just another brick in the wall
Igår stod inte mycket på agendan. Låg på golvet och stirrade upp i taket samtidigt som jag lyssnade igenom Wish You Were Here. Tre gånger. Senare under dagen bestämde jag mig för att ta tag i mitt liv och sluta klättra på väggarna (eller ligga på golvet) av ren tristess så jag åkte hem en sväng för att hämta en dokumentär om The Wall, sökande efter andra aha-upplevelser. Samt en bok om Pink Floyd. Jag är lite nykär igen!
På kvällen tog jag mig an ett pass bodypump. Efter det åkte jag hem, pratade med mamma i telefon i lite mer än en timme och sedan bakade jag kladdkaka. Efter midnatt åt vi av den, kollade på Drawn Together och firade vår dag! Idag är det nämligen fem månader sedan vi blev tillsammans. Fint.
Idag har vi varit en sväng på gymmet och sedan var tanken att vi skulle åka på personalmöte i Sarpsborg.Vi åkte nästan hela vägen innan vi bestämde oss för att strunta i det. Haha. Så det blir en lugn kväll hemma istället. Ska äta mat. Läsa. Skriva. Känns bra faktiskt!
2012-11-28
17:52:41
Vardag
Kommentera! (0)bad company
Jag sitter så sällan vid datorn längre, behöver jag internet använder jag mobilen liksom. Sedan har jag trots allt ingen egen dator (med internet) här och Martin sitter oftast vid sin så.. Ja. Anyway, the bottom line is that time really flies! Jag hade glömt bort hur fort tiden går när man sitter här och bara slösurfar. Har suttit i 40 minuter, satte mig ju nyss.
Det har varit en småtung helg. 6 timmars söm på 4 arbetspass är inte riktigt nådigt. Ändå vaknade jag av mig själv båda dagarna, efter bara 3 timmars sömn per respektive natt. Konstigt.. Gårdagen på Max var helt bedrövlig, jag kände mig helt väck. Var så fruktansvärt skönt att sluta, där vid åtta. Jag köpte glass. Ben & Jerry's Chocolate Fudge Brownie var slut så jag tog en annan sort, får ju passa på att vidga sina vyer. Stort misstag, för övrigt. Men ändå okej.
Tog hand om lite tvätt och disk när jag kom hem. Hjärtat hade köpt lussekatter (!) och pizza som vi åt framför två avsnitt av Rome. Bra serie, gav mersmak. Det blev en kort kväll och jag kraschade direkt jag la huvudet på kudden alltså. Sov i 9 underbara timmar innan jag gick upp. Åt frukost framför Weeds och sedan åkte vi in till gymmet för att köra ett galet kul överkroppspass. Ish. Det var så roligt! Dock lite tjötigt att jag tänker så mycket på tekniken att jag ibland glömmer bort att prestera också. Men den är väl ändå viktigast, när det kommer till kritan. Det blir bättre och bättre för varje gång!
Martin åkte till jobbet och jag åkte hem. Åt lite hallon och keso, det var längesedan. Men gott! Passade även på att snaga lite glass. Martin har sagt att efter ett tungt styrkepass kan man äta praktiskt taget vad som helst, att kroppen behöver det för att återhämta sig. Så blir jag tjock är det hans fel!
Så med träningen avklarad och den där känslan av att vara mör i kroppen tänkte jag ta mig an resten av dagens uppgifter. Nu tänkte jag åka hem en sväng för att umgås med familjen, dricka kaffe, hämta min brödrost och kanske äta mat. Tänkte även julshoppa lite online hos Lagerhaus. Det kan jag rekommendera! Sedan ska jag, beroende på vad klockan blir, eventuellt handla lite och sedan åka hit. Burra ner mig i myskläder. Ikväll ska jag tamejfasen få spela lite Guild Wars!
Hade planerat att se på The Wall idag. Lyssnade på Pink Floyd igår och bara kände mig så nostalgisk. Hur klyschigt det än låter så betyder deras musik så sjukt mycket för mig, jag har lyssnat på dem mer än hälften av mitt liv och är en så stor del av min identitet, verkligen. Pink Floyd, är Ida liksom. Igår frågade Martin mig om jag ville vänta till ikväll med att se den så han kunde vara med. "Den verkade vara så härligt fucked up" sa han, för att vara mer exakt. Jag blev så himla glad att han ville vara med.
