Change of Seasons

Kan dock inte påstå att jag blev så himla mycket klokare. Men ambitionen fanns ju där i alla fall. Tänker att det säkert klarnar lite efter vårt första möte.

Så här hittade jag turturduvorna Wyoming och Jonny på den berömda Stolen™️. 

Det blev tisdag och jag gick upp före kristus för att hämta och köra en jourhemskatt till veterinären. Jag får ta på mig en stor del av fadäsen som utspelade sig eftersom jag informerade jourhemmet i sista sekund kvällen innan, att hon skulle vara redo för att han skulle åka. Men när jag stod där (nästan 20 minuter försenad dessutom) och knackade på dörren så öppnade ingen, och mobilen verkade avstängd. Det tog en liten stund men efter väldans massa knackande så kom jourhemsmatte ut och mötte mig, stackarn var helt nyvaken för hennes mobil hade dött under natten. Så vi fick in katten Potatis i bur och jag fick lämnat in honom hos veterinären om än 30 minuter för sent. Slutet gott, allting gott!

Jag ringde min goda vän Amändiz på vägen hem för jag var vansinnigt sällskapssjuk. Vi hade lite gött mingel samtidigt som jag fick feeling och röjde ur garaget! Det behövs fortfarande sorteras och slängas mer grejer, men jag fick i alla fall slängt ut eller ställt undan det som stod i mitten och blockerade så man inte kunde komma in. Jag är ju så hemskt rädd för spindlarna i garaget, så jag vågar knappt ta i grejerna utan väntar med sådana projekt till vinterhalvåret. I vanlig ordning glömde jag så klart ta en före-bild men föreställ er att det var en soptipp som täckte hela golvet, så har ni bilden liksom. 

En del av det jag slängde ut. Nu ska ju detta inte ligga här så klart, utan måste köras till återvinningen. Vem ska ta ansvar för det, undrar jag i mitt stilla sinne.

Min klocka berömde mig för att jag för en gångs skull rört lite på mig. Det poppade upp en notifikation på min mobil häromdagen där det stod "du har haft lägre kaloriförbrukning än vanligt de senaste 4 veckorna". Ursäkta mig men vad är det för jävla pissattityd. Jag skaffade INTE mobil för att bli kritiserad det kan jag meddela. 

Som ni kan se var jag VÄLDIGT sällskapssjuk då minglet varade i över 4 timmar.

 

Under min rensning i garaget hittade jag en påse mynt. Ingen aning om vems den är eller var den kommer ifrån. Jag hällde ut den tillsammans med en påse pengar vi hittade hemma under vår megarensning i somras. Det är några sedlar som inte syns i bild men sammanlagt var det 1234 spänn i norska och svenska, resten räknade jag inte. 

Lite av pengarna var andra valutor än norska och svenska. Jag samlade ihop alla euro i en påse och tänkte skicka med Bowies som fickpengar när han ska till Spanien. Tänkte han kunde köpa nåt fint till mig. Kanske. 

Ja tänk så produktiv man kan vara för att slippa plugga. Vi blev tilldelade en inlämningsuppgift på måndagen som vi har en vecka på oss att göra. Låååångt kvar ju, om det är tisdag. 

Gött kvällshäng. ❤️

Det blev onsdag och jag var inte i så bra form, av någon anledning. Jag är så himla illamående ofta nuförtiden. Jag skulle egentligen åkt till veterinären med Wyoming men jag avbokade det och tog sovmorgon. 

Det var helt magiskt väder ute så jag klippte gräsmattan tills det tog slut på kräm i batteriet och satte mig sedan ute med datorn för att skriva på inlämningsuppgiften. Vet inte om jag berättat om den men man fick välja ett av typ 6 områden, jag valde ekobrott. Sedan skulle man svara på några frågor om detta område, typ vem är problemet, vad är problemet, hur ska man lösa det - enligt nuvarande regering. 

Jag hade skjutit upp det i några dagar efter att inte ha hittat någon vettig info alls, det är ju regeringen som ska vara källa och inte typ Ekobrottsmyndigheten, vilket gör det hela mycket mer begränsat. Men efter en himlans massa grävande hittade jag en pressträff med finans- och justitieministern från 29 augusti i år, där de pratar exakt om de frågor vi skulle svara på. Det kändes som att gräva efter guld och hitta en hel jäkla skattkista. 

Men eftersom jag egentligen inte gillar direkt exponering i solen så gick jag snart in igen, men med gott samvete av att ha tagit närvarolappen utomhus. 

Sterling hittade en hamster. 

