Change of Seasons

Nu är det omvänt; jag har en massa tid men ingen lust, ork eller motivation. Sedan blir man ju inte mer peppad av att mensvärken passerar väl bemärkt förbi genom att hålla mig sömnlös, vridandes i vånda. Den här dagen har jag alltså spenderat i sängen. Halvsovandes, svettandes, lidandes Sedan såg jag Inception för fjärde gången.

Jag är lite rädd. Det känns som att jag tappar greppet om verkligheten. Jag har gått ifrån att ha haft en grymt minne med sinne för detaljer, till att knappt minnas släktingars namn, jag glömmer bort att vissa saker har hänt överhuvudtaget, jag tappar ord, jag byter omedvetet plats på orden när jag pratar, jag får blackouts 10 gånger om dagen. Jag drömmer om att vara försummad, vaknar och kan inte förstå om det var en dröm eller om det var något som hände för flera dagar sedan. Det kan inte vara normalt. Det kan det inte vara.

Jag ringde till Mjölby Ridskola och sa upp mitt "elevskap" där. Passade på att säga att jag tycker att de sköter verksamheten dåligt och att jag föredrog det gamla styret. Ibland är man så ärlig att man förvånar sig själv.

Matte E är för övrigt officiellt påbörjad och jag tror jag dör.

Nu återstår att tända ett doftljus och läsa Kafka resten av kvällen.

Allting är vänt upp och ned. Livet är ju egentligen ganska bra, men så.. innehållslöst? Det saknas något. Jag saknar honom. När det är bra så är det underbart, och när det är dåligt så är det åt skogen. Det finns inget mellanting. Så nära men ändå så långt bort, och vice versa. Jag önskar mer förtroende och mindre giftiga konversationer.

Jag behöver struktur. En plan. Honom. Det är det som saknas.


I know there must be something worth looking for.

Igår gick jag och la mig i rimlig tid, för första gången på säkerligen flera veckor. I samma veva försover jag mig för första gången på också, flera veckor. Var finns sensmoralen i det?

Dagen artade sig ändå bra (till skillnad från gårdagen). Vi gör inte så mycket i skolan känns det som. Det kanske är sant, det är ju trots allt sista veckan på höstterminen. Kurser ska avslutas och sådana formaliteter.

Jag har från och med idag börjat gå till en sångpedagog. Min musiklärare praktiskt taget tvingade mig att gå dit, och tro mig när jag säger att jag var nervös som ett rådjur när jag gick in. Det är klart att man känner sig dum när man håller på att värma upp och dylikt, men man får trösta sig med att ingen annan ser ut att vara eller låter särskilt mycket smartare när de är i samma sits. Sångpedagogen var i alla fall väldigt pedagogisk och tålmodig. Jag gillade henne. Så skepsisen försvann ganska så snart vi satt igång (även om det faktiskt är skitjobbigt att stå där och sjunga och bli kritiserad). Men det försvinner nog.

Nu stundar lite plugg och städning av mitt rum.

Jag måste bara visa en bild på det senaste tillskottet i mitt liv. Jag brukar vanligtvis inte gilla skäckar, men med den här skönheten var det kärlek vid första ögonkastet. Hon är dessutom världens snällaste och rena drömmen i traven.

Lekaco, som egentligen stavas Lekâcio, är allt annat än bortglömd. I hans spilta står en annan brun häst. Och jag vet att det egentligen är något bra, för honom i alla fall.

Jag har så mycket energi, så mycket ambition, så mycket ork, så mycket motivation men så lite tid.

Mitt förslag på tema (filmmusik) på musikpaketets vårkonsert gick igenom. Det trodde jag aldrig. Men glad blev jag. Kanske kan jag börja brinna lite för musiken igen.

Helt apropå film, jag svängde förbi Hemmakväll en snabbis igår. De har outlet på gamla filmer, för 19 kronor styck. Jag köpte sju stycken; Metropia, 2012, Taking of Pelham 1 2 3, The Hurt Locker, Public Enemies, The Horsemen och Case 39.

