Change of Seasons

Jag känner mig gråtfärdig. Det är december. Äntligen!

Jag hade en galet dålig dag igår. Sjukt dålig verkligen. I vanliga fall brukar jag vara svårknäckt när det kommer till i-landsproblem (som det här inlägget, det här är tredje gången gillt som jag skriver om allting, när jag försökt säkerhetskopiera har det mystiskt försvunnit.. Men det ger mig bara en minihjärtattack och sedan kör vi en ny rond liksom) men igår var helt fel dag bara. Det gick inte så bra på jobbet och hela tiden gick jag och såg i alla fall mycket fram emot att få åka till gymmet och träna med min Bowies när jag slutat. Allt gick emot mig och det som tärde mest var att låset på bilen fryser så fort det blir kallt ute. Så att först lirka i tio minuter för att låsa upp för att tjugo minuter senare, utanför gymmet, ägna 25 minuter åt att försöka låsa bilen igen (när jag dessutom redan var försenad) släckte mig glöd duktigt. Väldigt, duktigt. Var så upprörd och tvingades acceptera att det var fel tid för prestation och inlärning så efter uppvärmningen gick jag in i omklädningsrummet och grät halvt hysteriskt. Kastade grejer i väggen (inget hårt, så Westcoast behöver inte oroa sig). Fattar inte vad som hände riktigt, men det är väl priset jag får betala för min annars så bekymmerslösa vardag. Jag menar, när man går runt och är konstant lycklig finns det ju ändå småsaker som gror fast i bakhuvudet och rätt som det är blir det för mycket och då kommer allt ut på samma gång. Jag tänkte i alla fall åka hem (besviken_chey_92, men jag kunde verkligen inte fokusera) men fick inte upp den där bildörren. Så efter tio minuter kastade jag tändaren i marken och deformerade den beyond repair. Fick vänta på Martin tills han var klar, han gjorde ett tappert försök, dock utan resultat, och sedan åkte vi hem i bara en bil. Väl hemma la jag mig på sängen och grät. Började hyperventilera men kunde snart ta mig samman, mer eller mindre. Pratade i telefon med Manfred och skulle sedan sova. Somnade halv fem.

Trots den snåla sömnen och ouppklarade upphov till gårdagens breakdown hade jag en riktigt bra dag på jobbet. Hade jättemånga trevliga gäster, det var ruskigt roligt! Skrattade med arbetskamrater, tiden gick relativt fort och jag hade en bra merförsäljning. Mitt nuvarande rekord är 314 procent på 30 mål. Tänk att det fanns en tid då jag blev skitstolt över 160 procent. Det är kul att utvecklas!

Efter jobbet åkte vi hem och åt baguetter med ost och nåt kött som Martin köpt, som vi värmde i ugnen. Det var gott. Väldigt gott, trots att min matlust tagit en drastisk vändning verkligen. (Jag märkte att mina love handles växt till sig sedan fitnessfighten tog slut, mest för att jag tristessätit samt unnat mig lite för mycket sötsaker, bestämde mig häromdagen för att skärpa till mig och nu sker det automatiskt. Skönt!) I vilket fall så satt vi vid köksbordet och jag skrattade åt Martins små utlägg, tände adventsljusstaken och vi öppnade den första luckan i våra chokladkalendrar! Trots att Martin är självaste Grinchen så är jag fast besluten om att sprida lite julstämning så han fick en kalender av mig. Med Spindelmannen. Haha. Men där satt vi, med kökskranen rinnandes så vattnet inte fryser och ont om värme i huset, men jag kände ändå att nu är det bra igen. Lyckorus. Det är lustigt men det är så jag funkar; låt mig bryta ihop ordentligt, vara nästintill sinnessjuk, så är det bra inom 24 timmar.

Inatt stundade nattpass på Skagerack. Jag kunde ha känt mig mer peppad (jag fick trots allt en ledig fredagskväll igår även om den inte blev som jag tänkt mig. Eller hoppats på. Men man lär så länge man lever, var det sagt) men kvällen visade sig bli helt awesome! Träffade bra människor, och en av de som uppträtt gick förbi och nynnade på de fyra väldigt karaktäristiska tonerna från Shine on You Crazy Diamond av Pink Floyd. Så jag haffade honom! Han var amerikanare och det var så grymt häftigt att prata med honom. Wow. Kände mig cool.

Imorgon stundar ett halvspontant pass på Max och sedan ska jag försöka ta itu med röran i sovrummet, jag har lagt grejer överallt verkligen. Och skriva vill jag göra. Känner mig på det humöret.

Tycker för övrigt att det är så himla givande att ha bloggen. Det är så kul! Man får så bra perspektiv på sitt tankesätt och det påverkar mig mer än vad jag tror. Att skriva, och sedan läsa, om bra saker i vardagen gör att jag tänker mer på det och uppskattar det mer. Sedan rullar det liksom på av sig självt!

Ville mest säga att jag är så glad över att det är december. Min önskelista är officiellt komplett och jag väntar på en stooor beställning julgrejer från Lagerhaus och väntar med ännu mer spänning på snön. Som jag längtat efter vintern alltså.. And now it's on!

Igår när jag var så förkrossad råkade jag ändå snubbla över den här bilden. Den gjorde mig glad. Nu ska jag sova!