanske blir svårt för jag måste åka om 7 minuter... men funderade på det i typ 30 sekunder och tänkte äsch jag kör. Öppnade butiken 10.00 för så jävla grym är jag.

 

 

Peeper be peepin'.

 

 

 

Fick veta att leveransen med mitt akvarium var försenat..

 

Nemo med sin svampinfektion på ryggen. 

 

 

En målning jag köpte av en vän på Facebook! Hon deltog i någon utmaning där man skulle måla/teckna baserat på ett ledord varje dag. Denna gjorde hon på ordet "rise". Jag älskade den så frågade om jag fick köpa.

 

 

Såg denna i mitt flöde när julen närmade sig. Skrek rakt ut.

 

Dags att fylla på foderhinken.

 

 

 

 

Jag fick hem min egendesignande kalender. Med Lana på. ♥

 

 

Jag fick vara med på jobbet när vi fick fiskleverans! Så spännande att jag nästan kissade på mig!

 

 

 

DET KOM SNÖ! Jag var gladast i kommun!

 

 

I stallet hade Queeny och jag fått brev, så gulligt!

 

 

 

 

 

 

 

Jag lyckades äntligen, äntligen, äntligen lägga rabarber på denna otroligt fina handgjorda burk! Jag har följt en hantverkade på Instagram ett tag och hennes burkar går som smör i solsken, så när hon skulle ha ett släpp av nya grejer i sin shop så bokstavligt talat satte jag larm på mobilen för att hinna norpa en. Jag la en i kundvagnen men när jag kommit till betalningen så hade den redan blivit såld. Detta hände TRE gånger! Jag hade panikens jävla morsa alltså men som av en skänk från ovan så lyckades jag tillslut få tag på en. Är den inte helt OTEROLIG?

 

När norska/svenska gränsen varit så stram så har vi haft massa tid på jobbet. Så Emil, Mia och jag tog vara på tiden och tog tag i att städa och röja på lagret, något som inte gjorts sedan jag började där för 7 år sedan i alla fall. Se hur jävla amazing det blev!!!

 

 

Vi hittade minst sagt en del... konstiga grejer.

 

Cutiepie Lelle Mao.

 

 

Det blev dags att några dagar i förväg fira min födelsedag, samt Fredriks. Vi hade ingen aning om vad som väntade oss utan fick bara en dag och ett klockslag då vi skulle vara redo. Johanna hämtade oss och körde till Strömstierna pizzeria där maten tydligen redan var betald och pizzakilalrna hade ett brev till mig och Fredrik. Där fanns en penna, en ring/kapsylöppnare och en gåta skriven av Martin. Vi fick massa gåtor och ledtrådar att lösa som uppmanade oss att åka till olika ställen där vi hittade nya grejer och ledtrådar. Lite som ett Escape Room. Jag är så otroligt imponerad av Martin och hur han kunde få ihop detta, helt otroligt!

 

 

 

Johanna gick på toa vid ett tillfälle och då blev Fredrik och jag sittandes och tittade på något läkarprogram på SVT1, looooooool.

 

 

 

 

 

 

 

 

Ett FANTASTISKT födelsedagsfirande om ni frågar mig! Jag undrar om Martin någonsin engagerat sig så mycket i något projekt, för detta var så otroligt välplanerat och väl genomfört. Han överträffade verkligen sig själv.

 

Min sinnesstämning 24/7:

 

Kitty pics:

 

 

 

 

 

  

 

 

JAG KÖPTE NY MOBIL! ÄNTLIGEN, efter så många år med min sletna iPhone 7 som ändå hängt med och kämpat på.. Men den har verkligen strulat i så många r att jag äntligen slog slag i saken att unna mig en ny, pissdyr mobiljävel. En iPhone 13 med 512G minne. Jag är i det stora hela nöjd och det är otroligt att ha en telefon som bara _funkar_ MEN jag är väldigt besviken över att den inte kan ta närbilder. Den kan inte fokusera på saker när de är för nära, då får man backa och zooma in men då blir bilden mycket kornigare, och inte ens då är det säkert det blir bra skärpa. Till och med min gamla mobil var bättre på det. Jag gjorde research och det visar sig att det helt enkelt bara är så med den modellen eftersom den bara har två linser. Hade jag tagit iPhone 13 Pro hade den haft 3 och då hade jag kunnat ta macrobilder. Det önskar jag så innerligt att jag vetat tidigare, ska nog ringa Telia och höra om det finns något sätt att lösa detta på.

