Change of Seasons

 

Jag ska inte sticka under stolen att jag faktiskt slåss mot ångesten över att klockan tickar och semestern snart är över. Det är en vecka och 5 dagar kvar men ändå känns det som att jag börjar imorgon. Att det ska vara så svårt! Lägger man fokus på dåtiden blir man deprimerad (det hade jag problem med förr även om det kanske aldrig sträckte sig så långt) och fokuserar man mer på framtiden får man ångest, har jag lärt mig. Tankeverksamheten ska vara fördelad 10, 80, 10 procent - dåtid, nutid, framtid. Jag försöker nöta in det.

 

Gårdagen rusade iväg, den med. Det är priset man får betala för att somna om, mitt under dagen. Totally worth it, though. Men idag jävlar, har jag sett till att lägga mig i tid så att jag kunde gå upp tidigt! En eloge till mig som skött min sömn de senaste veckorna, stor skillnad har det blivit. Om man kollar på timmarna i alla fall, själv känner jag mig fullt fungerande oavsett. Dock så känner jag på mig att jag nog kommer somna om någon mer gång under dagen. Bortsett från den tjugominuterspausen jag tog nyss, för att Martin kom in och ville mysa innan han åkte till jobbet. Kärlek. ♥

 

Igår hade jag tänkt att komma iväg betydligt tidigare. Men jag behövde föra över filer från gamla datorn till nya och det tog mycket längre tid än väntat. Åkte sedan hem till Söle, mest för att bara hämta/lämna lite grejer men jag stannade på middag och sedan drack vi kaffe efteråt. Och pratade gamla minnen och hjälpte farmin att komma igång med ett facebook-konto, maw.

 

Åkte sedan till gymmet, och struntade i att handla. Körde lats och biceps och det var så himla roligt! Jag känner till så himla många övningar för latsen och jag kunde inte bestämma mig så jag körde.. allt. Det är sällan jag blir svettig av styrketräning men igår var så fallet. Najs. Körde även tjugo minuter på crosstrainern, det var ruskigt längesedan, men det kändes snällare mot min knäna, än att cykla. För övrigt så börjar de bli lite bättre, tack och lov, men vänster sida av höften (där jag haft en låsning förr) har börjat "krampa" igen. Det hade varit så skönt att få ordning på allt. Knän, axlar, höft, förkylning, smärtan innanför bröstkorgen, urinvägsinfektionen.. alltid är det något.

 

Så. Idag börjar vi om. Jag tror jag hittat en metod för att hantera stressen! Jag kom att tänka på vad jag och mamma pratat om tidigare, bland annat om tvångstankar, renlighetsmani, ångest och KBT-behandling. Hon gick på KBT-samtal förr när det var som mest turbulent med min lillebror.. Och då fick hon i uppgift att ha en "stund för oro" varje dag. En halvtimme, mellan klockan fyra och halv fem fick hon oroa sig så mycket hon ville, men ingenting utöver det. Varje gång tankarna blev jobbiga skulle hon "skjuta upp" dem till senare, och slå bort dem för nu. Jag är så pass medveten om mina egna val och hur det påverkar mina känslor att jag tror det skulle kunna fungera för mig också. Klockan fyra idag ska jag ge mig själv tillåtelse att grubbla över framtiden, men innan och efter det - är jag här i nuet.

 

Nu ska jag äntligen sätta mig ner och ta hand om pappershögen som ligger bredvid. Tycker sådant är ganska roligt faktiskt. Jag borde verkligen jobba som sekreterare, tror det skulle passa mig perfekt. Under tiden tickar min licensvideo, trodde den blev upplagd förra veckan men eftersom jag inte fått någon respons så provar jag igen. Men det går så långsamt.. Då vet jag i alla fall var jag befinner mig de kommande två timmarna.

 

Ikväll är det även personalmöte på Max men jag vet inte om jag ska gå. Det hade varit skönt att känna att jag kopplat bort jobbet helt under semestern men samtidigt har jag mycket jag vill diskutera.. vi får se. Efteråt blir det i alla fall träning med bästaste Bowies.

 

Men nu, frukost!