Change of Seasons

Herre min skapare.

Ni ska bara veta hur dåligt jag mått den senaste veckan. Jag har nog aldrig haft så här mycket saker att göra på samma gång, någonsin. Jag som egentligen tycker att det är asjobbigt att ha igång två projekt samtidigt, jonglerar med alla dessa måsten. Jag har haft ont i magen, sjukanmält mig, och gråtit. Haft ångest och skenande hjärta och det har svartnat för ögonen och jag har varit beredd att falla ihop av trötthet. Jag kan inte hantera stress, simple as that.

I torsdags jobbade jag för att det var dubbelt betalt. Fick stå i kassan i sju timmar innan jag fick ta rast. Men det var faktiskt helt okej, jag var så inställd på att inte äta att jag ändå inte kände behovet. Var energisk, tack och lov, och stämplade sedan ut efter 11 timmar. Hade utbildning med Adis och fick lära mig kontoret. Dagen efter jobbade jag samma pass och sjukanmälde mig för första gången från Cherry. Jag orkade bara inte. På kvällen skulle jag och Martin köra hem min bubbla till Söle så farmin kunde börja reparera den. Jag var trött och upprörd och passiv aggressiv utan dess like, för första gången någonsin fräste Martin åt mig och jag insåg att jag gått för långt. Trots min envishet var han angelägen om att hjälpa mig och det var med tårar i ögonen jag efteråt bad om ursäkt för mitt beteende. Fantastisk som han är hade han slagit bort det och allt var glömt och förlåtet.

I helgen jobbade jag stängning. Fick stå i köket båda dagarna och ta kontoret helt själv likaså. Chefen hade sagt att han var imponerad av min prestation när jag stod ensam i köket för två veckor sedan, det eggade mig och nu är jag motiverad som fasen! På lördagen had Kajsa bestämt att vi skulle lyssna på Amazing Horse hela dagen.. en annorlunda men så himla humoristisk upplevelse. Det är sådana saker som får mig att trivas där, tro det eller ej.

På fredag kväll satt jag och grämde mig över hur livet hade blivit. Jag stressar ihjäl mig och har ändå en milslång lista på saker som måste göras, äter dåligt, tränar inte, sover dåligt och bara allmänt gör absolut ingenting som roar mig just nu (förutom att lära mig nya saker på jobbet samt att mysa med Martin en stund innan läggdags). Jag tänkte.. på måndag börjar jag om. Sedan insåg jag att nej, inte på måndag. Nu, direkt. Från och med nu börjar jag om. Och så började det. Jag har kompromissat min sovtid med att gå upp relativt tidigt (sover jag för lite mår jag skit fysiskt och sover jag för länge får jag ångest). Börjat äta ordentligt, och framförallt rätt. Träningen får komma naturligt när det finns tid (plats) och ork. På lördagsmorgonen var jag så jäkla motiverad att träna att jag åkte in till gymmet och körde mitt mest intensiva pass någonsin, helkropp. Det kändes bra, på alla tänkbara sätt. Jag satte mig ner och skrev en lista. Saker att göra, dag för dag. I måndags fick jag världens idiotanfall och storstädade huset, skrubbade ur utrymmet under diskhon som var fullt nergeggad av gammalt skräp och musbajs, rensade avlopp och så vidare. Kände mig så oerhört äcklig och framför allt duktigt ihjälstressad. Det var den värsta dagen. På jobbet rörde jag mig i slowmotion och tillsammans med Adis gnällde jag över precis allt. Men vi fick ändå till en bra stängning och var hemma relativt tidigt. På tisdagen fick jag ett öppningspass istället för mellanpass och det praktiskt taget räddade livet på mig. Bortsett från att jag fick tre timmars sömn så var det så jäkla skönt att komma hem klockan fem. La mig på soffan och såg på Supernatural, och somnade.