Jag satt även på biblioteket och pluggade kemi i över 4 timmar. Passade på att låna med en kurslitteraturbok i latin. Och The Bourne Identity på engelska.

Så lite tid.

Nu skriver jag ett jättetråkigt och utdraget - men nödvändigt - inlägg.

Jag är en sådan människa som inte kan koncentrera mig på ett projekt om jag har andra projekt igång samtidigt. Bloggen har blivit en sådan sak som varit omständig och krävt mycket energi för att underhålla så som jag vill ha den. Jag tänker jämt på vad jag ska göra; filmer som måste recenseras, bilder som ska visas, saker jag ska berätta och så vidare. Egentligen har jag inte lust att uppdatera så mycket, för med koncentration på kvantiteten förlorar inläggen sin mening, men en liten röst inom mig säger t.ex. att har jag väl börjat visa upp mina julklappar, så måste jag visa upp alla andra också. Det tar naturligtvis mycket tid, och andra intressen blir lidande.

Bloggen har blivit lite av en börda (och ska jag vara ärlig så är det tråkigt att engagera sig så mycket när man får så lite respons) så jag har övervägt att till och med ta bort den. Sedan insåg jag att det inte är riktigt vad jag vill heller, eftersom jag vill ha kvar det jag lagt ner så mycket tid på. En bloggpaus känns inte heller rätt, för det innebär ju att jag inte bloggar alls nu, och tar upp det vanliga tempot igen, sedan.

Från och med nu, så kommer jag bli mindre aktiv. Jag vill fortfarande recensera filmer, men jag kommer i så fall skriva antingen väldigt lite eller ingenting som bedömning. Jag kommer inte skriva några långa inlägg om vad som hänt under dagen. Jag ska försöka att uppdatera när jag köpt något, har en bild som jag vill visa, eller ska recensera en massa filmer.

Allting i hopp om att jag ska få mer tid till annat, och att bloggen ska bli mer intressant och lättsam.

Adieu!

Idag har jag samlat massvis med vuxenpoäng. Jag åkte in till stan för diverse ärenden, och jag gjort allting faktiskt.

Jag var på Nordea för att makulera mitt gamla kort (jag har VISA nu, status), lämna in en check, få bukt med min e-legitimation samt be om hjälp med att fylla i en blankett till Försäkringskassan. Efter det gick jag in på The och Krusiduller en sväng. Jäklar i havet så mycket fina grejer de hade där inne! Jag ville köpa upp hela butiken, men lyckades begränsa mig, så endast 300 kronor spenderades..

Efter det gick jag till leksaksaffären och köpte en present till min lillebror. En Toy Story-figur som jag visste att han ville ha, och som det bara fanns en kvar av.

Sedan gick jag till Karma Tattoo, och pratade med tatueraren om hur mycket min tatuering skulle kosta. Två och ett halvt kom vi fram till, vilket tyvärr är en del pengar (men inte särskilt dyrt, ändå). Så jag funderar på att bara göra texten först, och vänta lite med tassarna. Men jag får se.

Sist men inte minst så gick jag till Växtriket och köpte två krukor. Där hämtade min fader mig och vi åkte till Södertulls för att hämta ut mitt paket från H&M. Vi passade även på att ta en fika.

Nu ska jag städa, duscha och hoppa i min morgonrock för att sedan försöka få ihop en komplett mall till min tatuering, den dyker upp här så fort den är klar!

Nedan följer bilder på mina köp idag, och lite resultat av gårdagens bestyr.

---

En ful blomma jag köpte igår, som substitut för min lilahåriga blomma som tragiskt nog dog!


En liten blomma som substitut för min julstjärna som också dog!


Två krukor i shabby chic-stil.

Jag fick två sådana här av de på Växtriket. De skulle ändå slänga dem. Förstår det, de är inte snygga, haha.


En liten krok.


En liten burk i shabby chic-stil. I den tänkte jag ha en tvål som doftar precis som Manfreds parfym.