Allt går så bra, känns så bra. Antingen känns det bra eller så känns inte det dåliga. Förstår ni? Rent överlag så är jag så sjukt. jäkla. lycklig.
red dead revolver
Ännu en ledig dag till ända. Säger man så? Ändo..
Var helt död efter gårdagens träningspass att jag vid midnatt klockade ut och gick och la mig. Läste lite, en timme närmare bestämt. Det är ju ganska så bortkastat att försöka få ordning på sin dygnsrytm när man ändå jobbar natt då och då, har jag märkt. Vaknade i alla fall vid sex på morgonen och kunde inte somna om. Trots att jag var dödstrött! Jag visste att det inte var någon idé att gå upp, då skulle jag aldrig orkat jobba natt sedan. Runt sju började mobilen plinga hejvilt, jag var visst inlagd i någon gruppkonversation med mina kära vänner som föreslog tacokväll. Som vanligt kunde jag inte vara med. Skräll. Bitter. Låg och småslumrade några timmar till innan jag gick upp. Plockade, grejade, städade, stökade. Kollade på Weeds. Bra serie det där alltså.
Min vän Cessan ringde och det var kul. Sedan åkte jag för att besiktiga bilen. Alla rätt hade jag! Nästan. De tyckte å det bestämdaste att jag skulle byta rutan fram. Jahopp.
Åkte sedan till Nordby och återigen bara drällde jag omkring. Eller ja, hängde mest i personalrummet. Snodde pommes av folk som var på rast. Var hungrig. Utlovade min man en minitacokväll som jag var tvungen att skaffa virke till. Sedan åkte jag hem! Kollade ytterligare lite Weeds och pratade ytterligare en timme med Cessan under tiden jag lagade mat. Kände mig huslig och duktig och trivdes väldigt bra.
När Martin kom hem stod maten färdig på bordet och allt stök var undanforslat och diskat och torkat. Sådana tillfällen får mig att känna mig väldigt nöjd. Glad. Tacksam. Lite nykär.
Åkte sedan för att jobba natt på Laholmen. Det är nog den enda gången jag suttit sysselsatt helt från början till slut. Kul var det, gick plus med inte mindre än 8000 spänn. Hej provision. När jag kom hem tillfredsställde jag mina galna cravings efter leverpastejsmörgås och nu ska jag försöka sova några timmar innan det är dags att gå upp och jobba igen. Jag ser fram emot morgondagen faktiskt, trots att den består av dubbelpass och stress. Dock så ska jag träffa mamma en jättesnabbis däremellan, det gillar jag.
Vi hörs. Hoppas ni sover gott!
(Angående bilden, that's totally the story of my life at the moment. Good times.)
burmecian kingdom
Det visade sig att jag skulle besiktigat bilen 10.50 idag. Det hade jag helt glömt bort. När farmin ringde och frågade hur det gått med bilen bara stannade hjärtat till. Jäkla bajs. Nåväl, åkte ner omedelbums, bad om ursäkt och viftade lite med ögonfransarna så jag fick en ny tid imorgon. Fantastiskt!
Åkte till Nordby för att ladda upp det sista innan nästa lön. Köpte lite mat och dylikt, smink och femte säsongen Weeds. Nu ska jag förhoppningsvis inte behöva så mycket mer på ett tag. Drällde mest omkring (har ju varit ledig i flera dagar nu, börjar ändå bli långtråkigt att vara hemma och häcka), sällskapade Emma på hennes lunch och satt i personalrummet och åt korv med mos. Haha.
På kvällen la jag mig på soffan, glodde på Weeds och tog en powernap inför kvällens träning. Tog mig igenom ett pass X-fit med min Bowies som sällskap. Är faktiskt nöjd över min prestation, svettades sinnessjukt mycket. Tilläggas bör att jag har svårt att svettas. Faktiskt.
Känner mig helt mörbultad i främst benen och ryggen, har även träningsvärk från gårdagens bravader. Det gillar jag. Det är skönt. Hoppas bara att mina ben inte begår mentalt självmord den här gången också, det var fruktansvärt omständigt sist.
