Change of Seasons

Inatt drömde jag att Martin hamnat i fängelse. Jag var där och besökte honom och vi satt på en utegård, rygg mot rygg med ett stängsel mellan oss. Det var sommar och oförskämt vackert väder, och tårarna bara rann på mig. Vi visste inte när han skulle komma ut och trots att det inte ens gått en vecka utan honom så var jag helt förkrossad.



Vi åkte sedan till gymmet. Jag var lite mer skrajsen än taggad och det kändes befogat. Började med en halvtimme på crosstrainer där jag låg i zon 3 hela tiden. Helt otroligt vilken energi jag hade att ge utlopp för.. Sedan var det dags för rehabiliteringsövningar följt av en kvarts stretching och nedvarvning. Övningarna kändes konstiga, det small i axeln utan att göra ont, men triceps blev öm i en annan rörelse.. Tänkte göra ytterligare ett besök hos Björn och se ifall vi kan gå igenom övningarna en gång, så jag inte utför dem fel och jobbar bakåt istället. Det var en halvt deppad Ida som lämnade gymmet, jag vill ju så gärna bli bra. Men imorgon ska jag till sjukhuset för provtagning och efter det hör jag av mig till kiropraktorn igen. Det är alltid en tröst och ett ljus i slutet av tunneln.