En liten bricka.


En krok och en nyckel. De ska jag ha som prydnad på väggen i framtiden. Så fruktansvärt fint, i mina ögon.


I min beställning från H&M var det två påslakanset med djur på, samt en badrumsmatta.

Iförd morgonrocken tänker jag bege mig till sängen. Jag vill även passa på att säga att MAJSAN ÄR HEMMA IGEN. Vi har ropat på henne i omgångar, så fort någon rest sig upp för att hämta något eller dylikt så har personen ifråga tagit en omväg förbi ytterdörren och ropat. Och denna kväll när Angelika ropade, så kom en liten rund pälsboll komma ut ur skuggorna. Åh vad jag blev glad! Jag trodde faktiskt inte att jag skulle få se henne igen, det har känt så himla hopplöst. Men nu är alla tre kissekatterna inne och det känns underbart.

Nu ska jag i alla fall försöka gå och lägga mig. Imorgon tänkte jag bo i min morgonrock (och de übersköna strumporna) och plugga arslet av mig, för jag SKA ha pluggat ikapp tills skolan börjar. Sedan ska jag även försöka bygga ihop en mall på en framtida tatuering jag har i planerna. Vi får se.

Idag var vi på Nordby för tredje gången, det här lovet. Jag råkade införskaffa ett och annat, ja (men tro mig, det var många presentkort inblandade).



Ett par sjukt snygga skor. MED ROSETTER. Från Din Sko.


En morgonrock från Gina Tricot. Det fanns bara en leopardmönstrad kvar. Storlek Small. Som en skänk från ovan!


Tröja från Gina Tricot. Jobbig färg egentligen, men det var halva priset och den satt helt sjukt snyggt. Var tvungen liksom.


Sist men inte minst tre luddiga och gosiga strumpor, ett svart nagellack, en pincett, en mascara och ett par benvärmare från H&M.

Min låtsasmamma Angelika håller på en del med scrapbooking, så jag tog tillfället i akt att prova lite. Som projekt hade jag - som tidigare nämnt - att göra ett försättblad till varje ämne i mitt 10-ämnesblock. Dessutom la jag till "Italienska" och "Körkort" då jag bara har 8 ämnen (matematik E borträknat, det får ett eget block). I vilket fall så satt jag skitlänge med allt detta, och man kan verkligen se på dem när jag saknat inspiration, varit trött eller jäkligt ambitiös. Detta är då inget jätteseriöst, mest för att jag gjorde det för att prova på och samtidigt göra det till en social aktivitet, då Angelika hjälpte mig väldigt mycket (tack för både materiel och tips)!

Här kommer i alla fall ett gäng halv.. heltaskiga bilder på resultatet.

Signe klättrade upp i min garderob och gömde sig där. Såg lite läskigt ut med ett mörkt hörn och bara två ögon som tittar fram.

Jag har - bortsett från att jag slumrade till som hastigast när jag kelade med Signe - inte sovit på 36 timmar. Jag förstår det inte riktigt själv, hur fasen kunde jag sitta uppe hela natten och sedan, vid åttatiden, påbörja nästa dag som vanligt? Det ska bli skönt att sova i alla fall.

Dock så tror jag inte att jag kommer kunna somna. Majsan är det enda som kretsar i mitt huvud just nu. Hon som inte ville vara ute mer än 10 minuter pga. kylan har nu varit borta i 5 dagar, i samma kyla. Jag såg räven häromdagen, jag vet inte hur desperat den är att få mat, jag vet inte vem som skulle vinna om de började slåss, grannens katt har också försvunnit.. Det ser liksom inte ljust ut. Jag har gått promenader, gått in i skogen, ropat, öppnat ytterdörren minst en gång i timmen, letat på stora vägen, i dikena..