I vilket fall så har den en porträttfunktion som är rätt fet.

 

 

 

 

 

Jag VARJE kväll efter jag bett Martin spela Resident Evil Village för min skull:

 

Vi fick in lite defekta burkar Celsius och Nocco på jobbet och hade sjukaste priset. Skulle säga löp och köp men det är ju evigheter sen nu, hähä.

 

 

Grannens hus med nya kameran. Så stämningsfullt.

 

 

Eftersom jag alltid börjar vid 12-13 på dagarna så blir det gött häng i sängen eller soffan med katterna innan jobbet för att samla energi. Så mysigt.

 

 

 

 

 

Jonny på studiebesök i den cappuccinofärgade Skodan.

 

 

Frostiga morgnar.

 

 

Det blev min FÖDELSEDAG Y'ALL!

Vi var i stan på morgonen och åt frulle tror jag, minns inte riktigt, och sen åkte vi till stallet för att mingla med Queeny och company.

 

 

 

 

 

Johanna kom till mig och hade med sig presenter som var så himla fint inpackade. Det var doft att ha i bilen, av just en doft hon vet att jag älskar för jag har den i doftlampan också.

 

Jag minns ärligt talat inte alls vad vi gjorde resten av dagen haha. Vet inte om Johanna kansk hjälpte mig bygga ihop min akvariemöbel och planterade om mina blommor? Kanske? Men vi hade ju redan firat min födelsedag några dagar tidgare så et gjorde ingenting att vi inte slog på suprtstort den dagen också.

 

 

 

Morgon i stallet, så fint.

 

 

En julklapp jag lämnade till Kate. Synd jag inte fick med mönstret på pappret för det matchade så fint. Hon fick i alla fall nya strängar till sin gitarr för en av de som satt på hade gått sönder, och jag hade lovat henne att lära sig spela.

 

Sen var det dags för en arbetsdag på XL Zoo.

 

 

 

Med min nya Apple Watch som jag fick av Martin i födelsedagspresent! Älskar den!

 

 

Jag har sån tur att han står ut med mitt nonsen.

 

Jag satte upp mitt akvarium!!!!!!!!!!!

 

 

Och här är all inredning jag köpt och fått i födelsedagspresent av mamma, haha.

 

 

 

Självklart skulla akvariet ha krigstema!! När mamma såg allt jag skulle ha i akvariet undrade hon om det inte fanns någon liten Hitler-figur jag kunde sätta ner också när jag ändå var igång, alltså jag skreeek av skratt.

 

 

 

 

Men hur ska fiskarna få plats?

 

 

 

Jag hade verkligen supersvårt att välja inredning och sätta ut allt så det såg bra ut osv. Stackars Johanna fick agera smakråd över messenger. Jag frågade Kate i efterhand hur många rengöringar av akvariet det skulle ta innan jag slängde ut den stora båten, hon trodde två, haha. Kan knappt föreställa mig hur jävla jobbigt det skulle vara att skrubba den med tandborste. Som tur är har jag så många räkor i mitt akvarium att det inte blivit ett problem ännu. Till min stora förvåning, bör tilläggas.

 

Cats.

 

 

 

 

 

 

 

Julklapp från jobbet, så gulligt!

 

Queeny som fått nya pjucks. Hon får så ont i hovarna när det är fruset i marken så hovis fick komma tillbaka bara några veckor efter hon varit där, och sätta på skor också.

 

 

Det blev julafton. ♥

 

 

 

 

Det var julaftons morgon och jag tog mig en underbar tur på Saga i soluppgången. Magiskt.

 

 

Det var första julen någonsin som jag inte spenderade med familjen. Jag insåg att jag alltid firat julafton för att det förväntas av mig, men i själva verket så är jag inte så intresserad. Jag älskar, älksar, ÄLSKAR julstämning och december och nedräkningen till jul men själva julafton har jag aldrig varit så intresserad av. Så vi firade jul på vårt eget sätt. På morgonen var jag hos Johanna och Fredrik för otroligt mysig grötfrukost. Men när de började göra sig i ordning för att åka till Fredriks familj för att fira jul så kände jag mig SÅ otroligt lättad över att jag bara skulle hem, ta en dusch och dra på mig myskläder. Martin jobbade till 15.00 så jag skulle bara ha det städat tills dess tänkte jag, annars inga krav alls. Vi åt pizza, bytte lite julklappar, drack alkohol och kollade på Jul, jul, jul av Galenskaparna. Det var en otroligt fin julafton om jag får säga det själv, helt utan krav elller förväntningar.

