Change of Seasons

Sedan kom en liten plot twist, hon var dräktig. Men vi ville ta emot katten ändå, och låta ungarna stanna här tills de är leveransklara. Så vi lät oss inte hejdas. Det är tråkigt att det tillkommer ännu mer katter som behöver ett hem när det redan finns så himla många hemlösa, men nu när vi ändå är i den här sitsen så känner jag mig halvt lyrisk över att faktiskt få ha kattungar igen. Vi hade mycket kattungar när jag var liten och jag sa för ett tag sedan att jag skulle verkligen bara vilja gosa med en kattunge snart för jag har inte sett en på många år.

Vi handlade en himlans massa kattprylar på Torp och sent på tisdagkvällen åkte vi och hämtade katten. Är så tacksam att Elvira hjälpte kattens förra ägare att hitta ett nytt hem.. Elvira var så tacksam och de hade med sig en bukett blommor och grejer. Men nöjdast var nog jag, faktiskt.

Det har gått så himla bra! Jag var beredd på att det kunde komma att bli riktigt jobbigt. Jag har varit jourhem åt katter förr och det var faktiskt inte alls kul. De klättrade i möbler, hade sönder mina saker, tuggade på mina skor, klöste på tapeten och bet mig i ansiktet när jag sov. Så jag var faktiskt fullt och fast medveten om att jag kunde komma att ångra mig.

Men den här lilla tjejen är så fruktansvärt snäll! Hon vill inte ha godis, ger man det till henne bara stryker hon sig mot handen och ska gosa istället. När hon kom till oss gick hon så klart runt och tittade men kelade med oss mellan varven, spann högt.. Hon låg och halvsov i Martins knä redan första timmen efter att hon kommit hit och är bara så himla avslappnad. Hon tar ingen plats alls, men är inte skygg. Jag trodde första natten skulle bli jobbig (särskilt eftersom hon är utekatt men ni ska vara inne tills bäbisarna kommit), att hon skulle jama, krafsa på dörrar elelr kanske till och med demonstrativt kissa i soffan typ. Men nej då. Hon sov hos mig och uppförde sig alldeles exemplariskt.

Igår sa jag till Martin att jag vill du ska veta att när tiden är inne och om du inte vill ha henne kvar, så flyttar hon. Att jag inte manipulerat in en katt i hemmet mot hans vilja och att det är upp till honom om hon ska bo kvar. Men han sa att hon var så himla snäll och lugn att han antagligen kommer vilja ha kvar henne. Det känns så bra, inte mest för min egen skull men för att han inte är missnöjd. Kan vi rädda livet på en katt (och hennes kommande kattungar) och alla parter är nöjda så är det ju perfekt. Till och med för gerbilerna är hon överkomlig. Hon har stött på dem några gånger men hon tycker mest de är lite obehagliga så hon går liksom därifrån när de börjar stampa och signalera fara. Vi vågar inte ha henne ensam med dem än men jag hoppas verkligen att vi kan det i framtiden.

Här kommer en bildbomb bara för nyhetens behag!

Och så blommorna vi fick.. ♥

Det känns verkligen jättebra och jag hoppas det kommer fortsätta i den riktningen. Bäbisarna kommer vilken dag som helst och Elvira har lovat att hjälpa mig att hitta nya hem åt dem. Jag tror det blir bra.

Vi har inte bestämt något namn åt henne än. Hon är 7 år men har liksom inte haft något permanent hem som jag förstod det, och tidigare ägarna kallade henne bara för tjockis.. Haha. Så oavsett vad hon lyssnat till tidigare måste vi ge henne något nytt. Just nu står det mellan Lana eller Sansa, men jag tror mest på sistnämnda. Alla våra andra husdjur är döpta efter TV-seriekaraktärer så vi kör på i samma spår.

Nu ska jag lämna katt och en helledig sambo för att åka till jobbet. Kör två timmar extra idag följt av ett extrainsatt bodycombatpass ikväll. Snart är det helg!

Det här är min nya favoritbild på Lil BUB.



Nej vänta det här är min nya favoritbild på Lil BUB..



Nej förresten det här är nog min nya favoritbild på Lil BUB.



... ja.

Dagarna bara rusar förbi och just nu känns det som att mitt enda fokus är att hålla balansen. Min trötthet har blivit snäppet värre, jag måste sova mycket och ändå känner jag mig aldrig utvilad. Till råga på detta kliar min hud så mycket och oftast vaknar jag varje natt av att jag kliar mig själv sönder och samman.



Livet är bra, det är inte det! Men kroppen hänger liksom inte med. Jag försöker anpassa mig så gott som går, min sömn och vila är prio nummer ett, punkt slut.Jag håller ganska mycket pass på gymmet men de dagar jag gör det tränar jag inte i gymmet. Förr räknade jag aldrig med mina gruppträningspass, hade jag "bara" kört ett pass bodypump såg jag det som vilodag. Men inte nu. Idag var faktiskt första gången på flera veckor som jag vaknade av första larmet och kände att jag kunde gå upp. Det var ju katastrof ett tag, blev sedan bättre och sedan sämre igen. Hoppas kunna vända på det nu! Det hade varit så jäkla skönt att orka träna innan jobbet igen, för tränar jag efteråt hinner jag liksom inte med något mer.. Och jag hoppas att min kropp slutar klia och stickas i huden för det är verkligen inte roligt. Längtar efter en regnig dag i pyjamas. Mhm.

Apropå det, är det bara jag som inte är helt förkrossad av sommaren vi fick i år? Tycker mig höra folk gnälla överallt.. Ja jag fattar, vad vill du att jag ska göra åt det? Häh. Jag är dock väldigt glad över att jag inte tog någon semester, för det känns inte som jag gått miste om något direkt. Fast till hösten, då ska jag ta det piano några veckor.

Men hörrni, visst är det tråkigt att sommaren har regnat bort, absolut. Kan inte minnas när vi hade en sådan här dålig sommar sist. Men vi fick ju en fantastisk sommar förra året och förhoppningsvis får vi en bättre nästa år! Och med lite tur får vi en varm höst.

Nej jag jobbar på. Det är roligt. Häromdagen fick vi in den nya smaken av Questbars, Mint Chocolate Chunk. Jag hörde talas om denna för längesedan men var inte alls exalterad. Jag har aldrig varit ett fan av mint, alls. Men den var faktiskt riktigt jäkla god! Tänk er After Eight i en kladdkaka. Min nya favorit ihop med White Chocolate Rasberry. Annars.. är jag jävligt less på Questbars, haha!



Vi fick en Instagramram i kartong till jobbet, lekte lite med den!



Vi har kollat igenom alla tre Batmanfilmer av Christopher Nolan. Bra grejer alltså. Gärna med en kopp roibos och steviasötat marsipanbröd.

I söndags höll jag pass och det var nog ett av mina bättre bodycombatpass någonsin! Har träningsvärk i baksida lår och rumpa (av någon anledning) fortfarande.. Dessutom var min fina Sanja med och krigade vilket gjorde det hela så mycket roligare!



Knäppis. ♥



På väg till jobbet i måndags. Tack fina människor som gjorde detta!

Jag jobbade måndagen så jag kunde byta bort min tisdag. Jag fick vara ledig med Martin (enda gången den här månaden) och dagen till ära gick vi upp hyfsat tidigt för att åka till Uddevalla. Första stoppet var Nordens Ark!

(Jag tog inte med mig kameran och vi gick inte hela varvet runt i parken så jag har inte så där jättemycket bilder att visa. Vi var ganska målmedvetna på vår resa eftersom vi var under tidspress, haha.)



En röd panda.

Och besökets höjdpunkt; pallaskatterna! Som vi är fodervärdar åt. De fick bäbisar för ett tag sedan och vi fick se ungarna när de busade. Så bedårande!



Mamma pallaskatt.



Hahahaha, jag såg inte katten nere i högra hörnet förrän nu.. Knasbollar!



Jag sov bara sex timmar den natten så jag var verkligen ett vrak.. Kände mig supersuperfebrig, hängig och som om mitt blodsocker låg i botten.. Men glad och nöjd ändå. (Tills hungern tog överhanden, ska jag medge.)





Ida & Martin Hansson/Böwes, haha.

Jag fick se uttrarna för första gången! De brukar aldrig synas till men vi gick på guidad tur (av en gammal klasskompis faktiskt!) som avslutades vid uttrarna när det var dags för mat!





De var så roliga att kolla på, vilka lekfulla djur!



Innan vi åkte gick vi förbi reptilerna. Fin pilgiftsgroda.

Vi tog en tur till Torp och handlade lite förnödenheter inför kvällens uppdrag.. som jag skriver emr om sedan.

Vi tog oss in till Uddevalla och besökte i vanlig ordning Lejas, för lite carbloading. Jag mådde inte så bra, tröttast i kommun, hungrig men illamående. Men jag lyckades få i mig större delar av maten i alla fall. Och stackars Martin fick stå ut med en hangry Ida.



Sedan åkte vi till Nordic Wellness för jag skulle gästinstruera bodycombat!

