burning low

Blogg.se's nya uppdatering av mobilappen är en katastrof för dator-vyn. Har du möjlighet så besök bloggen på mobilen istället! ♥

Jag har lärt mig något nytt om mig själv och det är att jag aldrig skulle kunna gå hemma och vara sjukskriven på heltid. Det måste vara en så otroligt utmanade mental del i att gå hemma utan att deppa ihop fullständigt. Inte gå i annat än mjukiskläder, inte träffa folk, ha en svajande dygnsrytm och typ.. äta kladdkaka till middag. När jag tog ut semester i söndags tänkte jag att det skulle bli lite skönt att gå hemma och greja, typ röja lite i huset och sälja grejer på Tradera och sånt. I och med att jag varit hemma av en anledning, för att medicinera och vårda dygnet runt, så kändes det också viktigt att inte ställa skyhöga krav på mig själv. Visst att jag haft semester, men jag har inte tränat alls mer än de två pass jag höll i onsdags. Vilket jag i vanliga fall skulle fått ångest för men nu är det okej, för jag har inte heller sovit ordentligt på en vecka. Jag är glad att jag kan tänka så, det hade jag inte kunnat för ett år sedan. 

Les Mills Superstar hänger över mig som ett åskmoln just nu. Jag känner att jag inte vill. Och så sa Martin att TÄNK så glad du blev när du fick veta att du var antagen! Ja, det blev jag ju. Och jag vill fortsätta vara glad över det men just nu känns det som det ramlat ner på prioriteringslistan. Men fan för den som ger sig, ni vet.

Så jag sitter i köket med dator och lunchlåda, yogamusik, ett doftljus och hör regnet utanför. Det tycker jag om. Planerar lite och studerar combat.

Vill också inflika att vår allas favorit-Jonnyboy faktiskt fyller ett år idag! Tänk att det redan gått ett år sedan dessa kom till världen.



Ska försöka åka in till Nordby strax och köpa lite födelsedagsmat till honom. Kanske lite leverpastej, skinka eller räkor. 



Så här såg han ut häromdagen när han börjat få infektionen av Artemis. Usch det gjorde så ont i hjärtat att se, men nu medicineras hela gänget så ögat är återställt.

Har gjort ett schema för medicinen som ser ut så här. Det kommer bli lite halvsvårt att få till sedan när jag börjar jobba men det var en lättnad att det inte var varannan timme nu. Dessutom är det mest frekventa bara en tvåveckors-period så.. I got this.



Igår spelade vi Until Dawn i fyra timmar. Det är grymt alltså. Men ganska kort för vi är snart klara. Tanken är väl att man ska spela om det och välja att agera annorlunda för en annan storyline.





Ni får kalla mig galen.. Men katterna är ju faktiskt det enda sällskapet jag haft i veckan när Martin jobbat, haha.





Jag har försökt ta itu med lite planering och fixat och donat men det är inte alltid så lätt.



I väntan på mat.



Köpte ju en katttigloo för ett tag sedan, kul att se att den faktiskt används även om den var tänkt till Artemis som älskade sin igloo i jourhemmet.





Tjejen.




Jag märker verkligen att jag inte riktigt är där jag vill vara just nu. Det ska bli skönt att komma tillbaks till jobb och rutiner även om det kommer bli lite utav ett stressmoment att få vårda katterna fyra gånger om dagen samtidigt. Som tur är har jag Martin som hjälper till när det behövs. Jag har verkligen försökt hålla honom utanför detta så mycket som möjligt så jag kan be om hjälp när det krisar sig istället. Men jag behöver verkligen tagga till lite alltså.
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.


Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
Trackback