 

 

Jag fick inte mindre än 10 stycken Trisslotter av Angelikas föräldrar. Kände mig som en knarkare som sköt upp heroin där jag satt och skrapade, haha. Vi vann 30 spänn gånger 2 på den absolut sista lotten vi skrapade, annars inget. Det är väl ändå lite dåligt till och med statistiskt, haha!

 

 

 

Jaaaa just det sen kollade vi på Tomten är far till alla barnen också, ett måste på julafton så klart.

 

 

Årets julkort från familjen Hansson-Böwes. Nästa år hoppas jag det blir fiskar med tomteluvor också!

 

 

Jag var kattvakt åt fina Prinsen och Röding för Gunilla firade jul på annat håll. Så underbara grabbar.

 

 

 

Jag gjorde föreningsarbete och budgeterade. Hysteriskt roligt att jag köpte ett skrivbord för  ett bra tag sedan för att jag inte skulle behöva sitta vid köksbordet, men det skrivbordet är så jävla litet (men snyggt) så jag har inte suttit där en enda gång. Lite som sängen pappa och jag byggde, jag har sovit i den max 10 gånger på ett år.

 

 

Kranen i stallet hade fryst så jag löste problemet på ett något... riskabelt sätt. Men inget vatten var rinnande när elementet stod under så klart. 

 

 

En morgon var det så satans mycket snö och jag åkte så tidigt att ingen plogbil hunnit ut ännu. Bilen plöjde verkligen fram i snö som stundvid var så djup att jag sjönk ner till knäna. Det var smått kaos, jag skulle dessutom börja jobba klockan 8 så det var lite hetsigt, då jag var så rädd att fastna i snön någonstans.

 

 

En arbetsdag på XL där jag hade med lite juligt snacks som man sig bör.

 

 

Mamma, storebror, lillebror William och min brorson kom förbi jobbet för att lämna av lite julklappar. Det var så sjukt för mamam hade frågat flera gånger vad jag önskade mig i present/julklapp och de första gångerna kunde jag inte komma på något. Men efter ett tag kom jag på att jag ville ha en brandsläckare. När jag sa det lät hon så himla oimponerad och envisades med att jag skulle ge henne fler alternativ. Tillslut blev jag frustrerad och förstod inte varför hon var så anti att köpa en brandsläckare, det var ju en superbbra julklapp tyckte jag.

 

När jag väl fick julklapparna sedan visade det sig att hon redan hade köpt en när jag sa det, så himla sjukt. Hon gav mig även en kattkalender som jag - efter hon köpt den - pratat om att jag brukade få varje år från familjen på Söle sen säkert 10 år tillbaka. Att de ett år inte gav mig någon för de trodde jag "växt ifrån det" och att jag då hade blivit förtvivlad och sagt "var är min kalender?!", och att denna jul nog var första julen jag inte skulle få någon då jag inte önskat mig något alls. Verkligen intuitivt att ge mig både brandsläckaren och kalendern, väldigt bra julklappar minst sagt. Själv fick hon nässpray av mig, hähä.

 

 

Jag köpte så klart grejer till mitt akvarium.

 

 

Det hade snöat en del.

 

 

Jonny älskar snö.

 

 

 

 

 

 

Nu kommer bliderna i en hej-kom-och-hjälp-mig-ordning men jag orkar inte lägga dem i ordning. Jag tror ändå det är ytterst få som tagit sig hit så det är bara framtida jag som bryr mig. Förlåt, framtida jag.

 

Detta är när jag flyttade all dricka från en pyramid till en annan, helt själv på under en timme. Jon och jag hade varit igång hela dagen och gjort ett enormt ryck med återskick till centrallagret, så han sa att vi kunde ta pyramiden dagen efter. Jag ville överraska honom med att ordna allt själv så det var klart när han öppnade dagen efter så jag skynndade mig som fan. Otroligt så mycket man kan få gjort med rätt motiavtion.

 

 

Detta är bilder från när jag beställde 7 amanoräkor från butiken och vi fick akuta problem med akvarierna och inte hade någonstans att göra av dem, så Kate gav mig en hel påse från fiskleveransen. Det visade sig vara 41 stycken.

 

 

 

 

 

 

Peeper och Peeperino när de flyttat hem till mig. Tillsammans med två vuxna platys som jag döpt till Mother Miranda och Mia.

 

 

 

 

Ancistrusen Göran, en av de första att flytta in i mitt akvarium som är döpt till Normandie.

 

 

Så här såg akvariet ut efter att ha varit igång några veckor.

