laser speed force



Ja. Det var en vecka sedan jag skrev nu. Det har varit en väldigt intensiv period faktiskt. Jag har känt behovet av att skriva flera gånger men så har det inte givits möjlighet och så har praktiskt taget allt runnit ur minnet. Fü.

Det är i alla fall december och det gör mig glad (även om jag tycker att tiden går åt skogen för fort). Varje dag öppnar jag min chokladkalender (jag erkänner, jag har två) och njuter av snön och funderar på julklappar och myser bredvid adventsljusstaken. Det här är verkligen min tid på året! När det är -16 grader ute kan jag ändå njuta av den bitande kylan. Fejnt.

Hela veckan har jag och Martin tränat. Jag har fortfarande träningsvärk i magen sedan i måndags och på tisdagen var det första gången jag körde ett benpass med honom. Herre min skapare så jobbigt det var! Knäböj med mer än min egen kroppsvikt på axlarna gjorde mig inte bara lite nervös. Men det tog bra. På onsdagen varnade han mig för ett jobbigt pass men jag trotsade honom och var ändå med på en timmes kettlebells innan, så min tid på gymmet den kvällen landade på inte mindre än fyra timmar. På torsdagen var vi med på X-fit och körde några få benövningar efteråt. Och igår körde vi rygg, axlar och mage. Jag var väldigt trött kan jag säga. När jag efter flera timmar körde sista repetitionen på bänkpress bara brast det och jag började gråta. Jag vet inte riktigt varför, men det har hänt två gånger förr. Att jag tränat mig till tårar, alltså.

Jag har jobbat en del också. Det har varit bra dagar. Det blir roligare och roligare att stå i kassan och det känns skönt även om jag misstänker att känslan inte blir särskilt långvarig. Jag blir alltid så glad när jag träffar glada och trevliga människor och då flyter det på.

Har även - äntligen - lyckats få in lite Guild Wars 2 i min tillvaro. Det var roligt, men så himla kass jag blivit! Inte för att jag var särskilt bra innan men jisses.. det tål att övas på.

Nåväl. Idag jobbade jag öppning och det var awesome. Öppnade med de bästa av assistenter och dagen gick fort. Inatt ska jag jobba på Laholmen och det känns inte alls. Det blir säkert bra. Imorgon ska jag vara på Max igen klockan åtta och jag ber till gudarna att jag kommer lyckas vakna av väckarklockan! 3 timmars sömn känns inte.. asoptimalt. Hade tänkt sova nu mellan jobben men det blev inte riktigt så. Sover nog en stund innan jag åker dock, nu ska jag bara städa upp lite här. Och lyssna på julmusik.

Rent generellt känner jag mig lite smått, smått, smått vilsen. Lite ostabil. Glad men fundersam. Ni fattar. Det känns som att jag inte.. gör någonting. Men tid är inget man har, det är något man tar sig, eller hur? Jag känner mig lite småsugen på att gå på World of Shape-dieten igen, faktiskt. Såg bilder från slutet av oktober och känner att jag verkligen har förlorat lite av den formen jag hade då, vilket är synd. Dags att skärpa till sig och hitta kämparglöden tror jag! Detär verkligen guld värt att träna med Martin, och det är så utomordentligt jäkla roligt. Men så ska man ju vila och äta ordentligt också, det är ett tråkigare kapitel. Framför allt svårt när man jobbar mycket. Och inte har några pengar.

Det slog mig häromdagen, att vanliga människor längtar till fredag och tycker att det ska bli så skönt med helg och så vidare. Jag är helt tvärtom. När jag vaknade upp igår tänkte jag "Helvete, det är fredag". Helg innebär jobb dygnet runt. Känns omvänt att tänka så, längta till måndag liksom.

Nä, nu ska jag se till att få saker gjort. Och skriva oftare. Jag måste verkligen göra det. Adieu!
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.


Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
Trackback