När vi kom hem tog Martin på sig sin skinande rustning och sadlade sin vita häst (endast rent metaforiskt, tack så mycket) och hämtade sin kontroll till PS2. Så äntligen kan jag spela!
Så här sitter jag nerburrad med en filt i fåtöljen, nyduschad i linne, trosor och tofflor, spelar Final Fantasy IX och äter Risifrutti. Det vore bra synd att klaga på livet nu alltså!
Nä, nu ska jag återgå. Har en bossfight att genomföra.
So long!
crimson sunrise
Har haft några.. intressanta dagar, kan man säga.
Nattpasset på lördagen var awesome. Mycket trevligt folk, i princip bara svenskar (ja, jag står för att jag är så fruktansvärt trött på norrmän). Drog in ganska mycket. Efter jobbet var jag tvungen att ta en detour hem för att hämta lite saker så jag var inte i säng förrän vid fem. Kul. Var inte alls äckligt trött när jag skulle börja jobba 11.30 dagen efter. Försov mig ganska duktigt, men på något jäkla vänster lyckades jag klocka in i tid, ändå.
Kom återigen i säng väldigt sent och dagen efter skulle jag jobba öppning. Det var en fruktansvärt dålig dag. Det var längesedan jag hade en sådan. För det första hade jag sedan X-fitpasset haft en brutal träningsvärk i benen, som nu bara övergått till en otrolig orklöshet. Jag hade ingen styrka i benen alls. Jag försökte springa men det gick bara inte, benen bar inte! Helt sjukt. Så vid två olika tillfällen på jobbet bara ramlade jag ihop. Benen bara gav sig. Det gjorde min dag ganska tung, trots att det var öppningspass (som jag älskar i vanliga fall). Med världens bästa Adis dessutom.
När jag slutat skulle Martin vara med på bodycombat och bodypump på Westcoast, och jag hade tänkt joina. Jag hade inte tränat på några dagar så det kliade verkligen i kroppen på mig, jag hade sett fram emot det i flera dagar. Men insåg att om jag var tvungen att låsa knäna för att kroppen skulle kunna bära sin egen kroppsvikt så var träning för benen en väldigt dum idé. Jag vägrade inse det lite, sa till mig själv att jag kunde skippa första passet i alla fall och ändå vara med på andra, och reglera vikterna själv. Lite halvnöjd med den lösningen åkte jag hem för att sova en stund innan. När jag sedan vaknade insåg jag att med mina ben och 4,5 timmars sömn i bagaget skulle ett träningspass innebära katastrof. Jag var trött och varm och nyvaken och besviken. Blev på skitdåligt humör verkligen. Satte mig i bilen och lyssnade på Lamb of God på fruktansvärt hög volym och bilade långsamt till olika destinationer. Kom hem väldigt sent, samtidigt som Martin, och faktumet att han spenderat 5 timmar på gymmet var skitjobbigt. Jag hade så gärna velat vara med. Resten av kvällen spenderade jag framför Antichrist av Lars von Trier, med en påse chips. Jag gillar den filmen, särskilt när jag är i den sinnesstämningen att jag känner mig helt fucked up i huvudet.
Det blev ännu en ruskigt sen kväll och dagen efter sov jag till ett. Ett! Ångesten var ett faktum, och gårdagens dåliga humör höll i sig. Jag var lättstött och irriterad och retade mig på praktiskt taget allt som Martin gjorde respektive inte gjorde. Det har faktiskt aldrig hänt förut, jag har varit så rädd för att bli sån. Passiv-aggressiv. Jag hatar det. På kvällen åkte jag hem en sväng och det var skönt. Men så fort jag kom tillbaka drog jag ner mig själv i irritationen igen och halv tolv sa jag godnatt.
Sov ut ordentligt men kom ändå upp tidigt. Det var ruskigt skönt. Dock var jag fortfarande fast i min taskiga sinnesstämning sedan måndagen. Fortsatte störa mig på allt som kretsat i huvudet, var avvisande, tyst och bara allmänt.. dryg. Tänkte att jag kommit in i en ond cirkel, att jag börjat se saker ur ett annat perspektiv och därför kommer förbli bitter. Efter en stund fick jag ge mig själv en stor mental bitchslap och påminna mig själv om vilka saker jag ångrat i mitt liv tidigare. Många tillfällen har varit på grund av det där beteendet, att jag surar. Jag påminde mig själv om att det gör bara skada på mig själv och att det slösar så fruktansvärt mycket tid. Så jag slog bort det, gick in till Martin, strök honom genom håret och sa "förlåt att jag är så dum i huvudet". För det var precis så jag kände mig.
