the sign of three

Vi har en tendens att mysa ihjäl oss på morgonen. Det gillar jag. Frukost i soffan framför ett avsnitt Sons of  Anarchy och sedan hämta täcket och kura ihop oss. Det bästa med att börja jobba sent.

Igår drog vi ut på en sådan mysig morgon och begav oss sedan in till gymmet för lats och biceps. Jag gav allt och blev så fruktansvärt trött så himla fort. Men det var väldigt, väldigt roligt! Lekte lite med slowmotion-funktionen på mobilen också, jisses vilket resultat det blev.. Alla träningsvideor kommer vara i slo-mo framöver, haha. Här är lite bilder som jag screenshotade från filmerna!

 
Älsklingen med sin monsterrygg..

 
Och en bild på min ryggtavla som träder fram mer och mer. Är mest fascinerad av strecken på axlarna!

Efter lite mer än en timme var jag tvungen att avrunda dagens första av två träningspass för att åka och hämta lillebrorsan Simon på skolan. För vi skulle hem till Söle och kolla på Despicable Me 2 och äta semla. Lite kvalitetstid helt enkelt.

 
En av de finaste som finns, min Simon.

Runt halv sju var det dags att åka in till gymmet för runda nummer två för dagen, en timmes bodypump. I egenskap av instruktör har jag sett både bättre och sämre dagar me det kändes helt klart okej.. Men mina traps. Åh. Helt mörbultade. Gånger tusen. Och överkörda av en ångvält. Typ.

 
Veckans träning sammanfattad.. och då var det bara onsdag.

Väl hemma sedan var jag smått stressad men skulle ändå hinna bygga mat till morgondagen.. Så jag tänkte kasta ihop lite chili con carne. Lite. Lite. Lite.



En decimeterdjup wokpanna fylld till bredden, Ida har just löst det där med världshungern. Alla i hela världen är välkomna hem till oss för att äta mat i ett år framöver. Men gott blev det! Och intogs framför ett avsnitt av Sherlock innan jag gjorde ett tappert försök att sova.. Jag envisas konstant med att torrsvälja tabletter men igår alltså, GADDÄMN. Jag svalde en tablett och det kändes som att den fastnade, och det känns som att den fortfarande sitter kvar. 24 timmar senare. Skönt. 

Resultatet av det blev inte mindre än att jag vaknade kvart i sex imorse, efter sex timmars sömn. Halsen brann och bröstet gjorde ONT med versaler. Jag gick upp för att kissa, dricka, hänga tvätt, plocka disk.. Rastlösheten var ett faktum. Sååå jag insåg att jag lika gärna kunde få dagens träningspass i form av vila aka kardio. avklarat genom att vara med på ett morgonpass spinning. Jag åkte in och var den enda av de bokade som dök upp, men vi körde ändå. Kul att få variera sin träning lite!

 
När jag kom hem sedan strax efter åtta (passet började sju) tog jag en snabb dusch och kröp sedan ner hos min älskade och sov i två underbara timmar till. På morgonen funkar det oftast för oss att sova ihop, det är så mysigt. Vi hade återigen världens mysigaste morgon och kollade klart säsong tre av SoA, JÄVLAR vilket bra säsongsavslut! Gåshud deluxe. Sedan var det dags för att handla lite mat inna vi gav oss på stängning på Max. Veckans näst sista arbetspass..

Jag mådde väldigt dåligt större delen av tiden jag jobbade. Det där trycket i bröstet gjorde mig illamående och vandrade upp i nacken till bakhuvudet, och ja.. Jag kände mig inte alls produktiv men det får bli så ibland. Det var ändå skönt att känna att jag inte behövde ursäkta och förklara mig inför alla utan jag accepterade att jag mådde skit och inte orkade prestera. Man måste öva för att bli bättre oavsett vad det gäller. Och jämför man dagsläget med hur det var för bara några veckor sedan har jag gjort stora framsteg i det där med att inte oroa mig sjuk inför vad andra tycker/tänker/tror om mig 24/7. Det visade sig bli ett pass med mycket motgångar men vi fixade det bra.

Satte i mig ett halvkilo kvarg i bilen på vägen hem, tog en dusch och hoppade i mitt älskade SAMCRO-linne. I'm such a fangirl. Jag är så trött att det svider i ögonen och har så ont i hela kroppen, men jag är ändå ganska nöjd. Imorgon ska jag ta mig an ytterligare ett stängningspass och förhoppningsvis få träna lite ben med Bowies innan det. Sedan tar jag helg. På riktigt. Vara ledig över en helg. Aaaah.

Avslutar med och tillägnar Martin den här bilden, bara för att det pirrat lite extra i kroppen när jag sett dig, de senaste dagarna. Loooove yooooou..

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.


Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
Trackback