Jag hade glömt hårsnodd, var så trött att jag egentligen bara ville lägga mig ner och dö, micken bara ramlade av 100% av tiden, musiken gick inte att höja till den nivå som jag föredrarn och det var så JÄKLA VARMT. Men det var ändå sjuuukt roligt (och utmanande att behöva skrika och överrösta musiken) och det är alltid så spännande att instruera på annan klubb än sin egen. Innan jag hade kommit hem igen var jag uppbokad i Tanum nästa vecka så min upptäcksfärd fortsätter.

Martin hade sovit i bilen under tiden så han fick köra hem också.. Jag var så trött, men väldigt, väldigt glad. Vi stannade till i Skee för att köpa pizza på Trepca (godast i stan) och åkte sedan hem. Helvete vad gott det var. Jag ångrar ingenting, känner ingen ånger alls. Fy vilken god pizza. När jag började bli mätt åt jag ännu snabbare bara för att få i mig så mycket som möjligt innan det tog stopp ni vet, haha. Vi kastade i oss pizzan på rekordtid båda två och sedan satte vi oss i bilen igen..



För att hämta hem den här godingen! Skriver ett eget inlägg om henne sedan.

Igår jobbade jag 13-21 och dagen gick smärtsamt långsamt alltså, det var längesedan jag längtade hem så mycket! Till katt och sambo.. Och festen i min brevlåda, det var bra tryck i den igår!

 

Let's keep on rockin'!

Det här är min nya favoritbild på Lil BUB!

Alla säger TACK GODE GUD ATT DET ÄR FREDAG men för mig är helgen precis avklarad och framför mig har jag nu fyra dagars jobb. Joråsatte.

Jag hade i alla fall en bra ledighet. Onsdagen började jag med ett besök hos kiropraktorn, nu ska jag inte tillbaka förrän september. Skönt för plånboken.. Men det är ju välspenderade pengar i alla fall.

Resten av dagen vet jag inte riktigt vad jag gjorde faktiskt. Jag gjorde verkligen ingenting förrän vid fyra då jag åkte in till stan för att äta mat med Martin innan gymmet.. Så jag antar att jag bara drog omkring och grejade. Ruby var med när jag väldigt snabbt övade in det sista av bodypumpkoreografin. Med öva menar jag att jag ögnade igenom koreografihäftet lite snabbt och sedan lyssnade på låtarna en gång. Det blir ju lättare och lättare att lära sig ju fler releaser man kör, man verkligen hör på musiken vad som kommer hända.



Mötte upp Martin för en Espresso House-dejt!



Följt av dubbelpass.. Först 45 minuters bodycombat följt av en timmes bodypump. Det var några som avbokade sig bara timmen innan vilket var lite synd men vi var ändå tillräckligt för att salen skulle fyllas med energi och warfaces.



Så trött tjej efteråt.. Martin lagade biffar och jag stekte potatis och middagen var gjord innan jag kraschade i min säng.

Torsdagen till ära hade jag egentligen tänkt att bara stanna innanför dörren iklädd pyjamas hela dagen, men det blir ju så sällan som man tänkt sig. Först blev jag tillfrågad både att jobba på BP och att hålla pass på kvällen men jag lyckades säga nej. Dels behövde jag en dag ledigt, utan måsten och tider att passa.. Sedan skrek kroppen efter en vilodag med.

Jag kollade två avsnitt av House of Cards vid frukost och åkte sedan ut i det fantastiska vädret för att möte upp en tjej och köpa en gammal pigtittare av henne. Hon hade lagt ut på facebook att hon skulle ha loppis på sin gård och då såg jag spegeln på bild.. Love at first sight! Det var någon annan som hunnit visa intresse för den först så jag blev lite besviken och tänkte jaaaaaja den var säkert i dåligt skick ändå.. Men efter en stund bestämde jag mig för att skriva och fråga ändå och då fanns den till min förtjusning kvar ändå! Så den åkte jag och hämtade, hundra kronor skulle hon ha för den.. Löjligt billigt. Spegeln var ju sprucken men glasmästaren sa att det gick att byta.

Jag tog vägen om stan och handlade lite, lyckades tajma in Martins lunch så han bjöd på hamburgare.



Efteråt bar det av hem för en dag i slacker mode. Åh, Rituals... hade en tävling på FB, att man en gång i timmen skulle in och klicka på en länk, och klickade man vid ett visst klockslag vann man paket med deras produkter! Jag var inne och klickade varje timme mellan 10-20 men vann ingenting. Larmet på mobilen ringde en gång i timmen och då var jag där och klickade, men icke!

Från stan fick jag med mig ett par nya träningsshorts från Better Bodies bland annat! De är egentligen för herrar men de funkar alldeles ypperligt på tjejer med.



Jag städade hela huset i vanlig ordning som man sig bör på lediga dagar, och när jag var klar avnjöt jag en liten fika i solen med apelsinjuice, bounce-proteinboll och lite planering.



Öppnade posten och hade fått hem det här halsbandet! Det är två tjejer som jag upptäckt via FB, att de tar in, behandlar och omplacerar hemlösa katter. De auktionerade ut detta halsband där pengarna gick till Tuss Gråtass minnesfond och den vann jag. De auktionerade ut ett till halsband i en annan färg som jag också vann igår, för ag tänkte att då kan jag ge bort detta och behålla det andra själv..



Fram mot eftermiddagen tog jag på mig handskar och beväpnade mig med en handkultivator (det ordet ♥) för att rensa rabatten. Följt av en dusch, horisontalläge på soffan med Lil Bub-filt, te, pumpafrön i choklad och det sista avsnittet av House of Cards. Det är så jobbigt att behöva vänta på nästa säsong!

Det sista projektet för dagen blev att avnjuta solnedgången från vår altan. Jag tog mig an att börja måla min nya pigtittare, lyssnade på Pink Floyd, drack ännu mer te och åt väldans massa mini-marsipanbröd.. Lite för många.. Men vad gör väl det! Det var en fantastiskt rogivande kväll.

Vår granne Marie kom förbi en sväng och jag gav tillbaka chipläsaren som jag fått låna av henne, och hon gav mig lite ägg från en gård här i Näsinge. Jag har ett tag efterlyst någon med lyckliga, frigående höns som värper ägg som inte kommer från en storföretagsindustri. Tydligen har vi det i området, och Marie var snäll och tog med det till mig! Tio ägg för en tjuga.

Pratade i telefon med mamma under tiden jag avslutade första omgången målande och sedan kom Martin hem. Han hade köpt med sig en pizza. Ja, EN pizza! Så gör man ju bara inte! Jag gav honom en liten uppläxning om att MAN MÅSTE FRÅGA OM NÅGON ANNAN VILL HA PIZZA FÖR MAN KAN INTE SITTA HEMMA OCH ÄTA PIZZA MEDAN ENS (upenbarligen) BÄTTRE HÄLFT ÄTER CHILI CON CARNE OCH GRÅTER.

Men jag fick en slice så det gick bra. ♥

Idag vaknade jag på helt fel sida av sängen men det vänder nog under dagen. Jag har en massa saker att se fram emot! Ska passa på att njuta nu de sista dagarna i juli då vi inte jobbar heldagar. Det är faktiskt skönt ibland det med.

Det här är min nya favoritbild på Lil BUB.

I förrgår fick jag för mig att inte dricka någon Celsius under dagen. Jag dricker ju lätt tre burkar på ett dygn men nu tänkte jag hålla mig tills gymmet. Vilket resulterade i det största kaffebegäret någonsin..

Köpte en cortado på våningen under och smaskade på en av Delicatos proteinbars med smak av punschrulle till. Så himla gott! (Men låt er inte luras, den innehåller nitton gram socker..)



Efter jobbet avr det dags för gym och benträning! Mina hörlurar dog efter en timme ungefär och eftersom jag har så svårt att träna utan musik bestämde jag mig för att det ändå kanske räckte för dagen. Handlade lite på vägen, så jag kunde börja laga mat direkt jag kom hem. Medan middagen puttrade på spisen kunde jag gå ut i kvällssolen på altanen och avsluta mitt benpass med en himlans massa utfall!



Fick även äntligen hem min filt som jag beställt, för typ tre veckor sedan. Nackdelen med att beställa grejer från utlandet men å andra sidan blir man ju positivt överraskad för att man nästan glömt bort det.

Filten är inte bara fin, pengarna har gått till välgörenhet för katter med special needs och det är den mjukaste filt jag någonsin känt! (Visste ni att Lil BUB hittades övergiven när hon var kattunge? Hennes hälsa och komplikationer har många gånger fått människor att tvivla på att hon ens skulle överleva men idag mår hon jättebra. ♥)



Eftersom mitt hår sett förskräckligt ut ett tag med mycket utväxt och tappad lyster så kände jag att näe, nu är det dags att göra något åt det. Jag har länge velat ha en mycket ljusare röd färg och nu var det dags! Så jag gjorde en avfärgning under kvällen, en väldigt försiktig sådan. Håret blev nästan morotsfärgat och jag vet att det är kutym att tycka det är gräsligt men jag tyckte faktiskt det var fint. Dock var det lite utväxt kvar vilket inte var så snyggt men annars hade jag behållt den färgen ett tag.



Dagen efter ville Åsmund byte pass så vi gjorde det, vilket innebar en längre morgon för mig. Jag gick upp strax efter åtta.. Efter att ha vaknat klockan fem av att jag var kissenödig, klockan sju av att Sanja sms:ade och strax innan åtta av att jag drömde mardrömmar. Trött tjej.