 

 

Jag fick tillslut CORONA! Jag var på jobbet en måndag och sa då att "jag ska inte säga att jag har symptom, men jag har en sjukdomskänsla i kroppen". Typ som kvällen innan man vaknar upp med en rejäl förkylning. Alex på XL blev akut sjuk på kvällen så jag sa åt henne att bara dra ner jalusiet och bara gå hem vid stängning så jag kunde göra alla stäningsrutiner åt henne när hon gått, efter jag stängt på BP. Då, när jag stod där på XL och räknade kassan, kände jag verkligen hur jag blev sämre för varje minut. När jag körde bil hem sedan hade jag väldigt märkliga, krampaktiga smärtor i kroppen och kände feberfrossan smyga sig på. När jag kom hem duschade jag svinvarmt, klädde mig i två lager kläder och la mig under täcket och frös så jag skakade och hackade tänder. Jag hade hög feber och sov knappt något alls under natten då jag låg och yrade om att min kropp var en hög med plockepinn i olika färger som skulle färgsorteras och för att göra detta var jag tvungen att lägga mig i nya sovpositioner hela tiden. En fruktansvärd natt. Men när jag vaknade på morgonen sedan hade febern släppt och alla symptom som kvarstod var muskelvärk.

 

 

Det gick typ en vecka sedan kom fler symptom som satte sig i luftvägarna, och jag hostade som en dåre i två veckor. Jag var tillbaka på jobbet efter karantän eftersom jag bara hade hosta och inte mådde dåligt på något sätt annars, men min chef skickade hem mig med order om att jag skulle stanna hemma tills jag var helt frisk. För min egen skull, då jag känt en stor stress att behöva komma tillbaka för att inte kollegorna skulle behöva vara underbemannade. Så jag var hemma ganska länge då hostan vägrade släppa.

 

 

Vi tog det lugnt kan man säga.

 

 

 

 

 

 

 

Jag tog med fyra yngel hem från jobbet, som jag öpte till Peepee, Pope, Konrad och Salt n' Peppah. Tyvärr dog tre av dem efter att ha simmat in och fastnat i pumpen och en fjärde blev uppäten av fiskar som jag köpte men sedan gav bort för de var mer aggressiva än säljaren sagt.

 

 

Här är i alla fall Görel och Pope.

 

 

Pope.

 

 

Dimitri.

 

 

 

Sophie äter kvarg.

 

 

Martin äter mat och Nestor försöker få honom att dela med sig.

 

 

Peepee.

 

 

Sophie fiskar.

 

 

Lady Dimitrescue och Göran.

 

 

Peepee.

 

 

 

Peepee när jag först upptäckte honom i butiken. Den lilla orangea under grenen. Han blev jagad av en annan fisk så jag tänkte han skulle få det bättre hos mig men tyvärr dog han i pumpen innan jag hann skada ett räkfilter till insuget. =(

 

 

En fisk på jobbet med någon bula på huvudet.

 

 

Jag rengjorde luftrenaren...

 

 

Detta är från en himlans tråkig händelse. När jag startade akvariet så började jag med 3 ancistrus och 5 amanoräkor. Sedan skulle jag utöka beståndet så jag köpte 5 räkor till samt 8 corydoras. Jag visste att antalet corydoras var lite mycket men de är ju stimfiskar så jag ville inte ta färre, och vi hade bara 8 av den sorten kvar i butiken så om jag splittade på dem skulle det omöjligt kunna bli två stim.

 

Problemet med nystartade akvarium är att det finns inga goda bakterier i vattnet. Dessa goda bakterier kommer från fiskbajset, MEN, om det inte finns goda bakterier och det tillätts gammal mat, fiskbajs eller förmultnade växtdelar i vattnet så kan man få så kallad nitritspik. Det är ett ämne som heter nitrit som bildas när det dyker upp mat, bajs eller döda växtdelar och nitrit är supergiftigt för fiskarna. Det är alltså ett moment 22; du behöver goda bakterier för att fiskarna inte ska bli förgiftade men du kan inte få goda bakterier utan att tillsätta fiskar. Detta hade jag så klart läst om men som många andra ivriga nybörjare fick jag lära mig den hårda vägen var gränsen går. 

 

Så morgonen efter jag tillsatt mina nya fiskar så dog 8 av 10 räkor och en corydoras. Det var hemskt ledsamt.

