Change of Seasons

Min egna långhelg är nu officiellt över och det har varit så obeskrivligt jäkla välbehövligt så ni anar inte. Jag insåg det inte förrän nu, hur mycket jag skulle uppskatta den här ledigheten. Jag har en motstridig känsla i kroppen, den som man har en sista dag på semestern typ. Den där "åh-nej-jag-vill-inte-tillbaka-till-vardagen-känslan". Men när jag tänker efter så kommer ju ingen större förändring att ske, nu kommer jag ju jobba igen vilket jag tycker är roligt (även om man blir väldigt bekväm av att vara ledig en längre period) och tiden som är mellan jobben kommer ju se ut som den gjort de senaste dagarna. Göra roliga, avslappnande saker.

Frihet. Det är fint. Och att ändå ha en ryggrad i planeringen, dvs. ett jobb där man måste vara produktiv och göra rätt för sig. Men mellan de gångerna får man göra precis vad man vill. Det är en sjukt tilltalande tanke. Får mig att känna mig väldigt nöjd med livet.

Funderar på att slänga min milslånga lista på saker att göra. Den ger mig ingen ro, det finns inte en chans att jag kan slutföra den någonsin, med tanke på att den fylls på hela tiden. Vad kan hända? Allt viktigt lär jag ju komma ihåg i alla fall. Ska faktiskt fundera på det, är det något som gnager mig dagligen så är det den där listan. Måste bara komma underfund med varför jag kastar den, om det är för att jag ger efter för min lathet eller i trots mot mina tvångstankar.

Fyra dagar hos min fantastiska pojkvän. Iförd myskläder har jag endast städat lite, sett på serier och främst spelat sjukt mycket GW2. Ungefär sju-åtta timmar om dagen. Gått upp 12:00 varje dag. Ibland får man göra så. Har känt mig så himla vuxen och mogen, ironiskt nog med tanke på det huvudsakliga tidsfördrivet. Ikväll städade jag, tog en dusch och tände lite ljus. Sedan kom Martin hem och vi åt mat framför Lie to Me. Det känns mer och mer som att jag flyttar in och jag mer eller mindre väntar på bakslaget, saker och ting går alltför bra nu. Fram tills dess tänker jag bara njuta av det och hoppas att alla parter är nöjda.

Nä, om 4 timmar ringer väckarklockan. Dags att sova så jag orkar kötta på Max imorgon. Martin sitter och spelar och på min begäran ska jag somna till det ljudet. Det är mysigt.

Livet är bra. Jävligt bra.