Men jag tog mig tid att hänga tvätt, vika tvätt, ta hand om disk och bädda båda sängarna. Sedan skulle jag behövt greja lite med min kalender men det kunde vänta så jag fick lite fritid kunde jag känna. Så vid frukosten satt jag och klistrade in mina nyaste polariodbilder i fotoalbumet! Innan jobbet hann jag med en timmes bröst och triceps på gymmet och det gick superduper!





Fastnade sedan i bilkö på väg till jobbet.. Fattar inte varför men det var ovanligt mycket norrmän i stan. Det kan inte bara berott på det dåliga vädret? Köer på motorvägen och alltihop..

Så under den tiden vi stod stillastående fjantade jag mig med mobilkameran.



Glad tjej nöjd med sin hårfärg.




Har aldrig i hela mitt liv varit så nära att kissa på mig. Fy fasen så kissenödig jag blev där i bilkön.. Men det gick bra, hähä.

Vi hade en jäkligt hektisk dag på jobbet, fy fasen.. Men det gick forrt, jag var nöjd.

Kom hem och fick färgat mitt hår till det rödaste jag någonsin haft! Asnöjd verkligen! Nu får jag bara se till att det inte blir mörkare vid nästa färgning.

Jag satte även på lösnaglar och målade dem svarta. Alltså. Jäklar så jobbigt det är. Jag tänkte göra en lista på saker jag inte kan göra med lösnaglar på men det blir enklare att skriva en lista på saker jag fortfarande KAN göra.

Saker jag fortfarande kan göra med lösnaglar på:

1. Ingenting.
2. Det var allt.

Det är gött att klia dock, jag som kliar överallt hela tiden..

Idag var jag hos kiropraktorn på morgonen men har tagit det chill sedan dess. Övat lite bodypump och bodycombat eftersom jag kör dubbelpass ikväll!





Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och äta upp min sista bit steviasötade chokladkaka. Jag ska in till stan för att käka PWO-mat på Espresso House med Martin och klockan 18 sätter jag igång min episka kväll på gymmet! Be there or be square!

Varje gång jag ser en ny bild på Lil BUB så tänker jag "åh, det här är mina nya favoritbild!"

Så ser jag nästa bild och tänker likadant. Hoppas ni också blir lite gladare när ni ser henne, den lilla skrutten!

Igår jobbade jag 10-19 och sedan var det dags för bodycombat. Jag ska inte ljuga, jag var inte så där supersugen. Ganska trött och visste att efteråt måste jag tanka, åka till Söle och hämta maten jag glömde i kylskåpet, städa ute i Näsinge.. Det hade varit så skönt att bara få åka direkt hem, ni vet.

Men tillsammans med mina tre stammisar rockade vi oss igenom en svettig timme och det är ju alltid så skönt när man är färdig!

Åkte till Söle, tankade på vägen och mötte familjen. Stod kvar och pratade i en timme innan jag tog mitt otroligt stora pick och pack och åkte hem. Tätt följd av Marti. Jag såg att Überfacts skrivit att det var internationella glassdagen igår så jag skickade det till Martin. Jag hade besultsångest om jag ville ha glass eller inte så jag tänkte att om han fattar hinten och köper så får det avgöra liksom, haha.

Han hade köpt med glass så innanför dörren bara slängde vi väskor och allt som var på golvet och satte oss i soffan framför Batman Begins och kalasade på glass. Martin påminde mig om att jag egentligen skulle haft en ledig helg denna helgen, vilket jag helt glömt bort, så jag åt upp hans glass. Moahaha. I regret nothing.



Jag har faktiskt blivit ganska dålig på att unna mig, jag äter väl en del proteinbars till vardags men jag har verkligen dragit ner på "fuskmåltider" så att säga. Det är ju bra för kroppen men ångesten ligger ju och skvalpar lättare och lättare. Det är en oerhört svår balansgång det där! Man vill ju ta hand om kroppen men ibland måste man få ta hand om sinnet också, njuta. Så när den där djävulen på axeln talar om för mig hur dålig den där glassen är för mig så slår jag dövörat till.

Vi såg på film i en timme ungefär, jag tog en dusch och la mig sedan på spikmattan. Det är så skönt mot min elakt kliande rygg! Somnade direkt och sov så himla gott.

Jag snoozade ett tag imorse innan jag gick upp för att städa upp lite snabbt efter gårdagen. Jag hade verkligen med mig så sjukt mycket väskor fram och tillbaka mellan Söle/jobb/gym/Näsinge.

Kissekatten jag försökt fånga in dök upp och satt och tittade på mig som inget hänt..



Huset blev städat lite snabbt och nu är det dags för jobb. Känns megakonstigt att jobba måndag också efter att man jobabt helg.. En dag till sedan är jag ledig två dagar.

Äh, slänger in en till bild på Lil Bub. Det är min nya favoritbild på henne.

Min arbetsplats i förrgår! Men oj vad det var lite att göra.. Hade säkert inte mer än tio kunder under hela dagen. Så tänkte jag att jaja men det lär väl komma en leverans i alla fall. Och det gjorde det, men den bestod av fyra små kartonger som var uppackade på en kvart. Det var skönt att få gå hem efter tio inte jättespännande timmar..

Däremot så hade jag verkligen något att se fram emot under kvällen, efter att jag slutat åkte jag hem för att vänta på Sanja och Martin som kom med två matkassar och ett glatt humör. Vi lagade kycklingfajitas och pratade himlans länge. Jag tog inga bilder dock.. Det är sällan jag tar bilder på mina vänner när vi väl ses.. Det är lite synd men också skönt för det är en indikator på att jag inte sitter med mobilen fastklistrad i handen.

När det blev sent åkte Martin hem men istället dök Adis upp och Sanja somnade nog med huvudet på bordet medan vi pratade, haha. Hela kvällen pratade vi mest om deras jobb. Sanja, Adis och Martin jobbar ju i samma butik. Jag behöver inte jobba där, jag har stenkoll på de senaste händelserna och skvallret ändå haha.

Strax innan tolv åkte de hem, jag städade upp och gick och la mig. Signe min trogna sovarkompis var inte inne men jag fick sällskap av Findus istället. ♥





Igår jobbade jag 10-19 fast jag gick hem lite tidigare eftersom det var stendött. Jag hade fått med mig lite utgången Celsius eftersom vi gått igenom alla burkar i butiken.. Ingen annan ville ha så, det går alltid åt.

Körde ett megagrymt mag- och axelpass på gymmet efter jobbet! Martin var med men vi var helt i varsin egna lilla värld.. Det var roligt, vi kan nästan aldrig träna ihop eftersom vi aldrig är lediga samtidigt. Alltså, aldrig verkligen. Efter gymmet åkte vi till Ica (för jag hade sett sjukt fina rosor som de sålde där som jag bara var tvungen att ha, plus angusburgare), jag fick tag på mina rosor och vi åkte till Söle för att se den sista timmen av Stardust och äta lite mat.



Titta så fina!



Vi fick se klart på Stardust och myst, jag delade med mig av min hamburgare till Signe och alla avr glada. När Martin åkt städade jag undan och gick sedan och la mig, Signe hade övergivit mig igen men Findus var på plats.



Imorse har jag snoozat mig igenom väcklarklockan alldeles för länge men hann ändå med allt jag tänkt göra. Familjen kommer hem till Söle idag så jag vile lämna huset i toppskick. Jag dammsög och torkade av alla bord och bänkar och lämnade en av mina tre rosor som en välkommen-hem-present.

Nu är det dags för mig att jobba! Idag blir en bra dag!

Onsdagsfrukost! Havregrynsgröt med äppelmos (åt helvete för mycket är lagom) och FitLine med macapulver och nypon. Inte för att det här är unikt för onsdagar direkt, jag har ätit havregrynsgröt till frukost varje dag i två år typ. Haha.

I onsdags blev jag ombedd att jobba över och det tackade jag först ja till, blev lite besviken som sagt för jag hade tänkt gå på Sanjas bodypump. När jag sedan kollade hur många det var och såg att det var jättemånga bokade blev jag väldigt angelägen om att få löst kvällen på annat sätt så jag kunde vara med i alla fall. Då skulle vi kunna teama och det var vi båda väldigt sugna på.

Passet gick grymt bra! Jag hade nästan glömt bort min del av koreografin men det var inga problem ändå. Jäklar som vi körde, alla tusen repetitioner avklarade! Var helt slut efteråt...



Hann ta en enda, suddig dessutom, bild på två nöjda instruktörer innan farmin ringde från Stockholm för att kolla läget. Familjen åkte till Söle den dagen och de bad mig hålla lite koll på katterna, fiskarna och huset under tiden. Jag hade egentligen inte tänkt åka hem den kvällen eftersom det blev så himla sent men strax efter elva på kvällen åkte jag i alla fall. Lyckades få med mig Martin dessutom. Först sa han nej och då sa jag att jag tänkte vi kunde stanna på Statoil och köpa chips och kanske se en film, och dagen efter äta frukost i stan vår lediga dag till ära.. (Vi är ALDRIG lediga tillsammans så länge vi inte byter bort pass ibland). Han blev tyst en stund och så sa han "Jag kanske kan övertalas, vilken film ska vi se?" haha. Han fick välja, så snart var vi iväg.



Bowies och Signe kollar på Stardust.