 

 

Jag var så otroligt ledsen och uppgiven där jag stod och håvade upp fler och fler döda räkor allt eftersom jag hittade dem. Särskilt ledsen blev jag av tanken på att Lady Dimitrescu, den största och gissningvis äldsta räkan, också hade strukit med.

 

 

Men när jag tagit upp allt så kunde jag inte minnas att jag räknat till 10 stycken. Runt 7, kanske 8.. Så när jag gjorde vattenbyte och städade akvariet så skulle jag flytta på min magnet som sitter i ena hörnet av akvariet, och när jag vänder på den vem sitter inte där om...

 

 

Lady Dimitrescu!

 

 

Senare dök en till upp. Så två räkor överlevde nitritspiken.

 

 

Jag skriver uppdateringar på Facebook om mitt akvarium och vad som försiggår. Efter jag skrivit om denna händelse som jag valde att kalla "Nitrisdag" fick jag detta. Det är flera som sagt att de gillar inläggen om fiskarna, det gör mig glad.

 

Såg sedan dessa på Fladen Store när jag hjälpte Dick att vakta butiken när han var på toa. Det kanske är räkor jag skulle kunna hålla vid liv, tänkte jag.

 

Detta är fiskarna som flyttade in kvällen innan nitritspiken.

 

Corydoras sterbai. Så himla söta.

 

 

Och räkorna så klart.

 

 

 

Tidigare den kvällen. Asså Martin, haha.

 

 

 

På väg till stallet en morgon såg jag en räv! Så himla fin, jag stannade för att titta på den men blev tvvungen att köra vidare för det kom bilar bakom mig. Dåligt.

 

 

Queeny njuter av solen.

 

 

 

Notera klockslaget och titeln på videon. Det här är mitt liv nu tydligen.

 

 

Jag förberedde burar för att det skulle bli mindre stressigt för katterna när vi väl skulle åka. Jonny blir uppenbarligen inte stressad av burar.

 

 

Mina ancistrus fick bäbisar, jag blev så glad. 

 

 

Men glädjen blev kortvarig då alla yngel plötsligt försvann. Mina misstankar gick till räkorna. Lady Dimistrecu blev blå.

 

Fler bilder från innan Nitrisdag.

 

Jag satte i fler växter.

 

Dimitri (alla räkorna förutom Lady D heter så, för enkelhetens skull) såg ut som de skulle släppa ett nytt hett album.

 

 

Wyoming dricker akvarievatten. Jag ser inget som kan gå snett här.

 

 

 

 

Martin skulle sluta snusa. (Det gick så där.)

 

 

Jag ändrade min profilbild. Skrattade så jag nästan kissade på mig. De flesta säger att de inte förstår den men saken är att det gör inte jag heller. Det är en "färdig" mall jag lagt på, och jag har ingen aning om vad den betyder. Det brukar stå vad man ska rösta på, inte vad man inte ska rösta på, jag har ingen aning om vem Bart Shrimp är och det är felstavat på "in congress". Jag tycker den var hilarious.

 

 

Jag försökte få katterna att leva efter devisen att "fiskar är vänner, inte mat".

 

Det gick så där.

 

 

Jag gav räkorna shrimp wafers. Se så söta de är när de håller i dem med sina små... tassar.

 

 

 

Söta Queenister.

 

 

 

Jag städade städskrubben. Har inga före-bilder men tro mig, det gick inte ens att gå in där innan. Jag slängde ut alla hundra lådor jag sparat för att de "verkligen var bra lådor".

 

 

 

 

Jag köpte en... sån här. Den var fin. Men alla blommor jag har dör för jag antingen vattnar dem för lite eller för mycket. Denna blev dock illa tilltyglad efter att Sophie tuggat på den så nu är den tillsammans med min forellbegonia som jag övervattnat, hemma hos Johanna på rehab.

 

 

 

Före växt-leveransen.

 

 

Vi åkte till Uddevalla för att köpa akvarieväxter på Arken Zoo i Uddevalla. Jag fick tips att åka dit på fredagar för det är då de får leverans. När vi kom dit si då där tre timmar före stängning så hade leveransen inte kommit ännu. Som tur var hade vi andra ärenden i Munkedal så vi åkte dit först och sen tillbaka.

 

 

Och jag hämtade dessa som jag fick hem i posten.

 

 

Så här fint blev det!

 

Vårt ärende i Munkedal var Pinchos Foodtruck-relaterat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Martin gosar med Artemis.

 

 

Nestor gosar med Sterling.

 

 

 

Och Sterling gosar med mig.