Ja juste! Farmin var ju här i tisdags också och satte upp dörren till hallen! När snickaren var här förra sommaren bad jag honom bygga en dörr av spillvirket. Vi använder hallen som en sluss sedan Sterling rymde för typ 7 år sedan, och har haft en dörr gjord av kompostgaller som suttit ihop med buntband. Den satt fast i dörrkarmen med kabelklammer. Riktigt smart ändå måste jag säga, jag kan tyvärr inte ta cred för det då det var Gunilla som byggde och monterade den för 7 år sedan. Tack Gunilla, den har tjänat oss väl! 

Nu när den sitter uppe kunde jag äntligen skriva till snickaren och fråga om han har tid att komma hit och tilläggsisolera huset. Varför kunde jag inte göra det innan, tänker ni? Jo för det senaste han skrev till mig i sms var "fick ni upp dörren?" och jag ville inte svara nej lol. Så tänkte att jag kan bara skriva till honom när jag kan inleda med att svara ja på frågan utan att ljuga. 

Det blev i alla fall sååå himla bra med dörren och snickaren sa att han skulle kunna hjälpa oss med tilläggsisoleringen så småningom.  

Johanna och Herman kom hit på kvällen och vi gick en promenad på 7 kilometer. Det var väldigt, väldigt trevligt. Vi ses inte jätteofta numera, så jag uppskattar våra stunder lite extra mycket nu. 

Det syns ju verkligen inte alls på bilden men vi såg en hjort. 

På kvällen sen såg jag att lilla mister Pedro Pspspscal tagit sig friheten att fucking tugga på vår nya dörr. 

Sen då blev det torsdag och ännu en gång gick jag upp i ottan (tro inte på mina lögner, det var typ runt 08.00) för att Jonny skulle till Fredrikstad Dyrehospital för att utredas för astma. 

Han skulle vara där i 4 timmar cirka, så jag tog mitt pick och pack och drog till Østfoldhallen för att äta frulle och skriva på min inlämningsuppgift. 

Det blev salamimackor med juice och faktiskt ingen sötsak. Annars brukar det vara tvärtom, men tro det eller ej så har jag inte ätit varken godis eller skräpmat på fyra dagar. DET kära vänner, var längesedan. Jag har levt på sånt de senaste åren att jag tror att mina dopaminreceptorer liksom blivit helt avtrubbade, det är inte alls gott längre. Så det har varit väldigt enkelt att låta bli. Det kan jag rekommendera som bantningsmetod, ät skit till frukost, lunch och middag i 4 år så tröttnar du tillslut! Följ mig för mer fitness-tips. 

Martin alltså. Han förgyller min vardag så himla mycket med sina finurligheter. 

Efter knappt två timmars skrivande var uppgiften officiellt färdig och inlämnad!!!! Fyra (4) dagar innan deadline!!!

Det var då en timme kvar tills Jonny skulle hämtas så jag tog en promenad till en stor second handbutik som låg i närheten.

Jag såg en svamp. 

Jag hittade en sketastor slev.

Jag hittade även en jättefin tekopp med en fågel på samt två ramar. Som jag köpte. Jag köpte inte sleven alltså. 

På parkeringen sen ringde Helena i halvt panik och frågade om jag kunde komma och avlösa henne i butiken då hennes son blivit väldigt dålig. Självklart kunde jag det, så jag fick skynda mig att hämta Jonnyboi.

Han var så glad att se mig och kunde inte sluta åma sig där i buren. Som om all dödsångest han haft släppt. Naturligtvis var diagnosen mest troligt astma, men veterinären ville undersöka varför det var bakterier i lungorna också. Han trodde det var en kontamination från undersökningen men ville dubbelkolla. Jag vet inte vad det heter men det är en viss partikel i lungan som ska vara max 5% men Jonny hade 48% sååååå… han lär högst troligt behöva medicineras för astma. 

Jag frågade veterinären om det är något fel på luftkvaliteten hemma hos mig eller om jag bara har en jävla otur som nu har TRE katter hemma med astma. Han sa att det ska krävas en anmärkningsvärt, extremt dålig luft för att det ska påverka, och att jag mest troligt inte har det. Men han poängterade två saker och det ena är, vilka typer av katter är det som hamnar hos mig? Det är ju de som kanske levt ett hårt liv och varit utsatta. Och nummer två, som jag ändå tog lite stolthet i att han sa, är att de allra flesta katter med dessa sjukdomar går under radarn. Sjukdomar hos katt, bland annat astma, är mycket vanligare än man tror. Ägarna antingen märker inte av symptomen eller så skiter de i det. Så han tyckte jag inte skulle ta hårt på detta, snarare tvärtom. Det gjorde mig glad, mitt i allt elände.

Jag körde hem mr Jobbyboi snabbt och roffade åt mig en matlåda och en fanta Lemon och drog till Hälle. Helena hade satt denna lappen på dörren, så himla charmigt tyckte jag. 

Och där inne väntade söta Herman!!! Vilket välkomnande! 