Bildbomd på Bowies och Signe morgonen efter. ♥







Jag var ju liksom så fascinerad av att Martin gosade med en katt att jag var tvungen att föreviga det. Många gånger.



Hejdå Findus! ♥

In till stan bar det för lite frukost på Kaffedoppet. Bästa frukosten på länge, avnjöts i solen så klart.



Vi åkte till gymmet och jag började köra baksida lår och rumpa. Josefin hörde av sig och undrade om jag kunde köra combat ikväll istället för hennes crosschallenge och jag tackade ja till det. Därför tog jag det hyfsat piano resten av passet för att spara på krafterna i min stackars rumpa.

Efter gymmet hade Martin Göttegrisen inbokat en timmes thaimassage och först blev jag frustrerad för jag visste inte hur jag skulle fördriva tiden. Men efter att ha släppt av honom åkte jag till farmor - som visade sig inte vara hemma - så jag lät bilen stå parkerad och tog en promenad ner till Strömsdalen. Satte mig på en bänk och lyssnade på Fleet Foxes och drack en mangosmoothie. Bara njöt i en timme.







Gick tillbaka för att möta upp Martin. Himla vackert i Strömsdalen alltså!



Vi handlade mat för Martin hade lovat grillat till middag. När vi kom hem satte jag in min nya polaroidbild i albumet. Hade så gärna velat ta kort på min bil men ville ha Söle i bakgrunden. Lyckades få till (helt omedvetet) att huset speglas i sidan av bilen.



Jag tog hand om tvätt och disk och städade upp under tiden som Martin grillade hamburgare så det stod härliga till! Titta så snygg..





Åh det blev så himla gott! Dock så fick jag bara i mig två av fyra hamburgare, 250 gram kött ändå.. Sparade de andra två i lunchlådan haha.



Smet in lite snabbt i en heminredningsbutik när vi handlat klart och detta köpte jag:



En kopp och en fjäder. Martin tyckte det var en fin fjäder. En väldigt användbar fjäder. Välspenderade pengar på en fjäder. Han är mycket imponerad av min fjäder. Haha.



Och en jättevacker flaska!

Efter middagen tog älsklingen min hand om disken också, och jag gjorde mig i ordning för instruktörsmöte och bodycombat!





Vår gruppträningskoordinator Linnea tog lite bilder och filmade mitt pass. Sjukt roligt var det, gudars så duktiga alla var! Som jag älskar att göra det här.. bra dagar förstås. Vilket det oftast är eller blir.

Vi hade ett bra möte efteråt och Linnea berättade att de till hösten kommer sätta ihop ett utvecklingsteam med instruktörer som jobbar med att utveckla andra instruktörer bland annat. Det blev jag sjukt sugen på!

Efter mötet åkte jag hem till Näsinge där en frustrerad Martin satt och grejade med sin dator. Jag störde honom inte mer än att säga hejdå, utan packade mina grejer och åkte sedan till Söle. Jag ägnade tre timmar åt att städa. Inte dammsuga eller så men bara plocka i ordning så det ser kanonbra ut när familjen kommer hem sedan. Längst tid tog Simons rum där de ändå städat upp bra innan de åkte, men jag tog hand om det sista.. Det blev riktigt bra överallt måste jag säga!

Kvart i två inatt gick jag och la mig, tillsammans med Signe så klart.



Jag var tvungen att ringa Angelika nyss och fråga hur man stängde av barnlåset på spisen, haha.. Annars går det bra. Jag riktigt myser här på Söle, även om jag inte hinner vara här mer än kvällstid. Ikväll ska vi ha Tacu Tuesday fast det är fredag här, hoppas det blir mysigt.

Nu ska jag åka till jobbet, vidga mina vyer och gästspela på Svinesundsbutiken. Med denna bild på Lil Bub vill jag önska er en trevlig fredag!



Åh Lil Bub. Du är så knasig.

I förrgår gjorde vi sjukaste affären på jobbet. Jag får väl inte avslöja siffror eller så men jag kan säga att det var galet. Vi tävlar butikerna emellan om att öka snittpriset per köp och vårt snitt sköt i höjden likt ingenting. Det är inte varje dag.

I förrgår var jag också så sjukt nervös framåt eftermiddagen när combatreleasen närmade sig, men det kändes faktiskt ganska bra ändå. Det var med oerhört kort varsel jag bestämde mig för att köra release och det var inte många timmar jag fick spenderat åt att öva in koreografin men jag var ändå ganska säker.

Köpte en chiapudding på Gusto, första gången jag fick prova på det. Det var gott men oj som jag stred med att få i mig allt, nervös som sjutton.



Chiapudding plus ett äpple utgjorde en väldigt god PWO. Föredrar verkligen något proteinrikt typ kvarg eller lättare mat och fruktsocker innan träning. Oftast en Celsius också om jag behöver ta till det tunga artelleriet.



Passet gick så himla bra! Mycket bättre än jag vågat hoppas på faktiskt! Inte nog med att jag kände mig hyfsat självsäker och koreografin satt, det var åtta deltagare med. De var så sjukt duktiga! Helt ärligt så trodde jag inte de skulle kämpa på så ihärdigt som de gjorde för jag vet hur lätt man ger upp som deltagare. Men jag blev riktigt imponerad. Det var så sjukt roligt och kändes så rätt. Bodycombat är verkligen den stora kärleken för tillfället.



Jävligt trött tjej släppte allt där jag stod när jag kom innanför dörren hemma, smäckte i mig en kycklingwrap och la mig sedan i Martins säng. Han drog på senaste Jurassic Park så halvspontant blev det till en filmkväll. 

Ah just det, på vägen hem från stan så körde jag på en 80-sträcka och såg att det längre fram på vägen var bilkö. När jag kom närmare såg jag tre fulla sopsäckar ligga i mitten av vägen och alla bilar hade väldigt svårt att ta sig förbi. Så när det blev min tur stannade jag i vägkanten och tog mig an att slänga påsarna åt sidan. När jag lyfte dem kände jag att de rasslade.. De innehöll en massa pant! Så istället för vägkanten la jag in dem i bilen. Pantade dagen efter. 305 kronor fick jag för besväret. Det är korta karmabågar väl?

(Ska jag fortsätta med mina goda gärningar är det nog lika bra att jag skaffar mig ett alterego, en vigilante som ränner runt i stan. Tror Short Justice kan bli ett schysst smeknamn. Blir lätt att få in sina häftiga punchlines.)



Måndagen var ledig och välbehövlig. Jag hade egentligen inga särskilda planer, började dagen med att inte vakna till en väckarklocka utan jag vaknade av mig själv strax efter nio vilket var en positiv överraskning. Allt eftersom jag börjat återuppta tempot med jobb och gym så har jag blivit tröttare på morgonen. Fast till skillnad från förut så piggnar jag till när jag går upp och det är ju bra i alla fall.

Tog en sväng till gymmet med Martin för lats och biceps men min axel gjorde mig begränsad. Efter att ha repeterat och kört combat hade jag ganska ont i vad jag antar var en överansträngd högeraxel och ryggövningar är inte optimalt så.. Det var helt okej men jag körde inte på alltför länge.



Fick bra kontakt dock!



Resten av eftermiddagen gick åt att mysa, jag lagade lunch och åt framför House of Cards efter att ha storstädat huset. Bytt sängkläder, tagit hand om disk och tvätt. You name it.



Nostalgitrippade hela dagen genom att lyssna på Pink Floyd! Mitt livs kärlek. 



På kvällen var jag iväg och träffade Ellen och Emma för lite sommarplaner och mys med kaffe, te och kardemummakaka. Fattar inte att de båda är i stan och vi inte setts förrän nu? Det var underbart att få se dem igen i alla fall, känner mig så hemma i deras sällskap. ♥

Hittade den här texten på en sida jag följer på FB. Wow. Så himla jag. Så lättad för det var verkligen spot on för hur jag känner mig ofta och det var bara så otroligt skönt att få bekräftat att andra är likadana och att det är okej. ↓

Jag må vara känslig men jag är inte trasig. Det kom jag på nu att en kurator försökte tala om för mig i ettan på gymnasiet. Att jag behövde acceptera att jag hade många ups-and-downs, det är så jag känner. Det kom så väl till pass igår för jag drog mig undan på kvällen och ville vara ifred, kände mig full av bekymmer och tankar och kunde inte riktigt få bukt med det..

Igår natt förresten kunde jag inte somna. Låg i två timmar och vred på mig för att jag hade något i ögat som gjorde ont och det vägrade försvinna. Tack och lov är det borta nu men istället vaknade jag fem imorse av att mina ben kliade något fruktansvärt. Fattar inte varför min kropp kliar så?! Egentligen kliar den inte, den känns mest irriterad men börjar jag klia så kan jag inte sluta för då kliar det tillbaka. Att duscha är jobbigt som fasen för vattnet liksom kliar när det kommer i kontakt med huden. Kanske ska prova använda duscholja ikväll? Igår kliade min rygg så illa att jag faktiskt lånade Martins spikmatta. Jag la mig på den och låg och gnuggade skulderbladen försiktigt. Efter en stund var det faktiskt ganska skönt, första gången jag njutit av att ligga på en spikmatta. Så skönt att jag somnade, på spikmattan, men vaknade av att jag snarkade. Haha. Jag snarkar aldrig så när jag väl gör det väcker jag mig själv..