Jag hoppas att någon i närheten av oss, för några dagar sedan såg en stackars frusen och hungrig Majsan och gav henne fristad och mat. Att det är där hon är. Och att hon kommer hem snart. Jag vill så gärna tro det. För när jag tänker efter känns allting annat ganska orimligt. Har hon gått vilse? Blivit byte för något rovdjur (finns det fler än räven)? Var hon sjuk? Gick hon omkring bland hygget och fick stockar över sig? Eller har hon helt enkelt bara trotsat vädret och gett sig ut på spännande äventyr? Eller har hon hittat någon ny kompis som förser henne med mat och hem?

Kära gode Gud i himmelen, få min katt att komma hem.

Modet rinner ur mig mer och mer för var minut som går. Det enda jag önskar är att få se dig vid liv igen.

Snälla, kom hem.

I framtiden ska jag försöka undvika dessa maraton (jag gillar dem verkligen inte). Men nu försöker jag bara komma i fas igen, då får det bli så här.

---

Shutter Island (2010)

Jag läste först boken och såg sedan filmen. Stort misstag. Det här är en typisk film som inte kan ses två gånger. Den är lite rörig, men helt grymt spännande! Och lurig som fasen. I slutet vet man inte riktigt vad man ska tro, och jag måste erkänna att jag kände mig.. överrumplad. Leonardo gör återigen att strålande jobb, men jag hade nog lite för höga förväntningar på den här filmen (och att läsa boken först förstörde allting).




Zodiac (2007)

Jag måste sluta ha så höga förväntningar på filmer. Den här sades vara jättebra (verkligen JÄTTEbra), verklighetsbaserad och den påstods vara i stil med Se7en. Personligen ser jag i princip inga likheter alls, bortsett från att det är en katt-och-råtta-lek. Jag tycker att filmen var alldeles för lång, lite för tråkig och den gav egentligen inte särskilt mycket alls. För att inte tala om slutet (stor besvikelse). Men jag är medveten om att andra - mer insatta i de verkliga händelserna - tycker att den är jättebra.




Spirit - Hästen från vildmarken (2007)

Det är egentligen inte första gången jag ser den här (inte andra eller tredje heller) och jag måste säga att den ger mig gåshud varenda gång. En familjefilm utan dess like, med underbar musik. Ett stort plus är att hästarna inte pratar, utan visar med kroppsspråket vad de vill och känner (samtidigt som det är en berättarröst som avslöjar lite tankar och funderingar ibland, annars ingenting). En film som berör och ja, ger en liten tankeställare faktiskt.




Apocalypto (2006)

Jag är inte direkt jätteimponerad av Mel Gibsons verk måste jag medge. Det här är inget undantag heller. Den är visserligen hemsk och har några starka scener, men samtidigt så är det ytterliggare en av de där filmerna som man satt och tittade på jättelänge, den tog slut och man tänkte bara "..jaha?". Jag vill ha en känsla efterlämnad i kroppen när en film tar slut. Men den här blev jag mest irriterad på. För att inte tala om att jag tycker att den dessutom var ganska osmaklig.




Draktränaren (2010)

Jag har i förväg tröttnat på alla dessa animerade filmer. Jag skulle antagligen aldrig ha sett den här heller om det inte vore för att min lillebror pratar om den stup i kvarten. Men den var bra. Faktiskt. Ganska platt, inga jättestarka karaktärer och ingen dragig filmmusik. Ingen slående sensmoral heller egentligen (typ, kärlek är bättre än våld). Men jag gillade den ändå, den var grymt mysig och dessutom så tyckte jag väldigt mycket om Tandlöse, eftersom han påminner väldigt mycket om min katt Signe! (Jag vill ha en Nattfasa.)




Monster (2003)

Ännu en av dessa verklighetsbaserade filmer. Jag vet inte vad som kan sägas om den egentligen. Jag tycker att den är stark just för att man står inte på någons sida riktigt. Man sympatiserar med tre olika parter som strider mot varandra, och det sätter igång en helt ny tankeverksamhet, i alla fall i mitt huvud. Lite dokumentäraktig, men funkar ändå som en söndagsfilm liksom.