 

 

 

 

 

 

 

När jag slutat jobbet en kväll var detta allt jag skulle få med mig... hellre bär jag ihjäl mig än går två gånger.

 

 

Jag städade och organiserade växtakvarierna på jobbet. Det blev så bra så.

 

 

 

Peepee i butik.

 

 

Kitties.

 

 

 

 

 

 

 

Fishies.

 

 

 

 

 

 

 

Detta är från när första firrarna anlände.

 

 

 

Sophie har en grej att hon hoppar upp på min rygg/axel så fort jag sitter eller står framåtlutad.

 

 

 

Här är när jag köpte dem! Jag hade ju som mål i januari att vara helt koffeinfri med start den första. Här ser ni bildbevis på att jag råkade dricka en Pepsi Max, något jag helt glömde bort. Så målsättningen blev att vara koffeinfri 3:e januari till 3:e februari istället. Det gick åt skogen eftersom jag fick corona och så gärna ville unna mig Celsius när jag låg hemma sjuk, men jag klarae typ.. 24  dagar eller nåt sånt, helt utan koffein. Så jag är nöjd ändå.

 

 

Peeper i butik.

 

 

När jag skulle köpa fisk visste jag bara att jag ville ha ancistrus men Martin fick välja mellan dessa tre.

 

 

"Thaone" sa han om denna. Så den blev det.

 

Sååå nu hoppar vi till de nyaste bilderna för att jag återigen inte orkar flytta på dem. Någon som hänger kvar så här långt? Någon som läser?

 

 

 

 

 

Jag hittade ancistrus-ägg idag! Så jag la dem i ett hatchery för att fiskarna inte skulle äta upp dem denna gång.

 

Sophie och jag var hos veterinären idag då hon kräks massa i perioder. Besöket gick bra och alla prover såg jättebra ut. Vilket är skönt på ett vis, att hon är frisk, men tråkigt ändå att inte veta varför hon spyr så ofta.

 

God morgon Sterling, som alltid sover bredvid min huvudkudde.

Igår skojade jag till det och sminkade mig för första gången sedan typ alla hjärtans dag 2021 för att få en skön känsla inför en liten roadtrip jag skulle göra. Jag drog till Nols akvariehobby strax utanför Göteborg för att köpa lite fisk.

 

 

Jag köpte bland annat dessa underbart fina corydoras similis.

 

 

En kampfiskhona som heter Margaret Thatcher.

 

 

Hon blev ihop med Peeper.

 

 

Wyoming tittade på mig som för att säga att hon inte var arg, bara besviken på att jag köpt massa fisk igen.

 

 

Jag kallar denna "fog of war".

 

Martin höll mig sällskap när jag visade upp mina nya fiskar. Sen somnade han, till Sterlings stora förtret.




Jag köpte en ny mal, han heter Eisenhower.

Ett gäng glödbandsrasbora eller laxdanio som de också heter.



Och en till Gabonräka, han heter Bart Shrimp, efter min profilbild.




Hönan var med och såg så allt gick rätt till.


Detta är ifrån Nols akvariehobby, butiken alltså. Så himla rolig butik, åk dit om ni får chansen säger jag bara! Och om ni är intresserade av fisk då så att säga.
Nestor ligger nästan alltid så här på mig på morgonen när jag vaknar.
Jag var på ljusterapi hos Mauri. Det var himla häftig upplevelse faktiskt. I början var det så intensivt att jag inte trodde jag skulle stå ut, men efter några minuter vande man sig och efter kanske halva behandlingen var jag så avslappnad att jag inte längre tänkte på ljuset och dess färger och former utan nästan somnade. Det ska jag definitivt göra fler gånger.

 

För att förtydliga så är bilden tagen i väntrummet och inte under ljusterapin, ifall ni tycker det ser väldigt oanmärkningsvärt ut.

 

Andra som inte behöver ljusterapi för att slappna av.

Hahaha var tvungen att skicka dessa till Johanna häromdagen när jag kom hem och Artemis varit ute i regnet. Skrattade högt åt hennes svar, det är ju uppenbart att hon kan sympatisera med Artemis.

 

Detta är Badison! Fiskarna jag köpte men som fick flytta hem till en kollega efter att de jagat mina amanoräkor, någotsom ändå kändes acceptabelt så de hann undan, men när de åt upp Salt n' Peppah fick jag nog och satte ner foten. De fick mellanlanda i butiken innan de flyttade hem till min kollega. De var väldigt söta och hade fina färger men sedan de flyttade är de andra fiskarna mycket lugnare.

Här är några andra som också tar det lugnt.