Idag är det kaos på jobbet. När jag kom hit var det ett av de värsta oväder jag någonsin sett, jäklars som det regnade, och åskan fick hela Nordby att skaka. Nere i stora butiken hade rören i taket blivit överbelastade så det hade bara forsat ner vatten i hela butiken. Vansinne.

Jag har ått hungrig alldeles för länge vilket resulterade i att nu när jag fick i mig lunch så börjar magen göra så ont.. Hade glömt bort det huvudsakliga skälet till att jag ätermat så ofta men nu lär jag inte begå samma misstag igen på ett tag!

Jobbar med Stefan idag och vi har en tendens att få väldigt mycket gjort så jag ser ändå fram emot resten av dagen, även om han går hem snart.. Ikväll ska jag chilla. Vilodag från gymmet också, den satt inte helt fel.

Back to work!

Vårt hus behöver dammsugas, jag har en korg full med tvätt, det behövs bytas sängkläder och när jag åkte hemifrån imorsem lämnade jag en diskho full med disk. Tanken slog mig att det känns faktiskt helt okej, jag är glad ändå. Så länge det inte är stökigt och en massa grejer överallt känner jag inget tvång och det är faktiskt ett stort framsteg för mig!

Jag vill berätta för er om en artikel jag läste för ett tag sedan, skriven av en kvinna som upptäckte att hon i många år behandlat sin man illa. Hon var ständigt irriterad på att han inte gjorde saker ordentligt eller "på rätt (hennes) sätt", och pikade honom konstant. Hennes uppvaknande var när hon bett honom köpta köttfärs och han köpt en som var 70/30 (det hade något med fetthalten att göra) när hon alltid brukade använda en som var 80/20. Hon gjorde en jättestor grej av det och menade att han måste skärpa sig och lägga märke till detaljer i vad hon gör, det är ju viktigt att det blir rätt. Hon hade hittat en glasskärva på golvet och frågat honom vad som hänt. Han berättade att han hade råkat tappa ett glas under natten men städat undan. Då var hon snabb med att poängtera att det var typiskt honom att vara så klumpig, och dessutom slarvig med att städa undan. Hon hade hittat ett par missfärgade strumpor som han slängt i soporna för han råkat lägga sina vita stumpor i kulörtvätten. Hon menade att du är 36 men har fortfarande inte lärt dig att tvätta?! Hon var så less på att han inte gjorde saker ordentligt, tusen småsaker. Dammsög han så fanns det alltid lite smuts kvar när han var färdig. Hon undrade, vad är det du inte förstår? Bryr du dig inte om vad jag gör? Bryr du dig inte om att göra saker på mitt sätt så jag blir glad? 

Å andra sidan, insåg hon, brukade inte han ge sig på henne för hennes misstag. Hon hade glömt hans verktyg ute i regnet över natten, men han menade att det kan hända vem som helst och det är sånt som händer. Hon hade råkat bränna middagen när hon pratade i telefon med sin mamma. Han sa, äh, vi beställer pizza.

Artikeln var jättelång och det är så lätt att läsa och döma henne. Det är ju fruktansvärt att behandla sin partner så. Hon medgav ju själv att han gör ju så mycket annat, som hon inte vill eller kan. Men efter tolv års äktenskap kom hon till insikt att det handlar inte om brist respekt eller kärlek. Det handlar om att vi är olika, och hon ville ha allt på sitt sätt.

Jag tror att väldigt många kan relatera. Jag blev nästan rädd så väl jag kände igen mig. Det gick inte en dag utan att jag retade mig på Martins sätt att (inte) städa. Varför sköljer du inte av disken innan du lägger den i blöt? Du har inte diskat ur stekpannan ordentligt! Varför ligger det kvar mat i diskhon? Tryck NER skräpet i soppåsen! Varför har du bara slängt den blöta disktrasan i en hög på bänken? Du har missat en massa hår runt handfatet från att du rakade dig! Visst finns det rimliga gränser, man ska städa upp efter sig, men jag retade mig på att han inte städade upp efter sig ordentligt.

Jag tror många kvinnor känner igen sig, och kanske en del män också. Jag tror det är lite utav en köns-/intressefråga. Jag och Martin har inte samma definition av "rent" och "städat". Så är det bara.

Men från och med den stunden jag läste den här artikeln har jag bara helvänt. Inte en enda gång har jag ens tyst för mig själv kritiserat Martins sätt att göra saker på. Jag har inte behövt tänka på det, jag bara slutade. För några dagar sedan hade han kört en maskin med tvätt för han behövde tvätta sin arbetsskjorta, men när den var klar hade han bara hängt upp sin skjorta på tork. Så med glimten i ögat sa jag "är det en present till mig i tvättkorgen eller?" varpå han svarade "ja just det, nej förlåt jag kan ta det" men jag sa att det var okej. Jag tycker ju ändå att mitt sätt är bäst så då är det lika bra jag gör det själv. Haha.

Jag kan tycka att det är roligt att städa och om jag ber Martin om hjälp med något så får jag det. Men vill jag ha saker gjorda på mitt sätt så förväntar jag mig inte längre det av honom, utan jag gör det själv. Sedan dess har jag blivit så mycket mer avslappnad och känner att visst är det inte så jäkla viktigt, egentligen.. En god insikt som vi båda har glädje av, tro mig.

Nåväl, igår hann jag med ett snabbt benpass innan jobbet. Det var kort men effektivt och även om jag inte kände mig jättenöjd när jag var klar så kom träningsvärken idag, i rumpa och baksida lår. Helt perfekt.

Har ägnat en stor del av min lediga tid åt att öva in nya bodycombatreleasen. Även om det blir lite halvstressigt så vill jag inte behöva vänta en vecka till.. Vi får se.

 

Nu blir det jobb!

Jag fick en liten dagens ros i FB-gruppen där jag delade infon om kissekatten jag hittade. Underbara människor.



Vi tog med oss spade ut i regnet på tisdagkvällen för att begrava den lilla. Tände ett gravljus ovanpå. Må det finnas en massa mat och kel åt dig på andra sidan regnbågsbron. Vila i frid, kisse lilla.



På onsdagen ringde väckarklockan halv nio och även om jag var tröttsom sjutton så ville jag inte somna om. Men hela dagen fram tills middagsstid spenderades i min onepiece utan några som helst stressfaktorer. Jag låg i sängen och repeterade inför kvällens bodypumprelease. Och lyssnade på regnet som stundvis öste ner..





Jag har ju berättat om en katt som besöker oss ganska ofta, som jag misstänker är hemlös.. Den är oerhört skygg men jag fick matat den med ost och flera gånger under dagen kom den in i huset eftersom jag låter altandörren stå öppen. Kan ni se den?



Jag har ju haft för avsikt att se om den har chip men aldrig fått tag i den. Så jag kom på den briljanta idén att stänga altandörren. Herre min skapare, jag har aldrig sett en så stressad katt någonsin. Den for in i fönstret, rev ner allt på fönsterbrädan, fick panik och klättrade upp i gardinerna och la sig på gardinstången och skrek förtvivlat. Jag hade lyckats klämma mitt finger i dörren, tillräckligt illa för att nageln skulle lossna, och blev superskärrad av kattens reaktion. Kaos. Jag öppnade så klart dörren igen för jag insåg att jag aldrig skulle kunna få tag på den. Antagligen är det en vildkatt, men jag har frågat grannen och väntar på svar just nu. Är det ingen som äger den kommer jag att börja mata den, men den kommer nog inte bli tam. Den var väldigt mager..



Skön tajming ändå, att göra illa fingret bara timmarna innan releasen.. Fy så ont det gör.

Jag fick i alla fall invigt min nya, snygga bodypumpoutfit!





Själva passet gick väldigt bra, det var vansinnigt jobbigt.. 1000 repetitioner på en timme. Vi missade inte en enda!.. Phew. Kul med så många deltagare trots lågsäsong!

När jag kom hem på kvällen sedan lagade Martin (som var med på releasen, tack för stödet älskling!) supergod middag och resten av kvällen satt jag uppe med ett litet hemligt projekt som jag kanske avslöjar längre fram.. Somnade strax innan två på natten, smärtsamt medveten om att jag hade ungefär 4,5 timmars sömn framför mig. Men det var det värt, jag somnade väldigt belåten..

Halv sju ringde väckarklockan, jag gjorde mig i ordning på 40 minuter och bilade sedan til Söle för jag skulle sällskapa farmin på hans besök på NÄL.



Min löjligt fotogeniska syster Emelie var en prinsessa så här på morgonkvisten.

Vi åkte till NÄL för att farmin skulle göra en ultraljudsundersökning på sitt hjärta som han fått problem med.. Jag tycker det är så vansinnigt läskigt att tänka på men det finns ingen mening med att måla upp skräckscenarier eller ta ut någon förlust i förskott. Jag är glad att de håller på att undersöka honom och snart vet vad de ska göra åt problemet. Pappa är en riktig fighter, han kommer fixa detta galant. ♥

Tog en fika i kafeterian i väntan på honom, en timme som gick oerhört fort. När han kom tillbaka bjöd jag honom på ett marsipanbröd och vi tog oss två koppar kaffe var och samtalade länge innan han föreslog ett besök till Överbys köpcentrum. Sagt och gjort!



