Change of Seasons

Återigen är jag ofantligt trött. Igår kväll satt jag med tyskan jättelänge. För länge. Jag pluggade lite på konjunktioner, så för att göra inlärningen roligare gjorde jag ett "Tyska konjunktioner"-memory! Så jag och Manfred satt och spelade i kanske en halvtimme, haha. Alla sätt är bra förutom de dåliga, som man brukar säga.

Idag har jag haft två på varandra följande tyskaprov. Det gick nog helt okej, tror jag. På uppsatsdelen valde jag överskriften Das Tier och egentligen förstod jag inte vad han ville att man skulle skriva om, men jag gjorde min egna tolkning och skrev om Lisa. Jag skrev lite kortfattat om hur jag vi skaffade henne när jag var liten, när vi flyttade och hon stannade kvar och sist så skrev jag om hur farmor flyttade och inte kunde ta Lisa med sig och vi avlivade henne. Hon hade bott i samma lägenhet i ungefär tretton år (det vill säga hela sin livstid) så det vore bara grymt att försöka flytta henne någon annanstans. Det gör så ont, att tänka på att hon kunde ha suttit på trappan på Söle, just nu. Men hon trivdes inte där helt enkelt. Då är det bara grymt att försöka hålla henne kvar, för sin egen skull. Min älskade lilla Lisa, kommer jag någonsin sluta gråta över att du är borta? Hur klyschigt det än låter så kan jag med hela mitt hjärta säga att när hon försvann, försvann en bit av mig själv. Jag vet att det är så. Annars skulle det inte fortsätta göra så här ont efter tre år.

Sentimentalitet. Det är ett fint ord.

Nu ska jag ta mig en springtur, duscha och därefter plugga ännu mer tyska.