nothing from me

Sagt och gjort blev det en tur till gymmet igår. Åkte först till Konsum för att hämta ut ett linne jag köpt på Reebok, min minsta beställning någonsin. Åkte sedan till gymmet, träffade Martin och Martin snabbt och försvann sedan in i min egna värld.. Körde ett bröstpass, kunde ha kört mer men ville prioritera lite combat och öva inför Superstar. Sagt och gjort så tekniktränade jag låten några gånger och körde även andra låtar för att känna på dem. Vi måste nämligen välja en låt att presentera ifall man går vidare till final. Det känns så konstigt. Man vågar ju inte lägga fokus på den, känns lite snobbigt att nöta sin finallåt. Som om man tror att man kommer gå till final. Mitt självförtroende kastas verkligen upp och ner längs vägen och ju närmare vi kommer desto mindre vågar jag tro på mig själv. Jag gillar verkligen inte att tävla. Men det är ett steg utanför komfortzonen vilket alltid är så där äckligt magiskt och är verkligen där bara för att ha kul OCH bli sedd av Les Mills. Min dröm att bli tränare åt dem står inte och faller på hur det går för mig. Det finns de som är tränare utan att ha vunnit och de som vunnit som inte är tränare. Så jag måste försöka släppa på pressen och bara gå in i mitt zen-mode som bara bodycombat och inget annat kan försätta mig i. Ha så jävla roligt. Och instruera en så stor grupp combat första gången någonsin! Har väl aldrig haft mer än 14 pers på mitt combatpass.. Pump och GRIT har jag ändå instruerat i Göteborg med fullproppade salar men aldrig combat. Det blir nog en alldeles särskild känsla..

Jag känner mig mycket tryggare i tekniken nu än för några månader sedan, jag hoppas att jag inte behöver fokusera på den så mycket. Manuset och coachingen ska sitta i benmärgen och jag hoppas jag inte ska behöva tänka på den heller, utan bara förlora mig själv i all eufori som jag garanterat kommer uppleva. Så sjukt. Två veckor kvar!

Det var skitsvårt att välja låt att presentera. Jag velade jättelänge och tog tillslut en låt som utmanar mig ganska mycket men själva låten gör mig svinpeppad. Den är tekniskt klurig och jag HATAR backkicks eftersom jag aldrig får något bra flow i dem. Men jag tror mest på att musikens inverkan på mig i slutänden är det som kan ge det där lilla extra. Så nu när man ska välja finallåt står jag inför samma dilemma igen. Men jag är 90% säker på att jag bestämt mig för låt nummer sju i nuvarande release. Den tror jag verkligen kan ge gåshud och energi. Nackdelen är att jag får inte visa så mycket slag utan mest kickar vilket egentligen är enklare men när allt kommer omkring är det sparklåtarna jag tycker är bäst. Låt nummer sju är ju lite överkropp också men främst ben och hög puls i fokus. Åh jag är så rädd. Och taggad. Men mest rädd. Jag ska inte vara bäst men jag ska vara mitt bästa, det är mitt mål.





Men inte en enda gång har jag tvivlat på mitt val av koncept. En kort, kort stund övervägde jag att ta bodypump istället eftersom jag känner mig myyycket tryggare i det, jag tänker nästan inte när jag instruerar. Men jag insåg snabbt att jag inte ska vara med för att stå med en fot i komfortzonen. Bodycombat är det jag älskar att köra och då ska det bli det också. Inget gör mig så glad som ett ösigt pass combat med massa energi! Om bodycombat var en person skulle jag gifta mig med den.



Från det ena till det andra följer jag en tjej som heter Michelle som precis som jag har varit på semester i Grekland och hittat en ensam kattunge som hon har för avsikt att ta med sig hem till Sverige. Hon har startat en sida så man kan följa deras resa och precis som jag upplevde så fick hon inte bara positiv respons. Några menar att man ska ta hand om de hemlösa vi har här i Sverige först.

När jag bemötte dessa människor kände jag rent spontant att för det första behöver du inte predika för mig om vår situation med hemlösa katter i Sverige. Det är ett av landets största djurskyddsproblem och jag är smärtsamt medveten om vad det innebär. Jag skulle aldrig under några som helst omständigheter släppa ut en okastrerad katt. Tre av mina fyra katter är innekatter men alla fyra är kastrerade ändå. Jag håller med om att vi behöver inga fler katter i landet, för vi har redan hundratusentals mer än det finns plats åt.

Men i mina ögon är det hemlös som hemlös. Om jag väljer att ta in en hemlös katt gör jag skillnad för den individen och populationen den befinner sig i. Hade vi inte tagit in Artemis hade hon nog varit dräktig nu och snart hade det funnits ännu mer katter på Santorini. Och om något år ÄNNU fler. Oavsett om jag gör det i Sverige eller Grekland så gör det skillnad. Artemis blir antagligen vår fjärde katt och visst innebär det att en hemlös från Sverige inte får plats i mitt hem, men hur ska man kunna avgöra vem som är mest värd den platsen när de båda lever på samma premisser? Hade jag kunnat hade jag tagit in varenda katt i världen. Tro mig. Men om jag tar in en ska ingen ifrågasätta varför just den eller varför inte en till. Då kan man moralpredika inför folk som buskavlar på sina huskatter istället och sätter fler liv till världen på en redan superövermättad marknad. Kan vi ge en individ en chans till ett värdigt liv spelar det ingen roll var den kommer ifrån, för hon kommer visserligen öka antalet katter i Sverige med en, ja. Men skillnaden är obefintlig när hon kommer spendera sitt liv innanför våra fyra väggar och inte sätta ungar till världen. På bara ett år har jag, som privatperson, räddat Lana från avlivning med tolv timmars marginal, plus hennes tre ungar indirekt, givit Sterling ett hem och tagit med mig Artemis från Grekland. Utöver detta skänker jag pengar till andra föreningar, förra året bilade jag från Göteborg till Torsby för att transportera en avlivningshotad katt till sitt nya hem och enda chans att få leva. 80 mil. Utan en krona i bensinpengar. Så.. Tyst.