Jag köpte inte så himla mycket. Däremot tog vi en lång, stressfri texmexlunxh och ännu mera kaffe, och ännu mer prat. Kunde inte sluta tänka på hur bra jag mådde, det var så skönt att bara vara med honom. Det händer så sällan.



När vi kom hem hämtade vi Simon och en stund efter det kom även Angelika och Emelie hem. Lilla skruttisarna och jag satt i Simons säng och spelade Lego, så klart.



Efter ett tag kom Sanja förbi en sväng och vi satte oss på trappan utanför huset för att prata lite, njuta av sol och även katternas sällskap för min del.



Min älskade lilla kattfarbror ♥ Katterna fick sitt godis som jag fått från Kattkedjan och oj det var populärt!

Jag åt middag med familjen och busade lite med småsyskonen innan jag runt åtta åkte hem. Helt slut men så nöjd med dagen - och mig själv. Det är stort för mig att bara låta dagen passera utan planering eller att ha uträttat något måste. Det är sådana här dagar jag mår som bäst och känner att jag faktiskt lever till fullo och det är en fantastisk känsla. Frigjord.

Jag kom hem och uptäckte att Martin tagit en sväng förbi gymmet och det kändes faktiskt skönt att få några timmar i min ensamhet. Tog en dusch, tände ljus, drack te och åt två rutor steviasötad choklad som jag köpte på sjukhuset idag.

Det här är vad jag köpt idag förresten!



Tebollar med kakor på.



En cykelhjälm som jag fick av farmin! Nu jävlar ska jag försöka börja cykla mer. Älskar att cykla men har inte ägt en hjälm på många år och det är ganska otrevligt på dessa vägar tycker jag.



Köpte även en tavla i pergamentrullestil att hänga på väggen. Jag hittade så himla mycket fint i den butiken men behärskade mig och köpte bara detta. Så oerhört fin!



Det här är resten av min kväll.. Lyssnar på Peter Lemarc, myser, känner doften av liljorna och bara njuter så innerligt.





Tror å det bestämdaste att det börjar bli dags att knyta sig. Trotsa denna fruktansvärda klåda jag har över hela kroppen.. I över en veckas tid har jag varit superduperkliig och ju mer jag kliar desto mer kliar det tillbaka. Överallt. Tror det är min hud som är torr efter allt duschande för det är mest på överkroppen, det är där jag skrubbar som mest.

Imorgon börjar min jobbhelg, men jag är taggad. Efter en sådan här dag med så grymt bra uppladdning av positiv energi, glädje och kärlek kan jag knappt känna något annat!

Det är så mycket känslor med på resan mot att bli LesMills-licensierad instruktör.

Här hade jag inte ens tänkt på gå audition, bodycombat var ett lite för främmande koncept för mig. Jag hade som max kört ett tiotal klasser tidigare och kände att jag saknade erfarenhet, även om jag tyckte det var jäkligt roligt. Men ändå vände jag bilen på vägen hem med en och en halv timme till godo att lära mig in en koreografi och kunna presentera den för gruppträningskoordinatorn.

När jag sedan kom till grundutbildningen i Göteborg revs känslostormen upp ännu mer, så mycket tvivel, hopp och frustration. Men jag gav mig inte, jag hade bestämt mig för att fixa detta. Även där godkänd.

Jag hade inte fått till en enda ordentlig licensvideo innan jag skickade in denna, det var den enda jag hade. Jag fick benhinneinflammation dagen efter och bestämde mig för att skicka in videon, för bara gudarna visste när jag skulle vara fit for fight att spela in en ny igen.

Jag var inte så nöjd med tekniken och missade någon gång eller två i koreografin, men coachingen satt som den skulle. Jag var så ur form och det syntes. Jag kände på mig att det kanske var dumt att skicka in den när jag ändå hade tre veckor till på mig.. Men jag drog en rövare och skickade iväg den ändå, inte riktigt beredd på att bli godkänd men sugen på feedback för att veta vad jag skulle behöva förbättra.

Så döm om min förvåning när jag igår kväll vid tiotiden fick ett mejl från LesMills, att de utvärderat min video. Snabbare än jag hann tänka öppnade jag mejlet och scrollade ner till botten där de bifogade filerna låg, och det var två stycken.. Är man inte godkänd får man bara ett dokument, med utvärderingen. Blir man godkänd får man utvärderingen och sin licens. Jag hoppade, skrek, grät, bara släppte loss alla de där känslorna som suttit inne sedan dag ett. Gång på gång på gång har jag jobbat utanför min komfortzon och instruerat i LesMills mest avancerade koncept som från dag ett känts nästan omöjligt för mig att behärska. Är så glad att jag bara kastade mig in i det, trots min avsaknad av erfarenhet.

Men vill man så kan man, och jag ville så in i helvete. Nu är jag färdig. Ingen kan ta det här ifrån mig nu!

 

Nu ska jag växa in i rollen som licensierad bodycombatinstruktör och om en månad laddar jag om för att påbörja en ny resa mot att bli GRIT-instruktör också. Fy så roligt det ska bli. 

Vill börja hela inlägget med att berätta vad jag var med om igår, för att få det ur världen. Om någno nu mot förmodan har missat detta..

Igår åkte jag hem från gymmet runt åtta. Vid Rogstad ser jag en svart katt ligga påkörd på vägen, utan att tveka stannar jag bilen i vägkanten och springer ut för att se om katten fortfarande är vid liv. Jag ser att pupillerna är vidgade och vet att det ser ut så när de gått bort.. kände på magen för säkerhets skull men ingenting. Jag står först och liksom bara tittar på den, tänker på vad jag ska göra. Efter en stund stannar en annan kvinna vid mig och kommer ut, frågar vad som hänt och om den lever. Efter vi båda konstaterat att den är död plockar hon upp den och lägger den i diket. Jag var rädd att lyfta den ifall den skulle vara svårt skadad och jag skulle riskera att få se något väldigt otrevlig så jag är glad att hon tog initiativet. Den var fortfarande varm och lealös så den måste ha avlidit nyligen. 

Vi skiljdes åt men jag kände mig inte färdig. Jag hade sett katten förr så jag misstänkte att den tillhörde någon i området. Jag har fått låna en chipläsare av min granne så jag åkte hem för att hämta den och åkte sedan tillbaka till katten igen. Kunde inte hitta något chip och därmed ingen info om vem ägaren kunde vara.. Så jag tog mig an projektet att knacka dörr. Någonstans hade jag väl bilden av att jag skulle hitta ägarna ganska direkt men så visade sig inte vara fallet. Istället ägnade jag sammanlagt tre timmar åt att försöka hitta NÅGON som i alla fall kändes vid den. Jag knackade på dörrar (klockan var ganska mycket vid det här laget bör tilläggas), pratade med de som bodde där för att få mer information om vems den kunde vara, rev ut blad ur min bilhandbok för att lämna notiser utanför dörrar eller i brevlådor hos folk som inte öppnade. Jag parkerade bredvid varenda brevlåda, googlade adresser för att hitta mobilnummer till de som bodde där. Skickade så många sms. Och så ringde jag polisen som bad mig ta med katten hem så de kunde hämta den dagen efter.



När klockan var kvart över elva åkte jag hem, med katten i bagaget.

Jag kom hem och skulle lägga den i en skokartong. När jag lyfte upp den började det verkligen forsa blod ur nosen, rätt ner i bagaget och lite utanför. Jag hade hållit mig väldigt lugn och sansad tills dess men det ögonblicket blev lite för dramatiskt faktiskt. Det brast för mig, jag grät och grät. Stackars lilla katten. Den var så himla lik Signe, en av våra katter på Söle, och jag tror det påverkade mig lite extra. Det gjorde så ont i mig att ingen verkade ens ha sett den ströva omkring i området, så jag antar att den var hemlös från början. Och rätt som det var, i min misär, började jag liksom anklaga mig själv. Tänk om jag kunde kommit lite tidigare, tänk om det tog lång tid mellan det att den blev påkörd tills det att den dog, tänk om den låg där länge och folk bara körde förbi fast man kunde räddat den. Ni vet.. Orimligt att tänka så, jag vet ju det. Jag har dragit i alla trådar som finns utan att kunna hitta någon ägare så jag har gjort allt och lite till. Jag försöker liksom förtränga ilskan jag känner mot den människa som faktiskt körde på den och bara stack. Jag vill inte döma någon men jag tycker det är så kallt. Jag försöker att inte nära de tankarna och därför riktar jag nog skulden åt mitt eget håll men jag borde verkligen låta bli, jag vet det. Jag la undan katten i kartongen för att kunna begrava den dagen efter.

Så imorse vaknade jag av att polisen ringde för att återkoppla. Jag berättade att jag tagit kontakt med ALLA inom området men att ingen antagligen skulle höra av sig, så istället för att polisen kommer och hämtar den för att sedan göra sig av med den så begraver jag den hellre själv i vår trädgård. Där den blir ihågkommen. Det var okej med dem så.. case closed.

Nåväl. Nu när det är ur världen kan jag berätta för er vad som hänt annars.

Söndag, dagen efter mitt och Elisabeths äventyr på Koster var jag såå sliten men jag fick ändå tagit mig igenom en arbetsdag på Östra. Ett kort pass, tack Johan som gick med på att byta så jag kunde ta mig till bodycombaten i tid. Ägnade nästan hela dagen åt att göra snyggt i Freddy-avdelningen, var tvungen att ta kort innan jag gick hem för det blev helt perfekt alltså. Sjukt nöjd.





















