Change of Seasons

Haha, de där storslagna planerna kunde jag ju se mig i stjärnorna efter. Hade tänkt att gå upp tidigt för att fixa frukost åt Martin som jobbade öppning, laga lunch, åka och lämna den till honom för att sedan åka och träna och sedan jobba. Yeah. Right. Satte ändå klockan på astidigt, så att jag skulle kunna se till att han inte försov sig vilket han enligt egen utsago högst sannolikt skulle göra. Jag vaknade och lyssnade till hans alarm i en kvart innan jag hörde att han gick upp och fattade beslutet att skippa den där frukosten och inse att han antagligen inte skulle vilja ha ändå, zombie som han är på morgonen. Jag själv hade dessutom en lång dag framför mig och kände mig allt annat än utvilad. Så med gott samvete somnade jag om och vaknade lagom i tid för att ta en dusch och laga lunch; lax stekt i ugn samt stuvad spenat. Åkte iväg för att jobba stängning. Norrmännen tog oss med storm men jävlar vilka duktiga arbetskamrater jag har alltså! Grymma var vi. Krigade i fem timmar innan jag fick äta mat och då kände jag mig helt jäkla slut. Stängningen i sig självt gick helt jäkla awesome (tack Adis och Ahmed!) och halv tio stämplade jag ut. Bästaste någonsin. Jobbade natt på Cod för första gången på evigheter (skitkul att en av gästerna blev förbannad på mig just som en barndomskompis till mig kommer fram, glad i hågen och berättar saker från när jag var liten och åkte kvarteret runt på en röd liten traktor, lulz) och dagen efter var det praktiskt taget samma visa en gång till.

Det blev lite slappt med träningen fredag t.o.m söndag och det planerade jag kompensera upp på måndagen, tillsammans med Martin innan han började jobba. Men det hände något där alltså. Vi körde två övningar och sedan bara tog det stopp. Det kändes inte som att någon av oss var på humör att ha någon träningspartner, faktum är att jag ville inte träna alls. Det smällde i min högra axel i alla set och jag var bara så tje. Jag satte mig på en cykel i 40 minuter istället och han körde sitt så återförenades vi innan det var dags att åka. Jag åkte hem. La mig på soffan och somnade. Sov praktiskt taget resten av kvällen (och var så trött att jag var övertygad om att jag höll på att dö), trots att jag faktiskt gick upp i ett tappert försök att piggna till. Somnade dessutom relativt tidigt inför natten, efter att ha myst med kaffe och en liten bit choklad framför FG med fina killen. Jag var verkligen helt död. Misstänker en förkylning och att jag var slö från dieten. Inga kolhydrater gör dig mosig i huvudet, just sayin'. (Men man ska inte klaga. Särskilt inte om saker som ligger bortom andras kontroll. Det finns två tillfällen där ens klagomål inte uppskattas, det är när man säger att man är trött eller mår dåligt. Jag måste påminna mig själv om det ibland. Så hör ni mig klaga, fråga mig "vad vill du jag ska göra åt det?" så kommer jag själv inse hur onödigt det är. Right on.)

Hade lite ångest över att jag inte fick styrketränat på måndagen, men det är väl en del av träningsprocessen också, att lyssna när kroppen ospecificerat säger ifrån. Idag sov jag också sjukt länge och var äckligt trött när jag vaknade vid elva. Men gick ändå upp för att ta en lång och faktiskt plågsam dusch, jag var så trött att det gjorde ont. Tog hand om sysslor och spelade FFIX en stund. När Martin vaknade åkte vi in till stan för att käka frukost och dricka morgonkaffe på Backlunds. Handlade lite och vi hade så roligt! Vi var båda på bra humör och flamsade omkring. Fick ÄNTLIGEN gjort oss av med tv:n som stått och skräpat sedan julafton. Åkte sedan till gymmet. Martin skulle göra en invägning innan träningen. Jag också, var det tänkt, men jag ångrade mig. Känner inte att en våg är något givande för mig just nu, även om det är high-tech och man får veta procenten kroppsfett och så där. Är rädd att göra det till en vana och inte bli nöjd med skillnaderna från vecka till vecka. Men nästa vecka kanske! Martin kom ut strålande glad och det visade sig att han hade 10,3%. Nöjd kille.

Vi körde ett kort benpass, inte att förakta, jag blev helt slut! Klockan var fem och det enda jag fått i mig var en smörgås så jag gick inte ut så hårt. Men det var jäkligt roligt ändå.

Åkte sedan och hämtade ut mina Game of Thrones-tröjor som jag längtat efter så mycket! För några veckor sedan fick jag även en huvtröja, med korta ärmar och Dream Theater-motiv på ryggen, som jag beställt. Dör så snygg den är. Jag är så nördig.

Hoppade sedan in för att hjälpa till med stängningen på Max, några timmar bara. Det gick helt awesome. När jag kom hem visade jag stolt upp en av mina nya tröjor, i köket stod min älskade och lagade mat som visade sig bli gudomligt jäkla god, samt hade nybryggt kaffe redo. Jag kände mig så fruktansvärt lycklig, kan jag tala om. Resten av kvällen kollade vi på FG och jag spelade faktiskt en skvätt elgitarr. Det har varit en jävligt bra dag.

Imorgon stundar en förhoppningsvis snarlik dag. Jag hade planerat in en ätardag men vi för se hur det blir, måste få lite rutin på det där. Det är ganska förvirrande. Men det känns ändå bra. Inser förresten att mycket av det jag skriver känns som nonsens för er som läser.. Men jag är så himla glad över min vardag. Det är alla smådetaljer som gör det. Så det är de jag vill minnas!