Igår var jag ledig, efter sju dagars arbete. Jag hade kunnat gråta av glädje, kan jag tala om. Martin vaknade tidigare än jag, för en gångs skull, och smög in och kröp ner hos mig. Vi åt fantastiskt god frukost framför flera avsnitt Supernatural och jag tog livet väldigt lugnt. Betade långsamt men effektivt av saker på min att-göra-lista och flera stenar föll ur bröstet på mig. Lyssnade på musik och städade, ringde vad som kändes som tusen samtal och var till slut redo att åka in till stan och utföra ärenden där. Vi var bland annat på gymmet och körde bröst och triceps. Det gick bra! Det är så skönt att inte använda min training log och bara köra på känsla och inte behöva reflektera så mycket. Jag körde dessutom kardio och fem minuters rullplanka och det kändes helt jävla awesome. Hoppas känslan kan hålla i sig nu.

När vi kom hem på kvällen lagade Martin mat, rostbiff med bacon och sallad. Vi såg på Supernatural (kärlek på den serien, just sayin') och jag fortsatte beta av min lista. När jag kände mig färdig la jag mig på sängen med Hans Zimmer i hörlurarna och Dan Browns rykande färska bok Inferno i händerna. Läste 120 sidor utan att lägga ifrån mig boken, innan jag till slut somnade. Utmattad, men ändå tillfreds.

Så imorse gick jag upp strax efter åtta. Tog en dusch och gjorde mig iordning. Städade lite och lagade det sista på altandörren, så nu är den i hundraprocentigt fullt brukbart skick. Är så jäkla nöjd över det där, jag som är så ohändig annars. Vi fick besök av en skadedjursbekämpare som jag ringt efter då huset varit fullt av myror den senaste veckan. Jag har inga problem med dem så, men tycker att det är ganska äckligt med insekter kryllandes inomhus. I duschen, i taket, i sängen, i kläderna.. nej tack. Tog även hand om mössen, vilket skär lite i hjärtat på mig. Men det är ju ändå skadedjur. Som dessutom smutsar ner och inte låter våra saker vara intakta. Martin stod och pratade med darrig röst och klämde fram en tår, med myrorna på köksgolvet, och sa "I'm so sorry for causing the genocide of your people". Det fick mig att skratta och slå bort det mesta av ångesten.

Har fixat och donat hela morgonen. Martin bytte pass med mig idag igen så jag fick hans stängning. Helst hade jag inte velat jobba alls men det gick inte att ordna. Men jag ska nog hinna med det mesta, får börja senare och kanske träna kontoret ikväll också. Chefen ringde igår morse och sa att det fanns en ledig plats på Maxskolan mycket tidigare än väntat. Om mindre än en månad, istället för slutet av sommaren. Det var goda nyheter! Det hade varit så himla skönt att få utbildningen avklarad. Men det är faktiskt väldigt roligt.

Så kvar på min lista över saker att göra idag är att dammsuga, mata fåglarna, hämta ett paket på Volkswagen, sätta in grejer i en pärm och uppdatera mitt schema. Sedan är jag i fas igen och redo för jobb. Min stora förbannelse är att jag har ett så stort behov av att vara strukturerad, så jag skriver alltid listor. Och får ångest över att inte vara klar med allt som står på den. Jag måste sluta med det. I alla fall att skriva dem var och varannan dag. Ta itu med saker direkt istället. Fast det är inte så lätt när man jobbar varje dag i en veckas tid. Skulle det mot förmodan finnas tid så finns det verkligen ingen ork. Men efter att ha varit beslutsam att ställa allt till rätta, och varit ledig i en dag, kan jag andas igen. Ska för övrigt på prov/intervju på tisdag, som bodypumpintruktör. Ganska olycklig tajming, eftersom jag jobbar som en idiot fram tills dess (igen). Men jag ska fixa det. Jag ska.

Vill även rikta strålkastarna åt min fantastiska arbetskamrat Adis. Du är min klippa.