Köpte mig väl ett par nya byxor också... Jag hade sagt till mig själv, INGA nya Freddybyxor denna månad, Ida! Men så var de på rea och jag betalade ungefär 360 spänn för dem, med min rabatt och allt.. För bra för att låta bli. Häh. Jag hade nyss suttit på en korg så det blev lite rutigt på rumpan, haha.



Med en Freddyrosett runt halsen? Inte? Fånerier..



Efter ett svettigt combatpass kunde jag komma hem och avnjuta ett vinglas med juice. Vid matbordet, och dofta på mina underbara liljor. Wow vilka välspenderade 39 kronor, jag blir så glad varje gång jag ser dessa blommor, de är så vackra plus att det doftar gott i hela huset från dem!

Både igår och idag körde jag Celsiusdemo på jobbet. Det var inte jättelyckat för det kom inte så mycket folk som jag hoppats på men bättre än ingenting! Så smidigt att kunna slå ihop jobben så.



Efter jobbet fick jag åka hem för halvvägs in till gymmet insåg jag att trots att jag var duktig och tog med gymbagen så låg det bara skor och en handduk i.. Alla kläder låg hemma, haha. Men jag fick åkt hem och bytt om, tog med två kvargburkar och ett äpple och det var den bästa PWO-maten bästa på länge.

Körde ben men kände smärta i muskelfästet som hållit på att smälla i över en månads tid, så jag tog det lite lugnt. Lyckades ändå dra på mig träningsvärk! Avslutade med lite combat och lång stretch.. Jag vill bara klara den där licensen nu alltså..



Idag har jag jobbat 12-21 och vi har verkligen rockat, Åsmund och jag. Nu ska jag åka hem för att begrava den där stackars lilla katten.. och Martin ska bjuda på mat. Nu är jag ledig i två dagar men imorgon kör vi bodypumprelease. Jag hade tänkt börja öva för en vecka sedan och det är ju tanken som räknas. Nu får jag sitta samma dag, så.. allt är sin ordning I guess.

Ha en fin kväll. ♥

Wow vad jag är trött, ögonen liksom går i kors.. Men ska försöka slänga in ett snabbt inlägg om min helg som jag kommer runda av väldigt, väldigt snart!

I fredags skulle jag in till kiropraktor-Elisabeth halv tio för min benhinneinflammation som faktiskt blivit förvånansvärt mycket bättre på så kort tid. Efteråt hade jag sådan beslutsångest. Jag visste verkligen inte vad jag skulle göra. Men en sak visste jag, och det var att jag hade ett trängande behov av att vara ensam ett tag. Bara jag.

Så jag åkte till gymmet för att träna axlar och lite mage. Efteråt skulle jag handla vansinniga mängder kvarg på Strömstad Mat, sprang in i många vänner och blev ståendes länge men tillslut fick jag betalat och kunde catcha up med Martin för en liten Espresso House-dejt.



Kyckling slash hickory bagel... Mmmm...

Åkte hem med maten bara för att packa strandväskan och sedan bila till Färingen. Det var så varmt och jag såg så mycket fram emot att få spendera eftermiddagen där. Men när jag kom fram gick solen bakom envisa moln och det blåste som in i bänken, alltså riktigt illa.. Jag hade tagit med mig systemkameran ifall men batteriet var urladdat på den så det sket sig det med och efter en halvtimme gav jag upp och åkte hem.



Idag däremot ringde väckarklockan tjugo över sex, för jag skulle på äventyr med Elisabeth! Hann ta itu med morgonen i lugn och ro och åkte sedan till stan och mötte uppp henne vid Norra Hamnen, för vi skulle ta en tur till Kosteröarna!

Vi hade förväntat oss strålande sol efter gårdagens prognos men jag är glad över att vi fick en liten ruggig men ändå varm start. Man frös ju inte direkt och det var skönt att inte steka i solen hela dagen.

Elisabeth lärde mig lite att klättra i berg! Jag var sjukt nervös för jag är verkligen inte en våghals när det kommer till sådana saker.. Men jag klarade faktiskt en hel del som jag aldrig trodde jag ens skulle våga och var ännu mer nervös när Elisabeth gav sig på de tuffare ställena. Men oj så duktig hon är! Det var väldigt roligt så det är verkligen något jag hoppas på att vi kan göra fler gånger.







Jag hade övervägt att ta med mig systemkameran men lämnade den hemma, tacka gudarna för det. Jag missade många chanserr för sjukt snygga bilder men å andra sidan hade jag aldrig orkat bära på den. Så det här är vad mobilkameran hade att erbjuda.



Elisabeth hittade en hög med stenar som hon byggde ihop..





Och jag hittade en klippa där folk skrivit sina namn med stenar. Så vi hakade på! Kunde inte låta bli att slänga in en ordvits..









Vi hittade getter!



Tungan rätt i mun.. Svårt att hänga med i den tjejens tempo!

Vi gick hela varvet runt Nordkoster längs klipporna. Alltså det är ju närmare en mils klättrande! När vi sedan var i hamn hade solen tittat fram och det var alldeles underbart väder, och vi bestämde oss för att ta båten till Sydkoster också. Vi gick lite vilse men å andra sidan hittade vi smultron!







... lots of it!



Och en massa, massa maneter längs hela strandkanten.



"Det här är livet!" sagt av Elisabeth sjuhundra gånger idag, haha.

Jag har så ont i kroppen, är duktigt solbränd och så jäkla trött verkligen men oj vilken spännande dag! Vi bara gjorde det som föll oss in, ingen stress, inga tider att passa, bara andas havsluft och ta allt i vårt tempo. Vi hade inte ens koll på tidtabellen för Kosterbåtarna utan tog det som passade när vi kände att det var dags. Vi har klättrat i bergen, beundrat den fantastiskt vackra naturen och omgivningen på idyllen Kosteröarna, bara stannat upp och lyssnat på fåglar, havet, andats djupt och slutit ögonen för att verkligen känna dofterna, ätit vårat fika på högsta bergen vi kunde hitta, byggt torn av stenar, skrivit våra namn i stenar, nått högsta punkten på berget och lagt dit en sten var, plockat smultron och ätit glass.

Är så tacksam att jag fick uppleva den här dagen med henne och känner att trots att jag är helt slut och har så ont efter en dags vandrande och klättrannde så var det här sannerligen en ledig helg som heter duga. Många insikter som jag kommer leva på länge. ♥

 

Nu mina vänner, ska jag sova. Jobb imorgon!

Åh, så roligt det har varit att plocka fram systemkameran igen. Det tar sin lilla tid men det är väldigt skoj.

Här är bilder från besöket på Havets Hus i Lysekil, vår treårsdag till ära.

Herregud så hormonell jag känner mig. På ett bra sätt, bör tilläggas. Blir liksom väldigt varm inombords och tårögd av de minsta sakerna.. Går utanför dörren, tittar på naturen och tänker "fan va fint" och blir alldeles blödig. Vad händer.

Nåväl, i lördags när jag kom hem från jobbet var jag så trött. Tog hand om lite tvätt och sånt och ramlade sedan ihop i en liten pöl på soffan. Martin bygde hamburgare och vi åt en väldigt god middag!



Sedan var det dags att vakna till liv och göra mig i ordning inför nattjobb.. Det är kul att man får känna sig party-snygg på jobbet faktiskt. Behöver alltid lång tid på mig för att göra mig i ordning och det händer ju att man fastnar med att ta en del selfies.





Älskar, älskar, älskar dessa Freddybyxor!

Jobbet gick ganska bra, hade inte en kotte i baren förrän vid halv två men jag ska inte klaga, jag har jobbat hårdare för snålare lön. Det var salsakväll och alla var på övervåningen och dansade till husbandet och drack vatten liksom. Men en och en halv timme innan stängning blev det full rulle. Jag hade en jättegullig norsk dam som satt hos mig och ville att jag skulle lära henne att spela, hon lärde sig jättefort och var verkligen världens bästa gäst någonsin. Hon ville bjuda mig på lite av sin drink och berättade om sitt liv och vad hon tillsammans med sina vänner gjort under sin semester i Strömstad. Fantastisk kvinna verkligen, vissa människor är så naturligt sociala. Sedan satt hon med runt bordet resten av kvällen och spred god stämning mellan de andra spelarna. Sådana människor gör jobbet värt det. Annars hade jag halvjobbiga gäster, fulla och otydliga och långsamma. Det är alltid jobbigt när spelet liksom aldrig flyter på. Jag föredrar de rutinerade gästerna som pratar för att vara trevliga men som alltid har framförhållning och visar i god tid med händerna hur de vill spela. När man liksom aldrig behöver räkna åt dem eller ställa frågor, man bara pekar på ett kort och söker ögonkontakt så vet de vad man vill fråga. Det är därför jag föredrar att vara på Laholmen, det är mest sådana spelare där.