Visst att vi alla tycker olika men jag förstår inte hur man kan med att kritisera någon som ägnar så stor del av sin tid åt att hjälpa och ge allt. Det tar tid, pengar och framför allt en stor känsomässig smäll. Det är ett stressigt och sorgligt arbete utan mål i sikte och med människor som motarbetar genom att avla på sina katter och mena att det angår ingen annan.

Såg dock den här kommentaren som svar och blev alldeles varm i hjärtat. För första gången kände jag stolthet över vad jag gjort. Modet och drivkraften. Det lät häftigt.




På tal om Artemis är hon helt wild and crazy. Verkligen skillnad. När jag såg henne på gatan i Santorini var hon tunn och ynklig, jamade högt i hopp om mat.. Såg väldigt rädd ut.

Idag har hon fått en liten kulmage. Hon springer runt och jagar leksaker, de andra katterna, mattorna, allt. Hon är så full av energi och ska "slåss" hela tiden. Men när det blir natt så kommer hon och lägger sig hos mig och sover där tills morgonen. Hennes ögon är fortfarande inte bra och jag ringde veterinären igår som efter en stunds prat skrev ut mer smärtstillande och en ögonsalva. Som visade sig vara slut på alla aoptek i Strömstad. Så jag ger henne lite smärtstillande som jag hade kvar hemma från hennes senaste veterinärbesök och ger henne ögondroppar av koksaltlösning. Vi kämpar på med hennes snuva.



Har förresten glömt visa er mitt senaste inköp på Rituals! Funderar på att börja en ny kategori där jag rekommenderar produkter, allt mellan himmel och jord.. för en av dessa skulle jag verkligen vilja lyfta fram! Det är spraydeo, doftstickor av två slag (fick dem som gåva, inte mig emot eftersom jag ÄLSKAR när det doftar gott hemma), våtservetter att ta bort smink med, solskydd och handkräm som man fick på köpet, en liten ask med tre olika sorters parfymer och sist men INTE minst en brun-utan-sol! Den är fantastiskt bra alltså. Jag började promota den men ska nog göra ett eget inlägg i en ny kategori om den snarast.



Igår lagade grabbarna mat efter gymmet och det blev väldigt rökigt inne (vi måste ha en ny spisfläkt..) så vi var tvungna att vädra lite. Blev så full i skratt när jag såg att katterna var där på 0,1 sekunder och att Sterling står och blänger väldigt misstänksamt på en helt oskyldig Artemis..



Jag skippade brödet och åt fyra burgare med bara grönsaker och en skvätt ketchup och senap i ett salladsblad. Sååå gott! Perfekt post-workout!



Vi kollade på Anders & Måns och jag städade hela köket och diskade allt eftersom de lagat maten. Tog en dusch och gick och la mig. Hittade denna. Tycker den var ganska bra, förutom det där om att stå i köket.. Hähä.



Hade tänkt gå upp tidigt och åka till gymmet eftersom vi skulle ätit middag på Park efter jobbet och jag inte skulle kunna träna då.. Men de hade planerat att gå på bio som dessvärre krockade med den påtänkta middagen men jag tänkte jag skulle försöka gå upp tidigt ändå. För det första hade jag klämt två Celsius ganska tätt inpå varandra strax efter åtta på kvällen så jag var inte så trött.. Det påminde mig om varför det var så bökigt att träna så sent. Man hinner inte landa riktigt, särskilt inte om jag druckit den obligatoriska Celsiusen innan träningen. Så det tog en stund att somna. Jag drömde mardrömmar om spindlar och vaknade först vid tre på natten och behövde kissa. Var alldeles sömndrucken och väldigt varm så jagh låg och nojade över att jag höll på att bli magsjuk och hur jag skulle lösa det på jobbet i så fall.. Tog en stund att somna om. Vaknade igen kvart över sex. En timme innan väcklarklockan skulle ringa. Helt klarvaken. Tänkte att det inte var någon idé att gå upp riktigt än för jag skulle antagligen hinna bli trött igen när det var dags att åka. Men inte kunde jag somna om. Men å andra sidan såg jag ingen mening med att åka till gymmet när jag inte sovit ordentligt. Ett riktigt moment 22. Lyckades somna om en kvart innan jag skulle upp och tänkte när väcklarklockan ringde att jag likagärna kunde ta några timmars sömn till och träna efter jobbet eftersom vi ändå inte skulle äta på Park trots allt.

Jag har insett att jag har som svårast att vakna och gå upp tidigt om jag sovit åtta timmar oavbrutet och stört. Har jag däremot haft en kortare nattssömn och kanske sovit sämre eller till och med vaknat en eller flera gånger så är jag så mycket piggare sedan. Hur konstigt?
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.


Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
Trackback