Efter det var allt som vanligt igen. Vi låg på sängen, han kollade på serier och jag ritade en karaktär ur Final Fantasy 9. Det var väldigt mysigt. Vi tog det lugnt under dagen och vid fem åkte vi in till stan för att käka på Kino's. Efteråt åkte vi till gymmet där jag först tog mig an ett pass bodypump (mitt första på nästan två månader, damn you World of Shape), sedan hakade Martin på så vi körde ett pass kettlebells och efter det körde vi en timmes styrketräning. Jag blev så full i skratt när jag körde mitt sista set och Martin peppade mig, sa att det var bra jobbat. Jag, som inte orkade med särskilt många repetitioner svarade att nja, men vi får ju komma ihåg att jag kört bodypump och kettlebells tidigare också. Då svarade han "Ja ja, det har jag absolut med i beräkningarna, annars hade det här varit ganska dåligt". Jag vet inte vad som roade mig mest, hans brutala ärlighet eller förmåga att med glimten i ögat förolämpa mig.
Tre timmar på gymmet och sedan var det dags att åka hem. Jag är fortfarande sur över att jag inte kunde vara med i måndags men gårdagen kompenserar upp lite. När vi kom hem kröp jag ner i soffan med choklad framför några avsnitt Weeds. Nöjd tjej. Somnade relativt tidigt och vaknade av mig själv runt nio. Blev förvånad över att jag inte hade någon träningsvärk. Men när jag skulle gå upp så.. I might have to reconsider that.
Jag har några lediga dagar framför mig. Skönt att få vara ledig en längre period fraktiskt, även om det bara är fem dagar. Jag har ändå jobbat över ett år och inte haft någon semester. De längre lediga perioderna är välkomna.
Idag stundar en tur till Nordby för att köpa lite mat och femte säsongen av Weeds. Ikväll ska jag återigen på X-fit (och hoppas att mina ben förblir lite mer funktionella än efter sist gång) tillsammans med Martin och utöver det har jag inte så fasligt mycket planerat.
Jag är i alla fall glad igen, efter min lilla svacka som varade i 48 timmar. Förstår inte var det kom ifrån.
shakawkaw
Det är fint att vara ledig. Men jag kommer jobba så sjukt lite framöver! Två, tre dagar i veckan. Vad hände där liksom?
Hur som haver, jag har lyckats förse mig med den värsta träningsvärken någonsin. Hittills. Framsidan av låren. De gör så ont! Att gå nerför trappor är döden för mig just nu. Sjukt jobbigt är det, jag både ser ut och känner mig som en väldigt gammal människa. Hoppas innerligt att det går över snart så jag kan sätta mig på en stol utan att behöva hålla i mig.
Planen för igår och idag var att ta alla måsten igår och verkligen bara chilla i myskläder idag. Haha! Trodde jag. Igår fick jag storstädat här och det tog betydligt längre tid än väntat. Åkte sedan hem till Söle och umgicks med min familj, för att sedan åka in till stan och jobba natt. Mycket händelselöst pass för övrigt, men jag hade rätt kul ändå. (Tack Terry!) Fick några timmar över, typ. Så jag ritade en skvätt.
När jag kom hem satte jag upp de nya kylskåpsmagneterna jag pysslat ihop och la mig i sängen för att för första gången på evigheter ta mig tid att läsa lite (hade slängt i mig kopiösa mängder kaffe under natten så vid halv fyra var jag kanske inte riktigt så trött som jag borde varit). Började läsa Älska Dig Själv. Jag har läst de första 30 sidorna ett x antal gånger (bara de gjorde mig helt mindblown) men nu bara köttade jag igenom en tredjedel av boken. Så jäkla bra är den!
Gick upp vid tio och åt frukost till 16 Horsepower. Min gamla musiklärare Björn och hans son spelade på Skagerack igår, bland annat tidigare nämnda samt annat i stil med irländsk folkmusik. Sjukt bra var det! Sedan åkte jag till Söle igen, för att farmin skulle greja lite med min bil och för att jag skulle städa den samt gerbilernas bur. Det slutade med att jag städade hela huset också. Tog definitivt längre tid än väntat, det med.
