Change of Seasons

Åh, jag har sovit som en jävla gud inatt! Var helt underbart att vakna verkligen.

Så, igår efter våran ninjastängning (hjärta Adis!) satte jag i mig en flapjack och lite mer än en skopa Assault. Förstår inte det där när det kommer till PWOs, i vanliga fall är jag väldigt känslig mot koffein etc - jag är ju liten liksom - men vad gäller dem tar jag alltid större doser än t.ex. Martin som ändå väger 20 kilo mer än jag. Och då känner jag inte ens av den så där jättemycket. Den enda jag mått dåligt av trots relativt låga doser är Fucked Up, den fick det att klia helt hysterisk innanför huden och när man landade sedan så mådde i alla fall jag sjukt dåligt, kände mig febrig liksom. Jack3d provade jag väldigt tidigt (den blev ju dopingförklarad lagom tills jag blev intresserad av träning överhuvudtaget) men det är nog den jag gillat bäst. Den smakade riktigt bra och gav mycket mer mentalt fokus än stickig hud. Sedan dess har jag provat Craze (också borttagen från marknaden, Rage (smakar förjävligt), Berzherk (smakade skitgott men hade samma verkan som Fucked Up-en) samt Assault. Sistnämnda hade jag för längesedan, med äpplesmak. Den hade verkligen en eftersmak som påminde om sura uppstötningar på äpplen. Usch, ryser.. Men jag köpte en annan smak, efter att ha insett att ingen annan PWO passade mig. Assaulten smakar helt okej, men det jag gillar mest med den är att den ger liksom Jack3d, inte den där stickiga känslan under huden. Den ger mig fokus och energi, inte världens häftigaste koffeinkick. Så den föredrar jag, även om jag måste ta lite större doser av den.

 

Haha, snacka om att spåra.. I vilket fall, jag åkte efter jobbet ner till gymmet och mötte upp Martin för att köra lats och biceps. Det tog lång tid att komma igång på riktigt, det finns stundvis många irritationsmoment där och det är lätt att låta det gå ut över gympartnern.. Vi började i vanlig ordning med att köra chins och jag orkade jättelite! Främst så var min greppstyrka heeeelt åt skogen verkligen, förstår inte riktigt varför. Men jag bara gled med händerna (samma sak när vi körde bänk i onsdags, mina händer gled sakta men säkert utåt, kul i den situationen) och självbevarelsedriften sa åt mig att lägga ner chinsverksamheten relativt snabbt.

 

På andra övningen, bicepscurl med hantlar, kände jag irritationen komma krypandes änu närmare (och jag HATAR den känslan) så jag avskiljde mig från världen med mina hörlurar de fyra seten. Det gjorde susen faktiskt. Ibland, när jag känner mitt humör eskalera, kan jag behöva en mental timeout för att andas och samla mig, och sedan är dett bra igen. Är så tacksam över att jag gjorde så igår, för jäklar vilken bra kväll jag hade kunnat gå miste om, eller förstört rent utsagt. Stor eloge till Martin och hans tålamod med.

 

 

Vi öste i sammanlagt tre timmar. Precis som med bröst/triceps-passen så har jag så svårt att få nog, jag känner mig aldrig färdig för jag har alltid 2 övningar till jag vill köra. Tror det kan bli dags för mig att strukturera om mina pass lite grann. Jag får nämligen praktiskt taget aldrig träningsvärk längre, tror det kan ha att göra med att jag helt enkelt är för "van" vid upplägget, jag kan utmana mig genom att lasta på mer vikt men så länge det fortfarande är samma övningar som varje vecka i ett års tid, blir väl kroppen inte chockad på samma sätt. Ge mig inspiration till att vidga mina vyer och kliva ur komfortzonen, tror det kan vara riktigt bra för mig!

 

Bjuder på en film från gårdagen! Måste säga att jag lyfte upp mig själv ganska högt efter att ha sett den här, hade ingen aning om att jag såg ut så här faktiskt. Mina traps är verkligen dunderpumpade. Alla linjer, muskler som tittar fram.. Skitroligt att se, jag blev så glad! Taggad, och ännu mer motiverad!

 

 
Efterr dessa tre timmar och jag konstaterade att jag återigen ätit för lite för det här, var mitt humör i botten. Inte på det sättet att jag var arg men jag var så överväldigande trött. Tanken på att behöva plocka ihop alla mina grejer, behöva köra hem, behöva packa upp.. det var en för tung känsla. Men vad har man för val liksom?

 

Så jag bet ihop och gav mig fan på att ro det här i land. Hellre gör jag grejer sent på kvällen (natten) än direkt när jag vaknar morgonen efter. Så jag tog en aslång dusch, skrubbade bort hamburgeros från varenda por i kroppen, rakade benen och tvättade håret ordentligt. Bytte sängkläder, städade upp i huset (vi har en tendens att bara lägga allt överallt när vi kommer hem på natten från ett gympass, förståeligt men samtidigt så inkräktar det duktigt på min förmåga att slappna av). Funderade på om det där var en tvångstanke som höll mig i ett järngrepp, men jag måste säga att jag tycker inte att det är något fel i att ta tag i saker direkt, även om klockan är mycket. Det är som sagt skönt att slippa vakna upp till det. Det är en hårfin skillnad alltså, på vad man bör låta bli för att det är en tvångstanke och vad man bör göra för att det faktiskt handlar om att inte skjuta upp saker.

 

Huset var i sin ordning och jag la mig nyduschad i rena sängkläder och kollade ett avsnitt Arrow innan jag somnade.. och sov helt jävla underbart, som sagt. För en gångs skull accepterade jag mitt öde och satte inte väckarklockan på tidigt trots att jag somnade sent, utan jag såg till att jag skulle få sova 7 timmar även om det innebar en sen morgon. Så värt det!

 

Igår var med andra ord en riktigt bra dag för mig och främst mitt psyke. Jag fick sätta mycket lösningar i praktiken och inse att det blev bra. Många lärdomar, helt enkelt. Och så bra det blev! Idag har vi pratat om att träna ben, åka till Uddevalla och jag är som sagt lite småsugen på att gå ut ikväll.. Men vi får se. Känner mig duktigt seg i kroppen så det blir antagligen inga underverk från mig. Bjuder på en bildbomb från igår, sedan ska jag se till att få äta lite frukost!