Jag satt på övervåningen och åt lunch i godan ro (TACK förflutna-jag som lagade mat dagen innan så det fanns resurser för ändamålet) och betalade massa fakturor för Katthjälpen och uppdaterade vår hemsida lite. Jag fick massa gjort så det var en win-win för mig och Helena. 

Helena kom tillbaka till butiken efter några timmar och jag fick äntligen träffa henne och prata lite, det har jag inte gjort sedan Queeny åkte. Det känns verkligen som jag bara flyttade hästen och sen försvann helt, som om jag inte ville ha med henne att göra mer, men så är det ju verkligen inte. Jag har mest befunnit mig i plugg-bubblan och varit hemma, inte haft samma anledning att höra av mig sedan innan och så. Det bara blev så. Så det var jättekul att få prata, skratta och kramas för första gången på några veckor.

Efter vi stängt butiken på Hälle tog jag mig en tur till Nordby för att avverka en himla massa ärenden. Jag skulle lämna de tidigare nämnda mynten till en butik som behövde växel, köpa en tröja på Hööks, hämta och betala kattsand på XL Zoo, lämna tillbaka lite överflödiga arbetskläder till Bodypower samt en väska jag skulle returnera, köpa mat och hämta några knivblad som tydligen min granne köpt av pappa på Jula men som råkat ramla ut i hennes korg efter hon betalat. Jag gick in på Jula för att hämta dem så jag kunde lämna i hennes brevlåda på vägen hem, och givetvis blev det mingel med far.

Det var en lång dag igår med andra ord, då jag var hemifrån i över 12 timmar. Men jag var så nöjd ändå, eftersom inlämningsuppgiften var klar.

Idag vaknade jag pepp som satan, för det släpptes nytt avsnitt av Love is Blind! Det blev morgonunderhållningen kan jag meddela, trots att denna säsongen varit askass. Ni som sett den förstår vad jag menar. Ska bli kul att se the reunion dock, det blir nog massa drama. 

Lelle mao var inte lika pepp. 

Kolla så söt han är Pedrolicious.

Efter frukost gick jag en promenad!!! Det näst sjukaste som hänt idag. Lyssnade på P3 dokumentär samt Bring me the Horizons nya singel. Kom till asfaltsvägen där jag mötte Bowies som var på väg hem från jobbet, så åkte med honom hem, och när han skulle åka igen åkte jag med honom tillbaka till vägen där han släppte av mig så jag kunde gå hem igen. Stökigt. Men en halvtimmes promenad blev det i alla fall.

Jag hann hem i lagom tid för att baxa in Wyoming i en bur och åka till veterinären. Det var inget drastiskt idag, de skulle vara hjälpa oss att raka bort lite päls i rumpan på henne så det blir lättare för mig att tvätta. Veterinären tyckte det såg väldigt mycket bättre ut nu än när vi var där sist, så det var ju jättebra. 

Jag pratade även med veterinären om Pedros tänder och hon tyckte verkligen vi skulle boka tid för att undersöka om de kommer behöva opereras ut. Så vi bokade på tisdag.

När jag kom hem hittade jag en av hans hörntänder i hans päls. När jag undersökte andra sidan hade han tappat där också. Så det var ju också jättebra. 

Sedan kan man ju nästan tro att jag ramlat och slagit mig i huvudet, men jag frågade Bowies om han ville gå en sväng. Jag är så stel i ryggen att det liksom gör ont att sitta ner, och promenader hjälper har jag märkt. Först sa han nej, men sen frågade han hur långt jag tänkt gå. "En halvtimme kanske" sa jag då. Sen såg jag att det ösregnade ute. Jag tvekade. Men han kunde tänka sig att gå ändå.

Så vi gick?

7 kilometer?!

I ösregn?!?!

Och det mina vänner, är det sjukaste som hänt idag. 

Det var ändå väldigt mysigt och jag är så glad att han ville gå med mig. När vi kom hem och jag tagit en dusch slogs jag dock av ett så jääävla intensivt illamående, det liksom vätskade i munnen och det kändes som minsta rörelse skulle få mig att kräkas. Jag hade dock ätit SPAGHETTI. LAX. OCH PESTO. till middag och det ville jag inte gärna spy upp alltså, fy fan vad vidrigt. Så jag bara la mig i sängen. Raklång. Blickstilla. Och väntade på att illamåendet skulle gå över. Jag hade gåshud över hela kroppen, skakade men det kändes samtidigt som jag kokade. Tror det kanske var laxen jag åt som var dålig?

Anyway, efter typ två timmar hade det släppt. Tack och jävla lov.

Kan det bero på det fantastiska sällskapet jag hade? Mest troligt. Inte ofta jag får besök av Sophie. 

Och Artemis min lilla höna och trogna vapendragare var så klart med på ett hörn.