Så jag var inte tillbaks förrän vid halv fem. Kände mig sliten och trött och äcklig och hungrig. Kastade in mig i duschen, åt lite matlåda jag fått av Adis och sedan var allting frid och fröjd igen! Bestämde mig för att laga lunchlåda till imorgon och det blev chili con carne med fullkornsris. Som sällskap hade jag min iPig som öste ut en massa Infected Mushroom. Glad tjej.
Nu är det ungefär en timme tills Martin kommer hem och en timme efter det åker jag in och jobbar natt igen. Funderar på vad jag ska fördriva tiden med, antingen sminka mig och fixa håret för att sedan läsa eller se på Weeds, eller så sover jag en stund. Vi får se. Peace out!
forsaken
Det har faktiskt inte hänt så mycket de senaste dagarna. I tisdags åkte jag och Martin till gymmet igen och körde ett pass mage och rygg. Mage är inte min starka sida verkligen, så det var ganska tungt. Efter det var det dags att jobba stängning. Något nattpass blev det inte, eftersom jag jobbade stängning och dessutom inte hade någon bil. Istället spenderade jag kvällen framför några avsnitt Drawn Together med Martin. Fin kväll, fast jag var så jäääääkla mätt att jag trodde jag skulle sprängas. På onsdagen fick jag en vilodag och jobbade stängning med Adis och Dennis, igen. Jag älskar att stänga med dem verkligen! Så det var väldigt roligt.
Torsdag. Min första av tre lediga dagar plus att lönen ramlade in, jag var i himmelriket! Farmin var färdig med min bil så jag fick skjuts dit för att hämta den. Åt frukost och pratade lite med Angelika innan jag begav mig mot stan. Hälsade på farmor en stund, åkte sedan till Nordby. Tajmade in med Martins lunch så vi pratade en stund och sedan var det dags att göra av med lite pengar. Köpte två tröjor till mig själv, en tröja till Martin (en liknande som Dexter har, jag är lite psykad, jag vet), lite smycken som var på rea (bland annat en låtsasförlovningsring att ha när jag jobbar på Cherry för att slippa.. ja, ni vet) samt en iPig att ha i köket/vardagsrummet! Och mat. Det nya Supermarket invigdes idag och jag var där med en milslång inköpslista och irrade omkring på tio tusen kvadratmeter. Tog en evighet verkligen, men det enda jag inte fick köpt var fågelmat. Tänkte sätta upp en massa sånt i trädgården!
På kvällen sedan träffade jag Terry för att fortsätta prata lite business och efter det styrde jag min kos mot gymmet för mitt första gruppass på närmare två månader. X-fit. Lika roligt som det är jobbigt! Men man inser hur sjukt dålig uthållighet man har. Dessutom hade jag redan träningsvärk som inte gjorde saken bättre. Instruktören Maria är helt grym! Hon berömde mig för att jag var så fokuserad, det var kul att höra. Det har nämligen varit en stor tröskel för mig, att jag haft svårt att koncentrera mig. Efteråt satte jag mig på en cykel och förbrände 300 kalorier i väntan på Martin som skulle köra ett benpass. Eftersom jag tränat benen så pass mycket på passet så körde jag axlar istället. När tre timmar gått var jag helt slutkörd. Det fanns ingenting kvar verkligen. Jag sa till Martin igår att jag är så fruktansvärt glad över att ha hittat en hobby igen (jag skulle aldrig sluta träna nu, inte ens om jag fick betalt för det), där jag inte känner prestationsångest och att vi dessutom kan göra det tillsammans. Jag får så mycket hjälp av honom och det är så himla.. jag vet inte, ovärderligt! Jag hade aldrig varit här idag om det inte vore för all hans hjälp och pepp. Det kommer bli så kul att kunna stå på egna ben en dag. We'll get there!