Nyckeln till Frihet (1994)

Med högst betyg av alla filmer på IMDb så skulle man kunna säga att det här är världens bästa film.Så jag hade naturligtvis höga förväntningar på den här också. Och det var nog den jag blev minst besviken på. Okej, världens absolut bästa film vet jag inte om jag skulle säga att det är för mig i alla fall, men det är en film jag skulle rekommendera alla att se. För den bjuder på blandade känslor, och under sina ljusglimtar får man som en bubblande känsla av glädje inom sig. Den är fin helt enkelt.

Jag vet att jag lägger upp alltför många bilder på mig själv när jag gömmer ansiktet bakom ett och annat föremål. Men när det är så mycket att fota så början fantasin att sina (och jag är ganska nöjd med mitt hår också.) Men jag ber om ursäkt ändå.

Jag och farmin var på banken häromdagen. Nu har jag beställt ett VISA-kort samt fått en dosa till e-legitimation (jag fick en nyckelring också, tjoho!) så nu är det så gott som kört. Från och med nu kan jag handla på internet och betala räkningar. HUR LÄSKIGT?

Okej, klockan är över 07:00 nu (jag tror faktiskt att det börjar ljusna). Jag borde verkligen sova. Fast det känns som att det är för sent att gå och lägga sig nu. Dessutom är jag fortfarande inte trött. Jag har en del som kretsar i huvudet just nu. Jag ska inte blotta mina känslor alltför mycket, det blir inte bra, men jag kan väl avslöja tillräckligt genom att säga att jag är smått (okej, jävligt) förvirrad. Ibland blir livet inte som man tänkt sig, om ni förstår.

Jag har i alla fall en massa småprojekt att ta itu med. Jag har suttit och scrapbookat i mååånga timmar det senaste. Jag gör "försättsblad" till varje ämne i mitt 10-ämnesblock. Jag är faktiskt klar med alla, bara det att jag saknar dubbelhäftande tejp samt stämplar att göra bokstäver med, och det måste införskaffas snarast. Tragiskt nog så har Nordby stängt imorgon (varförjustimorgon.nu?) så jag kan inte slutföra det hela förrän på söndag (och jag vill ha en morgonrock). Jag måste kontakta CSN och Försäkringskassan, kolla Italienresa och en massa mer. Jag ska skriva en lista. (Och när jag kommer tillbaka till Mjölby ska jag få fotografera de nya ridskolehästarna, till hemsidan. Jag är jättespänd, vill träffa de nya hästarna med en gång.)

Sist men inte minst vill jag ägna en tanke åt min vackra katt Majsan som varit borta i kylan i flera dagar. Jag hoppas innerligt att hon kommer tillbaka snarast. Annars dör jag nog. På riktigt. Kom hem.

Någon gång i mellandagarna var vi på Nordby och jag råkade införskaffa följande:



Ett par stövlar från Skopunkten.


Assassins Creed (ja, ettan) till PC, för den var på rea och jag tänkte att jag kanske inte kommer kunna låna Abbes exemplar för resten av mitt liv, så det kändes lika bra att köpa det själv.


Lite kläder från Gina Tricot. Allting för halva priset, så jag sparade en femhundring kan man säga.


Sist men absolut inte minst - en bandtröja. Jag har inte köpt sådana på år och dar, och jag tänkte att det kanske kunde vara kul att ha en, haha. Så jag satsade på Lamb of God, helt enkelt.

Den absolut bästa presenten jag fick detta året, var ett nytt objektiv! Äntligen har jag ett teleobjektiv så jag kan komma ännu närmare när jag ska fota fåglar. Jag har inte hunnit prova det så jättemycket, men det jag väl fått fram är hur bra som helst.


Tack återigen, farmin och Angelika!