Men inte i lördags. Det var trevligt ändå, bortsett från två killar som satt och tjatade på mig att jag skulle följa med dem hem, att jag var snygg (taget ur sitt sammanhang jättesmickrande så klart) och att de trots att jag sagt "nej tack, jag tror min man vill att jag kommer hem" (jag har alltid en guldring på förlovningsfingret när jag jobbar, man besparas så mycket då) så envisades de med att säga att de skulle vänta på mig utanför. Sånt är alltid lite obehagligt.

Men när kvällen var över kom tre spelare förbi och kastade in varsin hundralapp till mig och gick. Vi som inte får ta emot dricks..

Kom hem, gick och la mig med smink och hela tjottahejti och hade svårt att somna.. Det var ju hur ljust som helst ute och fåglarna kvittrade frenetiskt. Även om man är trött så klart så är det så svårt för hjärnan att förstå att dagen är slut och inte ska börja. Men vid halv fem somnade jag, bara för att vakna igen halv nio. Jag hade inte satt någon väckarklocka för jag ville kunna sova ut men jag var så taggad inför vår treårsdag att jag liksom inte ville sova. Lyckades sova en timme till innan jag vaknade igen och bestämde mig för att gå upp. Väckte Martin, bättrade på sminket, åt frukostgröt och bilade sedan till Havets Hus i Lysekil!

Herregud som jag missbedömde avståndet.. När jag såg första skylten mot Havets Hus knäppte jag min Celsius som jag sparat på eftersom koffein är ganska vätskedrivande.. Men vi åkte och åkte och åkte och skyltarna bara lovade och lovade och tillslut fick jag knäppa upp bältet som låg mot blåsan för jag var så kissenödig att det gjorde ont. Vi verkade liksom aldrig komma fram och när vi väl prakerat var man tvungen att gå resten av vägen, inte mindre än 700 meter. VAD FAN. Så jag sprang. Och sprang. Och sprang. Och tanken slog mig att det var längesedan jag sprang så långt, haha. Men herrejävlar som jag trodde jag skulle kissa på mig. Och vet ni, tillslut gav jag upp och satte mig i ett buskage bakom en byggnad. När jag sedan skulle gå tillbaka och möta Martin insåg jag att jag sprungit förbi Havets Hus! Haha! Vilken tur att jag gav upp mitt letande för annars hade det garanterat slutat i nerkissade byxor alltså. 

Kolla! Jag letade ju liksom efter en skitstor byggnad, men här var det. I ett litet vitt hus. Det var naturligtvis större på andra sidan men från detta håll såg det ut som en vanlig villa.



Jag tog jättemycket bilder med systemkameran som ni ska få se ikväll! Ett mycket värt besök! Jag tycker det är viktigt att man supportar djurparker och dylikt som jobbar med att bevara och återupprätta utrotningshotade arter och faktiskt fyller ett syfte. Parker som bara stänger in vilda djur för vi ska kunna titta på dem för nöjes skull borde inte få finnas. Man ska välja attraktionerna med omsorg och just Havets Hus gör ett bra och aktivt jobb för att ta vara på våra havslevande djur. Bland annat släpper de om en månad ut några småfläckiga rödhajar i havet, så antalet kan öka sakta men säkert.

Vi hade precis dissat deras restaurang och tänkte åka hem när vi såg att de hade minigolf. Challenge accepted! (Även här tog jag alla bilder med systemkameran, ni får se sedan.)



Min boll fastnade under en ramp..



När vi var klara gick vi tillbaka till tidigare nämnda restaurang för jag var såå hungrig. Vi handlade lite souvenirer (konstigt ord för övrigt), salt från Döda havet samt en liten hammarhaj till min samling.



MAAAT! Min tallrik kostade 170 spänn. HUNDRASJUTTIO SPÄNN! Men gott var det. Som fasen. Martins soppa smakade ännu bättre, till mitt förtret..



Efterrätt så klart. Och jag fick Martins hallon, vilken gentleman.



Inte alls less på att aldrig få hugga in på maten..

Vi tog en sväng till Torp för Martin letade efter en treårspresent till mig men den visade sig vara slutsåld i hela Sverige. En Jawbone 3! Gulle dig. Det är tanken som räknas.

Jag tog en liten sväng in och köpte heminredning för blygsamma 120 kronor.



Frukostbricka..



Skissblock, servetter och en ram för 20 kronor!



En hållare för post..



Och en servetthållare.



Samt några bokstäver i trä.



Istället för min Jawbone 3 fick jag plocka spel på GameStop som Martin bjöd på. Fast de två till höger köpte han till sig själv, hähä.

Vi bilade sedan hem och jag åkte nästan direkt in till stan för att hålla ett pass bodycombat. Spelade in licensvideo och kämpade som helvete alltså, fy så jobbigt det var.. Videon blev inte jättebra men jag tror jag rykt på en benhinneinflammation så jag skickade in den i alla fall för bara gudarna vet när jag får chans att spela in en ny.. Förargligt och onödigt men det finns väl värre saker. Ska till kiropraktorn imorgon och ta reda på vad jag ska göra för att återhämta mig.

Resten av vår treårsdag var faktiskt inte så spännande. Jag var helt död och superduper trött så jag gick faktiskt och la mig ganska tidigt, efter att ha ätit pizza och somnat på soffan framför Sherlock Holmes med en Martin snarkandes i mitt öra.

Sedan blev det måndag och jag var ledig. Lämnade in bilen på verkstad på morgonen och catchade sedan up med Martin för ett gympass. Ryggbiff och potatis stod på schemat! Lats och biceps, that is.



Älskar denna outfit!

Frågade om han efteråt ville med och ta en ridiculously overpriced coffee och så blev det. Fast jag tog en bagel med kyckling samt en iste med mango.



Åkte hem, städade en himla massa efter gårdagens bravader då vi bara släppt allt på plats och inte orkat bry oss. Öppnade post och såg att detta kort låg och väntade på mig, personalrabatt på Intersport.



Hade tänkt att klippa gräsmattan men trimmern bara gav upp efter fem minuter så jag orkade inte bry mig. Tog hand om tvätt, disk, städade huset, städade lite på altanen och rensade ur vår tehylla och sånt. Rensade gerbilernas burar. Sedan tog jag en löjligt lång dusch och satte mig med en kopp te, och i vanlig ordning bringade YogiTea visdomsord som bonus.



Hade helt glömt bort den här muggen! Min favorit ju!





Köpte liljor och ställde i köket, doftade alldeles underbart.

Sedan kom tisdag och det var dags för jobb. Inventering..... Började två timmar tidigare och kunde få lite försprång. Mina ben gjorde fortfarande ont så nu var jag ganska säker på att det var benhinneinflammation jag fått. Det gjorde ganska ont att gå omkring men som sagt så finns det värre. Inventering till exempel.



Men även den dagen tog slut tillsist. Egentligen hade vi planerat att åka till NW i Tanum för att gå på yoga men ingen av oss kände att det var värt det så vi handlade mat och åkte sedan hem.



Jag ritade en teckning till Martin, haha. Jag låg i hans säng under tiden som han gjorde lite utbildningar inför jobbet och då sa de så.. Så rent spontant ritade jag den.

När jag kom till jobbet igår var inventeringen fortfarande inte klar så jag fick eld i baken och två timmar senare var dn slutförd. Firade med att knäppa dagens örsta Celsius och knapra på lite proteinbites, sjukt goda!



Eftersom min arbetskamrat på Västra blev lite sen till jobbet hade jag ingen möjlighet att ta rast under dagen så jag slutade en timme tidigare istället. Åkte in till stan för att tanka och köpa en blomma till vår platschef Johannes som gjorde sin sista dag, träffade både farmin och storebror på vägen och mötte sedan upp Martin för lite mat innan gymmet.



Angusburgareeeee! Har fått sån dille på det. Jag drog ett skämt precis innan jag tog bilden, därav Martins väldigt plågade ansiktsuttryck.



Sedan blev det dags för benträning i den grymma värmen! Gick ganska bra men när det tog stopp så tog det tvärstopp verkligen. Jag har blivit väldigt noggrann med att lyssna på kroppen och ge mig när jag känner att det räcker. Så jag var hemma vid åtta ungefär.



Satte mig vid datorn och redigerade lite bilder från Lysekil. Faktiskt sjukt nöjd hittills.

Mamma ringde under kvällen och jag satt i soffan med Martin som spelade TV-spel. Själv åt jag glass och ritade en teckning åt Sanja, en likadan som jag ritat åt Martin. Redigerade lite mer bilder innan det var dags att totaldäcka i sängen.

Imorse när jag vaknat och skulle bädda min säng, vet ni vad jag upptäckte? EN SPINDEL. En ganska äcklig sådan dessutom. Men jag lyckades faktiskt få ut den helt själv, utan att döda den dessutom. Men usch vad det är otrevligt att de är i sängen.....

Nu ska jag bege mig mot jobbet. Bjuder på två bilder på Lil BUB för det gör alla glada.



Nu finns det BUB-filtar att köpa i hennes webshop.

Ta det med ro! Särskilt ni som är lediga idag.. Njut ordentligt av vädret! Själv ska jag försöka hålla mentaliteten uppe trots att kroppen känns kass i knän och smalben och allt som är. Kiropraktorn Elisabeth ringde igår och frågade om jag ville följa med henne ut och klättra och det gör mig fortfarande frustrerad att jag inte kunde följa med..

Men allt har sin mening och sin tid. Eller hur? En arbetsdag kvar innan jag tar helg, tagga det fina vädret.