När vi kom hem tänkte jag ta hand om den enorma röran jag ställt till med i köket. Jag upptäckte en husmus i soporna jag ställt i hallen och till min stora förvåning ville inte Martin slänga ut den, utan bara lägga tillbaka den under diskhon där den bor. Det gick bra fram tills vi skulle släppa in den, den kom lös! Så jakten på husmusen började, och vi höll på hur länge som helst. Lyfte på soffan, flyttade högtalare och TV:n och jag vet inte allt. Efter en evighet lyckades vi, Martin jagade fram den med en sopkvast och som en skänk från ovan fick jag världens ninjareflexer och lyckades lägga en låda över den. Vi vände oss om och betraktade vardagsrummet, brast ut i skratt. Det såg ut som ett krigsfält verkligen. Nåväl, det var snabbt återställt.
Idag och imorgon är jag ledig från Max, men jobbar natt. Kungligt! Så dagen till ära tänkte jag betala räkningar och storstäda. Jag ska städa här, hemma hos mig, i gerbilernas bur samt i bilen. Om jag hinner, så att säga. Tänkte kanske pyssla ihop lite kylskåpsmagneter också, vi får se.
warheart
Slänger in ett litet inlägg innan det är dags att sova. Ni anar inte vilken bra dag jag haft!
Förra veckan jobbade jag sju pass. Kände mig lagom tje när söndagen var förbi. Fick dessutom gladeligen betat av ett par träningspass. Det gillar jag!
På lördagen jobbade jag på Cherry. Det var väldigt dött men ändå helt okej. Såg en så sjukt vacker asiatisk tjej som antagligen är en av de vackraste människorna jag någonsin sett. Så jag sa vinkade åt mig henne och sa det. Det var fint.
Anyway, idag var jag ledig. Kungligt var det! Martin har planerat att återuppta sin seriösa träning efter att ha varit off i några veckor, och jag hoppade på! Jag är så tacksam att jag har honom, och att han gärna hjälper mig. Annars hade jag varit helt lost i gymjungeln. Men nu lär jag mig! Vi åkte i alla fall in till gymmet (den där seriösa träningsperioden gick av stapeln idag) och han utsatte mig för ett grymt träningspass verkligen. Det var så jävla roligt, rent utsagt! Men, eftersom ingen av oss har särskilt gott om pengar (jag har 60 öre på kontot och nio spänn i plånboken) så innebär det att vi har ingen mat hemma. Så vi lever på proteinshakes, mer eller mindre. Inte det ultimata, jag kände mig ganska orklös (men sjukt taggad!) redan från start. Under träningspasset körde jag tills kroppen bara trotsade mig. Vägrade göra det jag bad den om, ville inte röra sig. Precis så kändes det. Häftig känsla, ändå.
Åkte sedan hem, farmin kom dit och fixade bilen. Helt tomt batteri var boven i dramat, vem hade kunnat ana?.. Efteråt skulle bilen köras hem till Söle för lite omvårdnad och lite spontant åt vi middag med min fina familj. Första gången Martin träffade dem. Det var roligt! Och gott med ordentlig mat. Det var.. Längesedan.
Vi åkte upp till Nordby en sväng, pantade flaskor som jag tagit mig energin till att spara på, och skrapade ihop de sista besparingarna för att köpa mjölk, tandkräm och havregryn. Så nu kan vi leva några dagar till! Bara två dagar kvar till lönen ramlar in. Jajjemän!
Väl hemma tog jag en dusch, drog på mig myskläder och spenderade kvällen med Budweiser, mys med mannen och filmen Ted.
Min dag har varit helt fantastisk verkligen! Och jag längtar så mycket tills jag får lön och kan handla mat så jag kan skärpa mig på den fronten med. Träning, ordentligt med sömn och rätt mat. Kollar på hushållsprylar och julrelaterade småsaker, filar på julklappar och börjar fundera på min egna önskelista. Jag fyller ju trots allt 20 om lite mer än en månad bara. Jag tänkte ta en tur till Göteborg för att julhandla och julstäda huset. Måste planera in i almanackan!
Imorgon stundar träning men Martin och sedan stängningspass, eventuellt ett nattpass också, vi får se. Det kommer bli awesome!
asylum
Den eventuella bakningen som jag pratade om tidigare blev av. Jag visste att jag borde lagat lunch, bakat en kladdkaka som jag lovat familjen samt baka fitnessfightens äppelkaka, för att göra mig av med äpplena som höll på att bli dåliga. Jag ville verkligen inte. Det tog emot så mycket (det är ju så himla tråkigt), samtidigt som det var jobbigt att ha det i bakhuvudet. Så jag bara gjorde det. Allt på samma gång. Det gick helt lysande fram tills jag tog hand om den sista disken och kanske råkade glömma bort kladdkakan lite. Den blev ganska duktigt bränd. Haha.