Jag fyllde år på en söndag. Den söndagen åkte jag och Manfred till stallet på avslutningsfest. Så fort jag kom innanför dörren när vi kom hem, så märkte jag att ingen verkade vara hemma (fast TV:n stod på). Jag letade lite snabbt efter någon, men ingen verkade vara inne. Jag misstänkte att Abbe och Ludvig kanske var i vårt rum och spelade eller något, så jag öppnade dörren till rummet. Döm om min förvåning (och lycka) när min familj stod där inne! Där stod alltså familjen Hanberg/Karlsson och familjen Hansson, fullt uppklädda och med kameror i handen. Jag blev helt utom mig av lycka, tro mig. Så min födelsedag spenderades tillsammans med hela gänget, och det var en riktigt lyckad tillställning med kycklingfajitas, budapestlängd, hemmagjord tårta och fina presenter.

Julafton däremot spenderades hemma på Söle, med min familj, farmor och Manfred.

Det var en snabb summering, här kommer bilder på vad jag fått i både födelsedagspresent och julklapp (däremot så kommer en del 2 där jag visar de presenter som ligger kvar i Mjölby för tillfället).

---

Tack bästaste farmin och Angelika för den välbehövliga plattången! (Och tack bästaste Nathalie för lånet av din fram tills jullovet!)



När Anders frågade vad jag ville ha i julklapp så svarade jag att jag ville ha en häst. Så det fick jag, haha! Lekaco heter han.



Av Manfred, Kamelots nyaste album.



"Till din egna lya, en liten oumbärlig sak...
Men extra vacker är denna för din bak..."

Mönstrat toapapper med grym dikt, från Sofie!



En hel drös med listor, att fylla i själv (det är jätteroligt, kan verkligen rekommendera den), från Sofie!


Två söta trosor, också från Sofie!


Ett (välbehövligt) nagelvårdset från Mika!



Nytt filter till kameran från päronen!


Ett par fina örhängen från Siv-Britt (min plastmormor, so to speak).


Ett par jättesöta strumpor från farmor! Mina enda par som inte är steps, för övrigt.


Filmen Inception (kärlek) från Manfred!



En fjärrutlösare till kameran, från två päron!


Vi hästskötare på ridskolan fick varsin ryktborste som syns ovan. Den är gjord av trä och hästhår.


Tre filmer till min filmsamling, av Abbe och Ludde!


Av Nathalie fick jag supersöta rosetter i olika former!


Av Rebecka fick jag ett SUPERDUPERSKITFINT armband med fåglar på, direktimporterat från Frankrike! (Det är så fint!)


Av Manfred blev jag utbjuden. Någon dag framöver ska vi åka in till Linköping, där han ska bjuda på bio och sedan middag på Gula Huset efteråt. Det ser jag mycket fram emot!

Någon gång år 2008 (inte 2009, som jag trodde innan) snubblade jag över en film vid namn Earthlings. Den skildrar hur vi människor använder oss av djur för att tillfredsställa våra olika behov. Filmen är helt grym och direkt när jag sett den tappade jag aptiten för kött och bestämde mig för att sluta äta det (ja, jag äter fisk och kyckling, men jag försöker skära ner successivt). Filmen är för övrigt grunden till mitt projektarbete.

Jag beställde hem den ifrån USA för några veckor sedan och nu har jag fått den. Jag åt kött idag, och som kompensation för det tänker jag titta på den här filmen tusen gånger om, för att bli ännu mer äcklad av köttindustrin och förhoppningsvis ta ytterliggare ett steg i (för mig) rätt riktning.

Vill ni se filmen, så finns den att titta på här!

Klockan är över fem på morgonen. Men jag kan inte sova. Sömnlöshet FTW.


Förrätt, mycket mumsig.



Ryggbiff med pommes frites och bearnaise. Ingen helt otrolig smaksensation som gav mig mersmak för rött kött, men visst var det ljuvligt gott! Nu återstår att se hur ont jag kommer ha i magen imorgon.


Min kära fader! (Hoppas det är okej att jag lägger upp bilden, tar bort den annars.)


Vid tolvslaget firade vi med italiensk lyxglass!


Tack fina familjen för en fin nyårsafton à la Söle!