Har jobbat tre stängningspass i rad, är ledig idag och sedan har jag ytterligare tre stängningspass kvar för den här veckan. Och ett nattpass. Så idag ska jag njuta! Min bil har bestämt sig för att inte starta så jag är smått strandsatt, ska försöka rullstarta den men då behöver jag Martins hjälp. Och han ligger och sover för tillfället. Skräll.
På agendan idag står att greja lite här. Försöka få igång bilen, skrapa ihop mina sista besparingar för att köpa mat så jag kan leva en vecka till (sedan är det lön, woho!), baka en ny kladdkaka, åka till gymmet (äntligen äntligen äntligen!) träffa Terry för att lyssna på någon typ.. idé till ett företag (?) och sist men inte minst ska jag träffa min fina Emma, äta glass och se på film. Müsigt!
Nu har jag för övrigt haft min vilovecka och ska komma igång igen. Det ska bli så fruktansvärt roligt! Ska även skärpa till mig med maten nu, har unnat mig en del skräp. Igår åt jag lunch från Max och jäklar i havet så orolig min mage blev! Förlåt, det ska inte hända igen. Bara jag får införskaffat lite virke till matlagning så kommer det rulla på.
Nu ska jag vänta på att Martin vaknar. Göra mig i ordning och så funderade jag faktiskt på att ta en promenad med kameran. Det är inte så kul väder ute, inte ens frost tror jag, men jag får ju rört på mig i alla fall. (Jag säger det igen, jag längtar som en dåre till jul. Har suttit och kollat på snöbilder och julpynt och ah.. tänkte ta en sväng till Göteborg och julhandla snart. Läääängtar!)
Igår lallade jag för övrigt runt i huset med hörlurarna i, och tog mig an lite hushållssysslor. Någon på jobbet hade spotifyat (yeah, that's a word) julmusik på min mobil, och då kom Snön Föll av Peter Jöback. Jag tänkte på Lekaco. Blev jätteledsen och grät en del. Kändes skönt att få ladda ur lite grann, tömma sig på gamla våndor som ligger och skräpar. Fina hästen.
elementum
Jag har relativt länge sagt att saker och ting går lite för bra nu. Livet känns så enkelt. Okomplicerat. Det känns så onaturligt att ha en vardag som bara rullar på, vecka efter vecka. Jag vet inte om det beror på att jag växt som person och inte låter mig dras ned av de små komplikationer jag stöter på, eller om det faktiskt är en lättsam period jag befinner mig i. Eller om det är en kombination. I vilket fall som helst så vet jag att man inte får göra så här, men någonstans har jag gått och väntat på ett bakslag. Det måste komma snart.
Imorse vaknade jag av att mobilen ringde. Det var en arbetskamrat till mig, och han grät. Han var tillsammans med sin flickvän länge, och hon avslutade det igår. Jag vet hur mycket förhållandet betydde för honom och när han sa "jag orkar inte leva nu, den här tiden" så verkligen stack det till i hjärtat på mig. Jag förstår vad han menar. Jag minns verkligen känslan. (Someone put me out of my misery.)
När vi lagt på gick jag in till sängen, kröp ner bredvid Martin. Lät fingrarna långsamt vandra från hans handled, längs armen, över bröstkorgen för att stanna vid magen. Spände försiktigt fingrarna för att känna de avslappnade magmusklerna under den varma huden. La huvudet mot hans axel och beskådade det där smärtsamt vackra ansiktet. Drog fingrarna genom hans hår. Följde det skarpa käkbenet, strök med pekfingret över skäggstubben. En av Newtons tre rörelselagar säger att två kroppar alltid påverkar varandra med lika stora men motriktade krafter. Jag tror Newton har fel. För när jag känner den där varma läderhuden under fingertopparna känns det som om jag trycks bort, blir svag och oförmögen. Mellan mina fingrar och din kropp uppstår ett fält av ren intensitet, skjuter bort mig och suger upp all energi. Som när du lägger dina armar runt mig, känner jag mig liten. Maktlös. Men ändå tryggast i hela världen.
Tänkte på inatt, när jag lyssnat på dig prata och det enda som gick genom mitt huvud var hur mycket yngre du såg ut. Vilka stora rådjursögon du fick när pupillerna vidgat sig, dels för att anpassa sig till mörkret men också för att uttrycka din hänryckning till vad du berättade. Ditt spel med ögonbrynen, en indikator på att du ansträngde dig för att minnas detaljerna. Framåtlutad, armbågarna brett isär på bordet, avslappnad i axlarna men ändå en stolt hållning; utstrålade styrka, självsäkerhet. Fingrarna lindade runt ölflaskan. Exponerade de där perfekta händerna, lockade blicken till de vältränade armarna, smyckade med lätt utbuktande blodådror och tatueringar. Och sedan hörde jag det igen; ditt skratt följt av den där karaktäristiska inandningen mellan sammanbitna tänder.
Jag log tills jag fick kramp i mungiporna. Pussade dig försiktigt på skulderbladet, i nacken, bakom örat. Viskade så tyst att inte ens mina stämband märkte, för jag ville inte riskera att väcka dig. Formade orden med läpparna men nästan inget alls kom ut, men det gör inget. Jag vet, att du vet.
Tänkte på året som gått. Det värsta jag någonsin varit med om. Hur jag slagits mot hopplösheten för viljan att leva. All smärta jag utsattes för men tvingade mig igenom, i väntan på bättre tider. I väntan på att jag skulle bli stark nog att plocka upp skärvorna och gå vidare. Affirmationen som ekade i mitt huvud, att livet kommer bli bättre. Allt kommer bli bra.
Då slog det mig. Det här är inte lugnet före stormen, det här är solskenet efter regnet.
Allt är bra nu
remains of the day
Efter att jag avslutat min WoS-månad blev det ganska hektiskt. På fredagen satte jag mig i bilen och åkte till Mjölby. Tänkte att jag inte skulle behöva någon GPS men insåg att jag tagit mig vatten över huvudet. Körde fel men hamnade snart rätt igen. Ett glatt humör löser hälften. En kompis med kartläsarkunskaper löser resten.
Min helg hos familjen Hanberg/Karlsson var i alla fall grymt bra. Jag har saknat dem så himla mycket! Synd att dagarna går så fort dock, men det var ändå roligt att få fira halloween med dem och allt som hörde till. Vi åt frukost ihop, handlade, jag och Manfred gick en promenad i 1 timme och 40 minuter, vi gjorde en pumpalykta, åt en väldigt god middag, såg en massa filmer, spelade Alias och bara hade det sjukt bra!
Att träffa Manfred igen var annorlunda. Någonstans finns det så mycket jag vill säga, samtidigt som det känns som att allt blev sagt för väldigt längesedan. Det finns så mycket tendenser kvar från den tid vi hade, att jag inte tycker om vem jag är när jag är med honom. Och det gör mig lite ledsen. Men det är väl något man växer ur, så småningom.
Åkte hem på söndagen och lyssnade på Tool som Martin varit snäll och fixat åt mig. Lyssnade även sönder Remains of the Day från filmen Corpse Bride. Sjukt skön låt!
Kom hem vid 7 på kvällen. Drog på soundtracket till Corpse Bride, städade lite i huset och och packade upp. Tog en dusch, tände lite ljus och satte mig i soffan för att läsa Dexter. När Martin kom hem myste vi en massa, åt mat och kollade på Lie to Me. Ibland driver det mig nästintill vansinne. Jag tycker om honom så himla mycket att jag inte vet riktigt vad jag ska ta mig till.
Somnade sjukt tidigt jämfört med hur min dygnsrytm sett ut de senaste två veckorna. Runt midnatt! Sov riktigt jäkla skönt till tio imorse. Åt havregrynsgröt till frukost och nu ska jag ta hand om tvätten, kanske baka något (så jag blir av med äggen som står i kylskåpet) och gå en sväng innan jag beger mig till jobbet vid halv tre. Måste andas lite frisk luft, känna att jag rört på mig och framför allt samla mig lite. Har lite grejer som gör mig orolig som jag känner att jag måste få tänka igenom och bearbeta. Det grer sig!
